Denna C-uppsats i Sociologi Àr en analys av hur det fungerar i det svenska rÀttsvÀsendet gÀllande kvinnor som har blivit utsatt för vÄldtÀkt. Syftet med analysen Àr att försöka fÄ fram en tydlig bild av hur de svenska lagarna tillÀmpas i praktiken och om de efterlevs som lagen beskriver att den ska göra. Men analysen vill ocksÄ se om det finns nÄgot orsakssamband mellan ett patriarkalt samhÀllsmönster och om det finns nÄgot symboliskt vÄld i rÀttsliga sammanhang. De teoretiska utgÄngspunkterna har varit en jÀmförelse av Pierre Bourdieus begrepp om könshabitus, symboliskt vÄld i relation till den feministiska teorin om patriarkatets syn pÄ kvinnor som blir utsatt för vÄldtÀkt och hur de blir behandlade av det svenska rÀttsvÀsendet. Pierre Bourdieus syn pÄ den manlige dominansens reproduktion och hierarki ligger som grund för uppsatsen..

Syftet med denna studie var att beskriva och förstÄ den sÄ kallade lilla gruppens funktion i en skola för alla. Detta utifrÄn de förhÄllningssÀtt och synsÀtt som finns i samhÀllet utifrÄn olika perspektiv pÄ en skola för alla. Skolans styrdokument strÀvar mot en integrerad skola dÀr alla elever skall kunna gÄ tillsammans, samtidigt som varje elev skall fÄ utvecklas och lÀra efter sin egen förmÄga. Detta krÀver stora kunskaper hos lÀrarna som ska kunna bedriva en undervisning som passar alla elever. Det finns dock tecken som visar pÄ brister i kompetensen hos lÀrare och Àven i lÀrarutbildningen.

Jag vill i den hÀr uppsatsen ge en bild av hur nÄgra lÀrare arbetar med skönlitteratur i sin undervisning. Genom det kommer Àven lÀrarnas förhÄllningssÀtt till svenskÀmnet att granskas. Jag kommer att studera hur olika lÀrare anvÀnder skönlitteratur i svenskÀmnet, varför lÀraren har valt att anvÀnda skönlitteratur pÄ det sÀttet och vilka för- och nackdelar det finns med att anvÀnda skönlitteratur i svenskÀmnet. I kapitlet Historiskt perspektiv pÄ skönlitteraturens roll i skolan beskriver jag skolvÀsendets historia och hur skönlitteraturens roll sett ut i svenskÀmnet. LitteraturgenomgÄngen ger en teoretisk genomgÄng av det sociokulturella och det kognitivistiska perspektivet och textens betydelse för mÀnniskan.

Syftet med undersökningen var att se hur pedagoger arbetar med andrasprÄkselever och vuxna analfabeter som Àr sfi (svenska för invandrare)- studerande. Vi undersökte ocksÄ vilka svÄrigheter det fanns i samband med dessa elevers alfabetisering samt hur samarbetet kan sett ut, ser ut eller hur det skulle kunna se ut exempelvis mellan sfi och grundskola och med specialpedagog. Undersökningen bestÄr av fyra kvalitativa intervjuer med sammanlagt nio informanter. TvÄ var sfi - lÀrare, en arbetade i förberedelseklass (Är 6-9) och en intervju skedde med en lÀrare i svenska som andrasprÄk och en speciallÀrare (Är 1-6). Resterande fyra hade blandad bakgrund.

Syftet med studien Àr att med hjÀlp av intervjuer, skapa inblick i hur pedagoger uppfattar att de synliggör matematik pÄ förskolan. Var ser pedagoger matematik, hur undervisar de kring matematik och vilket förhÄllningssÀtt har de till Àmnet? I studien undersöks i vilka situationer pedagoger anser att de ser att barn lÀr matematik. I tidigare forskning och av resultat i studien, pÄvisas att pedagoger Àr de förebilder som kan fÄ barn att uppleva vardagsmatematik. I barns lÀrande av matematik, beskriver studien pedagogens roll ur ett sociokulturellt perspektiv kring Àmnet matematik i interaktion och mediering.

