SammanfattningStudien undersöker sprÄkliga faktorer i textbaserade matematikuppgifter som pÄverkar elevers förmÄga att förstÄ och lösa det i uppgiften presenterade matematiska problem. Studien utgÄr frÄn en kognitiv och lingvistisk teoribildning. Resultatet av studien diskuteras Àven ur ett flersprÄkigt perspektiv. Syftet med uppsatsen Àr att med ett kognitivt och lingvistiskt perspektiv undersöka och finna exempel pÄ sprÄkliga faktorer som Àr avgörande nÀr elever löser textbaserade uppgifter i matematik. Detta görs med en lingvistisk textanalys samt kvalitativa elevintervjuer.

VÄr vÀrld stÄr inför den stora utmaningen att försörja en ökande befolkning. DÀrför anser jag att en designpedagogisk undersökning dÀr hÄllbarhetsperspektivet fÄr vara en av grundstenarna vara relevant. Jag har valt att basera min undersökning pÄ frÄgorna:Hur kan jag som pedagog bygga upp en situation för gemensamt lÀrande med lÄg miljöpÄverkan? Hur kan banankartonger fungera som redskap för ett gemensamt skissande? Vilka andra redskap Àr verksamma i just det hÀr projektets process? Hur förhÄller de sig till varandra? I projektet har frÄgorna behandlats konkret genom att en grupp barn pÄ SkÀrholmens torg har undersökt möjligheterna att arbeta med banankartonger som det huvudsakliga verktyget i en gemensam skissprocess. Det Àr en kvalitativ undersökning som bygger pÄ ett sociokulturellt perspektiv och Àr inspirerad av etnografisk metod.

Den hÀr studien handlar om hur ett antal lÀrare anvÀnder film och andra multimediala verktyg i engelskundervisningen. En del i undersökningen berör de tillfrÄgade lÀrarnas hÀnvisningar till styrdokumenten och de olika delar av lÀroplanen de vÀljer att citera. För att belysa lÀrarnas syn pÄ olika lÀromedel innehÄller arbetet ocksÄ en kortare analys av hur man, enligt forskare, bör anvÀnda lÀromedel i skolan idag. I anslutning till debatten kring lÀromedel och variation av undervisningen diskuteras ocksÄ lÀrarnas syn pÄ motivation och elevernas intressen. LÀrarnas syn pÄ arbete kring film ses ur ett sociokulturellt perspektiv dÀr samtalets och gruppens betydelse för inlÀrning diskuteras..

Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka lÀrares syn pÄ lÀxor samt att försöka tillföra kunskap kring fenomenet. FrÄgestÀllningarna som studien utgick ifrÄn var vilka motiv lÀrarna hade till att ge lÀxor, hur lÀrare introducerar och följer upp lÀxor, vilka för- och nackdelar lÀrarna och lÀrarstudenterna anser att det finns med att ge lÀxor, hur lÀxornas utformning planeras samt hur lÀxor kan förstÄs i ett övergripande perspektiv pÄ lÀrande.Undersökningen baserades pÄ enkÀter och samtalsintervjuer. Halvstrukturerade samtalsintervjuer spelades in, transkriberades och tolkades. I studien anvÀndes sociokulturellt perspektiv enligt Vygotskij som teoretiskt perspektiv.Samtliga lÀrare ansÄg att de fÀrdighetstrÀnande lÀxorna i matematik och svenska var de viktigaste Àmnena att ge lÀxor i. Andra motiv till lÀxor som lyftes fram var lÀxor som trÀnar eleverna i studieteknik, lÀxor för förÀldrars delaktighet och inblick i sina barns inlÀrning och lÀxor som ges i förberedande syfte för att skapa förförstÄelse inför kommande lektioner.LÀrarna introducerar lÀxor pÄ olika sÀtt men fokus lades pÄ att eleverna skulle motiveras, fÄ reda pÄ syfte och mÄl med lÀxan och ha förstÄelse för hur uppgiften kan lösas.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka en utvald lÀrares syn pÄ hur elever utvecklar lÀsförstÄelse, samt hur explicit lÀsstrategiundervisning baserad pÄ höglÀsning kan utgöra möjligheter för elever att fördjupa lÀsförstÄelsen. Den teoretiska forskningsansatsen utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande. Grundtanken i detta perspektiv Àr att lÀrande alltid sker i ett socialt sammanhang och att sprÄket utgör en lÀnk mellan barnet och dess omgivning. Kvalitativa metoder bestÄende av halvstrukturerade intervjuer samt observationer har anvÀnds för att samla empiri till arbetet. Inspelningar, anteckningar och transkriberingar har utförts för att öka materialet trovÀrdighet.

Examensarbetet handlar om barnböcker och höglÀsning. Undersökningens syfte har varit att studera hur barn interagerar med boken samt att fÄ en bild av pedagogens intention med höglÀsning. Syftet har Àven varit att belysa betydelsen av att arbeta med höglÀsning och dess betydelse för barns sprÄkutveckling.UtgÄngspunkten för arbetet har varit ett sociokulturellt perspektiv dÀr sprÄk och kommunikation Àr viktiga bestÄndsdelar för att lÀrande ska ske. I ett sociokulturellt perspektiv Àr interaktionen med andra mÀnniskor avgörande för barns sprÄk och lÀrande. Tidigare forskning kring höglÀsningens betydelse har visat att pedagogen har en viktig roll i detta sammanhang nÀr det gÀller att lÀsa sagor och böcker för barn.

