Syftet med detta examensarbete var att genom lekfulla, pedagogiska metoder, försöka göra den skönlitterÀra lÀsningen mer lustfylld, och se om eleverna genom detta arbetssÀtt fick en ökad lust till lÀsning. VÄrt utvecklingsarbete genomfördes pÄ en grundskola i Är 5-9. Arbetet gick ut pÄ att eleverna skulle fÄ presentera sina lÀsta böcker för varandra pÄ andra sÀtt Àn genom att skriva en recension. UtifrÄn elevernas intressen valde vi böcker som synliggjordes genom ett ?hembibliotek? i varje klassrum.

Syftet med denna uppsats Àr att göra en kvalitativ och komparativ studie genom att nÀrlÀsa nÄgra appar pÄ ett givet tema. Detta har jag gjort med stöd av bilderboksforskning. Jag har valt att se nÀrmare pÄ ABC-appar utifrÄn att de Àr designade med en pedagogisk intention.Jag visar genom studien, pÄ ett av mÄnga sÀtt, att se pÄ och förhÄlla sig till appar. UtifrÄn ett sociokulturellt perspektiv belyser jag det estetiska begreppet smak, vilket jag ser som en betydelsefull fond till min studie, eftersom jag anser att smak pÄverkar förvÀntningen och dÀrmed upplevelsen. Min strÀvan Àr att hÄlla ett kritiskt barnperspektiv, det vill sÀga att genomlysa de förestÀllningar om barndom som tas för giv, eftersom barn Àr en mÄlgrupp för kommersiella intressen..

Det hĂ€r Ă€r en kandidatuppsats vars syfte Ă€r att undersöka gymnasieungdomars attityder till och Ă„sikter om vad som Ă€r normen i sexuella sammanhang samt hur deras syn pĂ„ olika sexuella lĂ€ggningar ser ut. Ämnet som har valts för undersökning beror pĂ„ författarnas egna intressen samt att vi anser att det Ă€r relevant för socialt arbete att ha kunskap om de sexuella normer som finns bland ungdomar idag. Detta för att man ska kunna bemöta dem pĂ„ ett korrekt och kompetent vis. Sex stycken semistrukturerade intervjuer med gymnasieungdomar har genomförts. Sedan har en kvalitativ innehĂ„llsanalys gjorts dĂ€r materialet har analyserats med hjĂ€lp av tre teorier: socialkonstruktionism, queerteori och sexuella script.

Under de senaste decennierna har det inom HR (Human Resources) skett en domÀnutvidgning, dÀr allt större ansvar tas för fler aspekter av mÀnniskors liv. Man fÄr ofta ett intryck av att det finns ett genuint intresse för mÀnniskors liv och hÀlsa bortom arbetet. Ett grundlÀggande antagande inom HR Àr emellertid att vÀlmÄende individer leder till en ökad produktivitet. DÀrigenom finns en otydlighet i det egentliga syftet med de av arbetsgivarnas aktiviteter som syftar till mÀnniskors hÀlsa och vÀlmÄende. Det finns dÀrmed anledning att nÀrmre studera de idéer om mÀnniskors arbete, tid och liv som cirkulerar inom HR.HR som kunskapsomrÄde och branch Àr dock svÄrt att fÄnga i ett enda empiriskt material.

Uppsatsen handlar om kvinnors organisering i sociala rörelser i Argentina under tvÄ olika perio-der: diktaturen 1976 -83 och den ekonomiska krisen 2001/2002. Syftet har varit att undersöka utifrÄn vilka syften och med vilka strategier kvinnor har organiserat sig under dessa perioder, samt att se om det finns likheter eller skillnader mellan dessa.De rörelser som undersökts har varit: Las Madres de Plaza de Mayo, olika grannskapsorgani-sationer och hemmafrurörelser, samt piqueteros, clubes de trueque, fåbricas/empresas recupera-das och asambleas vecinales.Rörelserna har huvudsakligen analyserats utifrÄn feministiska och genusvetenskapliga teorier. Framförallt har jag utgÄtt frÄn en diskussion inom feminismen som handlar om skillnaden mellan kvinnoorganisationers strategiska och praktiska intressen. MÄnga kvinnorörelser i Argentina, liksom i Latinamerika i stort, har organiserat sig utifrÄn en identifiering med en traditionell kvinnlig genuskonstruktion, det vill sÀga med moderskapet och med sysslor i hemmet. UtifrÄn det stÀllningstagandet har kvinnorna i rörelserna ocksÄ ofta tagit avstÄnd ifrÄn politik och politis-ka strukturer.

EG-domstolens avgörande i det sk Marks & Spencer-mÄlet har belyst frÄgan kring EG-rÀttens förbud mot hinder för etableringsfriheten i allmÀnhet, och problemet kring grÀnsöverskridande förlustöverföringar i synnerhet. Domen, och det i EG-domstolen efterföljande anhÀngiggjorda mÄlet Oy Esab, har resulterat i en omfattande diskussion i Àmnet. Marks & Spencer-domen har trÀffat i skÀrningspunkten mellan tvÄ motstÄende intressen - EU:s mÄl att uppnÄ en fri inre marknad och medlemsstaternas intresse att bevaka sina skattebaser. SkatteomrÄdet ligger egentligen utanför EU:s behörighetsomrÄde, men medlemsstaterna mÄste likvÀl iaktta gemenskapsrÀtten vid utövandet av denna behörighet. De nÀmnda mÄlen kommer med all sÀkerhet att innebÀra förÀndringar av de svenska koncernbidragsreglerna, vilka i sin nuvarande utformning utesluter grÀnsöverskridande koncernbidrag..

Syftet med studien var att beskriva upplevelser av fysiska funktionsnedsÀttningar efter stroke. I resultatet framkom att personer hade svÄrt att identifiera sig med sina förÀndrade kroppar och att de skÀmdes över hur de tedde sig. Personlighet kÀndes frÀmmande och de saknade sin funktionella roll. Vidare visade det att personerna hade svÄrt att utföra det som de tidigare tagit för givet som dagliga aktiviteter och intressen. Personerna kÀnde sig beroende av andra i det dagliga livet.

Bakgrund: Konventionell r?ntgen st?r f?r omkring h?lften av alla genomf?rda radiologiska unders?kningar i Sverige. Ett m?jligt problem inom konventionell r?ntgen ?r att en viss andel av alla r?ntgenbilder kommer att avvisas, vilket inneb?r att r?ntgenbilderna inte kommer att bidra till n?gon diagnostisk information men kostar ?nd? v?rden resurser och uts?tter patienter f?r en st?rre str?ldos ?n n?dv?ndigt. I m?nga ?r har studier och f?rb?ttringsarbeten utf?rts f?r att f? st?rre inblick i omfattningen av andelen avvisade r?ntgenbilder inom radiologin och hur problemet kan motverkas.

Bakgrund: S?ker v?rd ?r en grundpelare som ska genomsyra v?rden. Den utg?r grunden f?r sjuksk?terskans omv?rdnad och s?kerst?lls genom k?rnkompetenserna. S?ker v?rd ?r dessutom en etisk och juridisk skyldighet.

I vÄr undersökning har Ätta förskollÀrare intervjuats i syfte att fÄ reda pÄ hur de uppfattar att de arbetar med naturvetenskap i verksamheten, samt vilket syfte de har med det. Vi har Àven undersökt hur den reviderade lÀroplanen har pÄverkat deras arbetssÀtt med naturvetenskap i verksamheten. Resultatet visar att samtliga intervjuade förskollÀrare anser att det Àr viktigt att arbeta med naturvetenskap i verksamheten, syfte och tillvÀgagÄngssÀtt har dock varierat en del. NÄgra generella mönster gÄr emellertid att utlÀsa av intervjusvaren. Dessa Àr att förskollÀrarna försöker utgÄ frÄn barnens intressen och arbeta konkret med naturvetenskap i verksamheten.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad 10-12 Äringar lÀser. Det Àr av stor vikt Àr att se vilka orsaker som pÄverkar valet. Det Àr Àven av intresse att se hur pedagoger kan motivera och inspirera ett fortsatt lÀsande. Forskningslitteraturen belyser vikten av att lÀsa och hur pedagoger och andra vuxna bÀst kan stimulera elevers lÀsintresse. En enkÀtundersökning pÄ 126 elever i Ärskurs fyra och fem har anvÀnts för att fÄ reda pÄ mer om elevers lÀsvanor.UtifrÄn resultatet kom vi fram till att elevernas individuella intressen styr lÀsvalet och att i stort sett alla tillfrÄgade lÀser kapitelböcker minst ett par gÄnger i veckan.