I skolan anses matematiken vara ett viktigt Ă€mne och den upptar en stor del av skolans undervisningstid. DĂ€remot har det mĂ€rkts en trend bland eleverna i grundskolan att de mer och mer ifrĂ„gasĂ€tter varför de över huvud taget mĂ„ste lĂ€ra sig matematik. Ren matematik som de lĂ€ser i skolan kan det mĂ„nga gĂ„nger vara svĂ„rt att se nyttan med. PĂ„följande matematik blir dĂ„ sedan svĂ„rare och svĂ„rare att ge bra motiveringar till varför man bör kunna.  MĂ„nga elever och vuxna kĂ€nner Ă€ven en ren Ă„ngest nĂ€r man pratar om Ă€mnet matematik. Vad Ă€r egentligen matematik, var anvĂ€nds den och till vad? Var kommer matematiken ifrĂ„n? Hur uppstod den? Är det intressant och relevant för elever att fĂ„ kunskap om detta? Har matematikundervisningen följt den snabba samhĂ€llsutvecklingen och vad behöver vi egentligen lĂ€ra oss för matematik i grundskolan? Behöver alla fĂ„ undervisning i matematik? Matematiken finns överallt omkring oss och synen pĂ„ matematiken eleverna erhĂ„llit har formats av hela samhĂ€llet.

Syftet med denna uppsats Àr att studera hur vissa svenskar med invandrarbakgrund upplever sin situation i det svenska samhÀllet, samt att bidra med ny kunskap om andragenerationens invandrares livssituation i det svenska samhÀllet. Uppsatsens fokus kommer att ligga pÄ identitet och problematiken med att ha olika kulturer att anpassa sig efter. Metoden vi har anvÀnt Àr kvalitativa intervjuer med sammanlagt sex personer av vardera kön som har invandrarbakgrund. Det vill sÀga att vi har intervjuat tre tjejer och tre killar för att fÄ en mer klar bild om könskillnader. Samtliga informanter har vÀxt upp i Sverige men har förÀldrar som har vÀxt upp i hemlandet och dess kultur.

Syftet med vÄr uppsats Àr att intervjua ungdomar som har en utlÀndsk bakgrund, tjejer och killar i 18-Ärs Älder pÄ en gymnasieskola i Malmö. Vi vill studera hur de tÀnker, resonerar och förhÄller sig kring frÄgor som har med sexualitet och intima relationer att göra. Detta genomfördes med en kvalitativstudie och den grundas pÄ sju ungdomar. För att analysera vÄr empiri har vi anvÀnt oss av sociologen Anthony Giddens perspektiv pÄ den moderna synen pÄ sexualitet och kÀrleksideologin. Sedan Àven av Nader Ahmadi som diskuterar förÀldrarnas svÄrigheter till att komma till en ny omgivning och möta en ny attityd till sex och Pierre Bourdieu begrepp, habitus.

Denna studie har som syfte att undersöka elevers och lÀrares definitioner av begreppet entreprenöriellt lÀrande och samtidigt kartlÀgga deras förestÀllningar om begreppets anvÀndbarhet i arbetet med att utveckla gymnasieskolan. För att söka information gjordes en bakgrundsstudie i skolans styrdokument, i relevant litteratur och i aktuell forskning. Samtal utfördes med elever pÄ handelsprogrammet i gymnasiet och med en samordnare. Samtalen analyserades i förhÄllande till vad som sades om lÀrandesituationen, elevers kompetenser, elevers motivation, lÀrarens roll samt kritik mot entreprenöriellt lÀrande. Studien Àr en kvalitativ studie.Resultatet ger uttryck för att det entreprenöriella lÀrandet Àr en benÀmning pÄ lÀrande i ett sociokulturellt perspektiv.

Syftet med vĂ„r undersökning har varit att ta reda pĂ„ hur lĂ€rare medvetet arbetar för att utveckla och stĂ€rka elevernas kommunikativa förmĂ„ga inom matematiken och vilka hinder som kan föreligga. Forskning betonar samtalets betydelse för att utveckla en bra förstĂ„else i matematikĂ€mnet. Med kommunikativ förmĂ„ga menar vi hur eleverna sprĂ„kligt talar och uttrycker sig i det matematiska sprĂ„ket. Vi har genomfört kvalitativa djupintervjuer med fyra lĂ€rare som undervisar i klasserna 1-6. Vi anvĂ€nde öppna frĂ„gor av lĂ„gt strukturerad art utan fasta svarsalternativ. Vi kunde efter undersökningen dra följande slutsatser: ‱ Pedagogerna Ă€r vĂ€l medvetna om sprĂ„kets vikt i matematiken. ‱ LĂ€rarna har de kunskaper, den önskan och de idĂ©er som krĂ€vs för att arbeta pĂ„ ett lĂ€rorikt och inspirerande sĂ€tt. ‱ Ingen av de intervjuade nĂ€mnde att de vid sin matematikundervisning utgick frĂ„n styrdokument eller vetenskapliga teorier, vilket gör att vi ifrĂ„gasĂ€tter i vilken grad de var medvetna om samtalets betydelse. ‱ LĂ€rarna varierar sig i hur de arbetar med matematiken och med dess sprĂ„k. ‱ Tre av lĂ€rarna arbetar idag inte med samtalet i den utstrĂ€ckning de skulle vilja. De hinder som förekommer bestĂ„r bland annat av stora klasser, stora nivĂ„skillnader mellan eleverna, oroliga klasser och tidsbrist..