Syftet med studien var att undersöka elevers uppfattning kring subtraktion och varför de uppfattar subtraktion som svÄrt. Detta utifrÄn vÄr egen erfarenhet att elever uppfattar subtraktion svÄrt vilket vi ocksÄ fann stöd för i litteraturen. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med elever i Ärskurs tvÄ och fyra dÀr samma matematiska uppgifter gavs, bÄde muntligt i en kontext och skriftligt med symboler.Resultatet bekrÀftade vÄr uppfattning att elever tycker att subtraktion Àr svÄrt. Det visade ocksÄ tydligt att de muntliga uppgifterna var betydligt enklare för eleverna att lösa Àn de skriftliga. Baserat pÄ resultatet i denna studie och med stöd i litteraturen pÄstÄr vi att för en framgÄngsrik subtraktionsinlÀrning bör undervisningen utgÄ frÄn elevers verklighet och tidigare erfarenhet och gÄ hand i hand med additionsinlÀrning.

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur jag som lÀrare kan lÀgga upp arbetet runt mönster för att eleverna ska nÄ mÄlen i Äk 3 och vilken betydelse diskussionen har för inlÀrningen inom detta omrÄde. TvÄ klasser har deltagit i undersökningen. BÄda klasserna fick samma uppgifter att göra, men lÀraren i den ena klassen uppmanades att diskutera uppgifterna med sina elever. Klasserna som deltagit i undersökningen har testats före och efter genomförda undervisningstillfÀllen för att en jÀmförelse mellan de olika klasserna ska kunna göras. Resultatet visar pÄ att klassen som fick diskutera mycket med sin lÀrare hade utvecklat sitt matematiska sprÄk i högre grad Àn klassen som inte hade diskuterat lika mycket.

Dagens utbildningar och arbetsliv stÀller stora krav pÄ mÀnniskors kommunikativa kompetens. MÄnga elever i gymnasieskolan har nÄgon form av talÀngslan, dvs. de undviker att tala i eller inför en grupp. UtgÄngspunkten i arbetet med elever med talÀngslan Àr en trygg och stödjande miljö.Denna studie avser att belysa hur ett antal gymnasielÀrare gör för att upptÀcka och stödja elever med talÀngslan. Den teoretiska ansatsen Àr lÀrande i ett sociokulturellt perspektiv.

The purpose of this study has been to investigate how four 3rd grade pedagogues allow communication in the teaching of mathematics and how these pedagogues allow their students to use and expand their language of mathematics. It has also been an aim to investigate these four pedagogues? opinions about the significance of communication and of the language of mathematics for students? mathematical learning.The study is based on a sociocultural perspective of Vygotskij?s. The theory implies the importance of using the language and communication for students? learning.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vilka möjligheter och svÄrigheter personalen pÄ förskolor ser med att synliggöra matematiken i den dagliga verksamheten. FrÄgestÀllningar utgÄr frÄn detta och Àven en frÄgestÀllning om hur kompetensutveckling pÄverkar personalens sÀtt att se dessa möjligheter och svÄrigheter. En sammanfattning gjordes av de ifyllda enkÀterna med tabeller och diagram. Dessa sammanstÀlldes sedan till resultatet. PÄ frÄgorna med lÀngre svarsalternativ kategoriserades svaren för att kunna göra tabeller av dem.

We live in a society that is constantly developing and where technology is getting a more major roll. The school is a very important part of our society and should therefore develop in pace with the surrounding society. Having this in our thoughts we decided that our purpose for this case study should be to study the importance of technology in a learning environment for seventh graders in a specific school. To be able to find this out, we have used constructivism and sociocultural perspective on learning. We have gathered our empirical data for the study through participant observations and a focus group interview.

Jag var intresserad av att ta reda pÄ hur aktiva medlemmar i Svenska Kyrkans församling i BollnÀs sÄg pÄ kyrkans ansvar och möjlighet att vara en lokal kraft i arbetet med att förÀndra församlingsmedlemmarnas mÀnniskosyn och verklighetsbild, ur ett ekologiskt perspektiv för att möta det globala miljöhotet. Jag har funnit att det finns en viss insikt om behovet men den gemensamma strategin saknas för att som en rörelse arbeta med församlingsmedlemmarnas mÀnniskosyn och vÀrldsbild ur en ekoteologisk synvinkel..

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar pÄ dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med tvÄ barn med hjÀrnskada och deras utveckling med FMT som stöd. FrÄgan jag stÀllde mig var om FMT stÀmmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats Àr att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stÀmmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

I den hÀr uppsatsen tÀnker jag reda ut det epistemologiska begreppet a priori. Att det Àr ett epistemologiskt begrepp innebÀr att det handlar om kunskap. Den hÀr kunskapen kan uttryckas i satser. SÄdana satser Àr satser som vi har a priorisk kunskap om. Exempel pÄ vad man brukar kalla a prioriska satser Àr: ?inget kan vara helt tÀckt av rött samtidigt som det Àr helt tÀckt av grönt? och ?om A kommer före B och B kommer före C sÄ kommer A före C? eller mer metafysiska utsagor som ?ett fysiskt objekt kan inte vara pÄ tvÄ stÀllen vid samma tidpunkt? och ?alla effekter mÄste ha en orsak?, men som frÀmsta exempel brukar man tala om logiska eller matematiska utsagor.