Den pÄgÄende skuldkrisen i Europa, och den dÀrav föranledda starka tendensen till vÀrdeminskning av olika placeringar i finansiella instrument, har gett frÄgan om effektiviteten i konsumentskyddet vid finansiell rÄdgivning förnyad aktualitet. I svensk media har pÄ senare tid stark kritik riktats mot sÄvÀl utformningen av det regelverk som Àr avsett att skydda konsumenter vid sÄdan rÄdgivning, som dess pÄstÄtt otillrÀckliga praktiska genomslag. Den lÄga andelen konsumenter som fÄr gehör för sina klagomÄl angÄende finansiell rÄdgivning i allmÀnna reklamationsnÀmnden, samt den omstÀndigheten att lagen om finansiell rÄdgivning (2003:862) aldrig blivit föremÄl för prövning i Högsta Domstolen, kan möjligtvis vara symptom pÄ att systemet för konsumentskydd pÄ detta omrÄde Àr behÀftat med vissa brister. En nÀrmare studie av det preventiva och reparativa konsumentskydd som lagen om finansiell rÄdgivning tillhandahÄller ger vid handen att det torde finnas en viss sanningshalt i de anmÀrkningar som framförts i media. Ett flertal svagheter existerar bÄde i de regler som skall minimera risken för förekomst av vÄrdslös finansiell rÄdgivning till konsumenter, och i de regler som tar sikte pÄ konsumentens möjligheter att erhÄlla kompensation för ekonomisk skada som orsakats genom oaktsamt utförande av rÄdgivningsuppdraget.

Den hÀr studien handlar om hur ett antal lÀrare anvÀnder film och andra multimediala verktyg i engelskundervisningen. En del i undersökningen berör de tillfrÄgade lÀrarnas hÀnvisningar till styrdokumenten och de olika delar av lÀroplanen de vÀljer att citera. För att belysa lÀrarnas syn pÄ olika lÀromedel innehÄller arbetet ocksÄ en kortare analys av hur man, enligt forskare, bör anvÀnda lÀromedel i skolan idag. I anslutning till debatten kring lÀromedel och variation av undervisningen diskuteras ocksÄ lÀrarnas syn pÄ motivation och elevernas intressen. LÀrarnas syn pÄ arbete kring film ses ur ett sociokulturellt perspektiv dÀr samtalets och gruppens betydelse för inlÀrning diskuteras..

Syftet med denna undersökning var att undersöka och beskriva hur arbetet med miljö och natur kan genomföras i förskolan. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio stycken pedagoger frÄn fem olika förskolor, i en kommun i VÀstsverige. Resultatet av undersökningen visar att det finns mÄnga olika sÀtt att arbeta med miljö och natur i förskolan, sÄvÀl praktiska som teoretiska. Att arbeta med Ätervinning, kompostering och samtala om bevarandet av resurser, var nÄgra av de aktiviteter som undersökningens pedagoger brukade göra. Det framkom ocksÄ i undersökningen att det i arbetet med miljö- och natur finns vissa hinder som t.ex.

Syftet med denna uppsats Àr att redogöra för gÀllande rÀtt avseende strandskydd i Sverige. I uppsatsen identifieras ocksÄ ett antal problem med dagens regler. För att se vilka problem som uppstÄr vid tillÀmpningen av de nuvarande reglerna, samt för att se möjliga lösningar pÄ dessa problem har jag fört en givande dialog med ett antal utvalda lÀnsstyrelser och kommuner. I arbetet berörs ocksÄ NaturvÄrdverkets rapport "KartlÀggning m.m. av strandskyddsbestÀmmelserna", samt svaren frÄn ett flertal av NaturvÄrdsverkets remissinstanser.