Syftet med vÄr undersökning har varit att ta reda pÄ hur lÀrare medvetet arbetar för att utveckla och stÀrka elevernas kommunikativa förmÄga inom matematiken och vilka hinder som kan föreligga. Forskning betonar samtalets betydelse för att utveckla en bra förstÄelse i matematikÀmnet. Med kommunikativ förmÄga menar vi hur eleverna sprÄkligt talar och uttrycker sig i det matematiska sprÄket. Vi har genomfört kvalitativa djupintervjuer med fyra lÀrare som undervisar i klasserna 1-6. Vi anvÀnde öppna frÄgor av lÄgt strukturerad art utan fasta svarsalternativ.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om thailÀndska barns erfarenheter av mötet med den svenska skolan. Empiriska data i studien Àr intervjuer om Àldre thailÀndska barns upplevelser i svensk skola. Barn som endast gÄtt i svensk skola mellan 6 till 12 mÄnader har observerats i skolan. Referensramen Àr en jÀmförelse av Thailands och Sveriges kulturer riktat mot delar av samhÀllsförhÄllanden och skolsystem. Den teoretiska ansatsen Àr interkulturell teori och datainsamlingen har genomförts i form av kvalitativa retrospektiva intervjuer.

I denna kandidatuppsats jÀmförs lÀsares och skribenters begrepp bakom sju datatermer frÄn it-tidningen Computer Sweden. Det huvudsakliga syftet med studien Àr att undersöka om lÀsare och skribenter har samma begrepp bakom de sju termerna och hur deras begrepp stÀmmer överens med normkÀllorna. Ett ytterligare syfte Àr att undersöka hur etablerade de sju termerna Àr i sÄvÀl en facksprÄklig som en allmÀnsprÄklig diskurs. Den första delen av studien grundar sig pÄ en enkÀt dÀr de tvÄ olika grupperna fÄtt svara pÄ vilka termer de anser sig förstÄ för att sedan ge en parafras pÄ termerna. Svaren Àr analyserade med hjÀlp av kognitiv lingvistik, ramteori och terminologisk begreppsanalys.

SammanfattningFöreliggande uppsats bygger pÄ en intervjustudie av tre verksamma specialpedagogers enskilda berÀttelser av hur de i sin respektive yrkesutövning arbetar som kvalificerade samtalspartners i pedagogisk handledning.VÄrt syfte med studien har varit att belysa vad uppdraget som kvalificerad samtalspartner kan innebÀra för specialpedagogen.Uppsatsen bestÄr av en litteraturstudie samt en kvalitativ undersökning, vars resultat vi relaterar till ett antal systemteoretiskt centrala begrepp för handledning. Genom litteraturstudien kan vi se att syftet med pedagogisk handledning Àr att i nÄgon form utveckla yrkesmÀssig kompetens. DÄ begreppet handledning Àr nÀrbeslÀktat med andra begrepp sÄsom konsultation och rÄdgivning blir det svÄrdefinierbart. För att kunna sÀrskilja innebörden av de olika begreppen krÀvs att syftet med varje specifik handledningssituation tydliggörs. Helhet, relationer, hÀr- och- nu- tÀnkande, cirkularitet, kvalité och möten mellan olika system utgör centrala begrepp för handledning sett ur ett systemteoretiskt perspektiv.

Syftet med studien Àr att undersöka hur sÄngpedagoger beskriver att de arbetar med röstregister i sin undervisning, vilka olika röstbegrepp informanterna anvÀnder sig av samt hur de förklarar dessa för eleverna. Med denna studie vill jag fÄ en bild av hur terminologin pÄverkar undervisningen nÀr samma register förklaras pÄ olika sÀtt. Jag har utgÄtt frÄn kvalitativa intervjuer för att pÄ sÄ sÀtt fÄ en mer utförlig bild av sÄngpedagogers uppfattningar och handlingar. Jag har intervjuat fyra sÄngpedagoger i olika genrer för att se om det finns nÄgon skillnad i val av begrepp utifrÄn vilken genre de arbetar inom. För att kunna tolka och försöka förstÄ informanterna pÄ ett djupare sÀtt har jag anvÀnt mig av ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt.