Det Àr i glappet mellan mÄl och resurser som specialpedagogiken gestaltas. Specialpedagoger har i uppgift att tolka mÄl och intentioner som finns knutna till specialpedagogiskt arbete samt att arbeta utifrÄn givna resurser fÄr att de specialpedagogiska visionerna ska förverkligas. Detta arbete Àr en intervjustudie med tre specialpedagoger som ger sin syn pÄ vad de uppfat-tar som specialpedagogikens mÄl samt fördelning och tillgÄng pÄ specialpedagogisk resurs. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr hÀmtad frÄn kritisk teori med Foucault, diskursanalys och sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att specialpedagogernas uppfattning om specialpe-dagogikens mÄl i stort sett överensstÀmmer med hur de sjÀlva uppfattar specialpedagogiken.

Undersökningar som genomförs regelbundet i Sverige och andra lÀnder har visat pÄ att allt fÀrre ungdomar vill bli ingenjörer eller vetenskapsmÀn och stora anstrÀngningar görs internationellt för att förbÀttra situationen. Vi avsÄg att ta reda pÄ vad som görs Ät detta pÄ gymnasieskolor i Sverige (specifikt i Àmnet fysik), och vad man skulle kunna göra mera. EnkÀter skickades ut till elever och lÀrare pÄ nÄgra gymnasieskolor i sydvÀstra SkÄne, vilka följdes upp med intervjuer av tre lÀrare. Vi fann att pÄ de skolor dÀr man ansÄg att det var ett problem sÄ visste man inte vad man skulle göra. Elevernas förslag var att ha en mer varierad undervisning.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka psykologil?rares uppfattningar om hur f?r?ndringar i styrdokumenten p?verkar undervisningen inom psykologi?mnet, genom att j?mf?ra ?mnesplanerna f?r Gy22 och Gy25 samt genom intervjuer med psykologil?rare. Studien fokuserar p? att identifiera skillnader och likheter mellan ?mnesplanerna samt att belysa praktiska aspekter av undervisningen enligt de nya riktlinjerna. Forskningen utg?r fr?n tre huvudfr?gor: 1.

Syftet med denna studie var att belysa en gymnasieskolas stöd i Àmnet svenska för talrÀdda elever, och detta gjordes genom intervjuer med fyra stycken lÀrare pÄ gymnasienivÄ. Intresset grundade sig först och frÀmst i det faktum att social fobi Àr ett vanligt problem bland ungdomar i Sverige och att det Àr i ungdomen som fobi för sociala sammanhang utvecklas. En del av social fobi Àr talrÀdsla, och gentemot vad lÀroplanen i svenska för gymnasieskolan sÀger om det muntliga sprÄkets betydelse för mÀnniskan och dennes utveckling, problematiserades den talrÀdda elevens förutsÀttningar för lÀrande och utveckling. Perspektiven som studien har utgÄtt ifrÄn handlar inte om problematiken kring social fobi, utan om det demokratiska perspektivet och det faktum att gymnasieskolan vilar pÄ en demokratisk grund, dÀr alla elever bör fÄ möjlighet att utveckla sin talförmÄga och förmÄgan att vÄga göra sin röst hörd. Det sociokulturella perspektivet ligger ocksÄ till grund för studien, dÀr det muntliga sprÄket, kommunikation, spelar en betydande roll för mÀnniskans lÀrande och kunskapsutveckling, och i förstÄelse för sig sjÀlv och sin omvÀrld.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om det finns grundlÀggande skillnader i undervisningsmetoder och pedagogiska förhÄllningssÀtt mellan fiolpedagoger inom genren svensk folkmusik. JÀmförelsen fokuserar pÄ lÀrare med respektive utan formell musiklÀrarexamen inom genren. Fyra kvalitativa telefonintervjuer har legat till grund för undersökningen dÀr de med respektive utan examen representerats av tvÄ personer var. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien har varit det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat visar att det Àr mer som förbinder Àn som skiljer de fyra pedagogerna Ät.

Syftet med detta arbete Àr söka svar pÄ hur elever i de tidiga skolÄren löser praktiska problem inom matematikomrÄdena, mÀtning och vÀgning. Det har gjorts en jÀmförande studie av elevernas lösningsstrategier för att undersöka huruvida det sker nÄgon förÀndring med stigande Älder och dÀrmed förvÀntade ökade kunskaper i matematik.Genom undervisningsförsök med kompletterande löpande observationer har vi sökt svar pÄ hur förskoleklasselevernas lösningsstrategier skiljer sig i jÀmförelse med elevernas i skolÄr 4. Försöken har genomförts av elever i förskoleklass och skolÄr 4. Eleverna har varit indelade i grupper om 4-6 i varje och alla undervisningsförsök har genomförts utomhus. Undersökningen har bestÄtt av tvÄ övningar, ett försök i mÀtning och ett försök i vÀgning.Resultatet visar att eleverna i de olika Äldrarna uppskattar att lösa matematiska problem, pÄ ett praktiskt sÀtt.

Abstract Svensson, Elin & Svensson, Jeanette (2010) ?Det blir liksom lite kul? ? En studie om musikens plats och funktion i förskolan och skolan. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Denna studie belyser musikens plats och funktion i förskolan och skolan. Syftet med studien Àr att undersöka hur musiken ser ut i verksamheterna, vilken betydelse musiken har samt hur pedagoger resonerar kring musik. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilken plats och funktion har musiken i den dagliga verksamheten pÄ en förskola respektive i en skola? Finns det nÄgra likheter respektive olikheter i verksamheternas sÀtt att anvÀnda sig av samt se pÄ musikens plats och funktion i verksamheten? Studien tar avstamp i det sociokulturella perspektivet dÀr begrepp som interaktion, samspel och kommunikation ses som centrala nÀr det gÀller utveckling och lÀrande.

Syftet med studien var att ta reda pÄ vilka strategier elever vÀljer nÀr de ska lösaett matematiskt problem. Vi genomförde en observation och nio individuellaintervjuer med elever i Ärskurs 3. De fick lösa ett matematiskt problem somobserverades. UtifrÄn elevernas lösningar genomförde vi sedan intervjuer för attta reda pÄ vilka strategier de valt att anvÀnda för att lösa problemet. Resultatet avelevernas lösningar visade pÄ flera olika lösningsstrategier.

Grunden för barns matematikkunskaper lÀggs redan i förskolan. Pedagogers instÀllning till Àmnet, i detta fall matematik, har stor betydelse för inlÀrningen. LÀrarutbildningen lade stor vikt pÄ pedagogisk dokumentation som redskap för pedagogen och barnet att synliggöra lÀrande. Den hÀr studiens syfte har varit att ta reda pÄ vilken instÀllning pe-dagoger och barn i förskolan har till matematik. Syftet var Àven att studera hur barnens matematiska utveckling dokumenteras och hur pedagogerna arbetar med barnens mate-matikförstÄelse i förskolans verksamhet.

I dagens postmoderna samhÀlle har mÀnniskor blivit mer och mer inaktiva. Eftersom fysisk aktivitet inte lÀngre ingÄr som en naturlig del i vardagen, mÄste varje individ ta ansvar för sitt motionerande pÄ egen hand. Syftet med denna uppsats Àr att öka kunskapen om betydelsen av att regelbundet vara fysiskt aktiv. Syftet Àr ocksÄ att jÀmföra Skolverkets forskningsstudie, som behandlar betydelsen av skolÀmnet Idrott och hÀlsa, och arbetets egen undersökning. Resultaten beskrivs utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv.

BAKGRUND Den hÀr studien fokuserar pÄ studenternas syn och uppfattningar av sjÀlvstÀndigt arbete i högskolestudier. Först ges en överblick över sjÀlva begreppen och vidare förs diskussioner om dess innebörd. DÀrefter beskrivs olika teorier som bas för sjÀlvstÀndigt agerande. Vidare redogörs vad lÀrostilarna djupinlÀrning och ytinlÀrning som kunskapssyn handlar om, och Àven den kognitiva processen enligt tidigare forskning. Studien handlar om hur motivation vÀcks till ett intresse att lÀra.

I denna rapport undersöktes S&P 500 Energy Index genom multipel regressionsanalys. ModellerframstÀlldes genom regression och baserades pÄ data hÀmtad frÄn börsen. Modellerna angavs iprocentuell Àndring respektive absolut Àndring. Validitet för varje enskild kovariat testades och en risknivÄ avgjorde om en kovariat skulle inkluderas i modellen eller inte. Detta ledde till tvÄ modeller med bÀttre kurvanpassning till den givna mÀngd data över det valda energiindex.

Denna studie Àr en kvalitativ forskningsstudie med en etnografisk ansatts. Studien belyser hur barn i den mÄngkulturella förskolan integrerar med varandra genom bÄde icke verbal kommunikation och verbal kommunikation. Genom observationer pÄ tvÄ mÄngkulturella förskolor kan vi se problematiken att samspel och interaktion mellan barnen blir ett hinder dÄ missförstÄnd och frustration synliggörs pÄ grund av att sprÄket mellan barnen inte samspelar. Genom alla sociala möten barnen befinner sig i kan ett verbalt sprÄk underlÀtta i de situationer dÀr det icke verbala sprÄkets förutsÀttningar inte rÀcker till..

Den hÀr studien handlar om hur ett antal lÀrare anvÀnder film och andra multimediala verktyg i engelskundervisningen. En del i undersökningen berör de tillfrÄgade lÀrarnas hÀnvisningar till styrdokumenten och de olika delar av lÀroplanen de vÀljer att citera. För att belysa lÀrarnas syn pÄ olika lÀromedel innehÄller arbetet ocksÄ en kortare analys av hur man, enligt forskare, bör anvÀnda lÀromedel i skolan idag. I anslutning till debatten kring lÀromedel och variation av undervisningen diskuteras ocksÄ lÀrarnas syn pÄ motivation och elevernas intressen. LÀrarnas syn pÄ arbete kring film ses ur ett sociokulturellt perspektiv dÀr samtalets och gruppens betydelse för inlÀrning diskuteras..

Uppsatsen syfte Àr att granska ett antal lÀroböcker i svenska för grundskolans senare Är, för att dÀr se hur det vidgade textbegreppet ? film och rörliga bilder ? uttrycks och behandlas. Enheten för styrdokument nÀmner i sitt tillÀgg till kursplanerna, Ett vidgat textbegrepp, ?medie­kompetens? som en utgÄngspunkt för det vidgade textbegreppet. Detta begrepp granskas nÀrmare i uppsatsen utifrÄn ett internationellt och nationellt perspektiv för att sedan relateras till styrdokumenten.