Syftet med min studie har varit att undersöka om fritidshemmet kan utgöra en matematisk lÀrandemiljö. Jag har studerat vilka aktiviteter som kan eller skulle kunna bidra till att barn utvecklar grundlÀggande matematiska kunskaper. Dessutom har jag försökt identifiera hinder för fritidshemmet som matematisk lÀrandemiljö. För att undersöka detta har jag anvÀnt mig av deltagande observation som metod samt intervjuer. Datamaterialet har samlats in pÄ tvÄ fritidshem i tvÄ olika kommuner.

Skillnaderna i redovisningspraxis i Europa har varierat sÄ pass att det nÀstan varit omöjligt att göra jÀmförelser mellan företag, utan att göra betydande förÀndringar i den finansiella rapporten. Detta har skapat en internationell process för att harmonisera redovisningspraxis i Europa. I harmoniseringsprocessen förekommer det bÄde drivkrafter och hinder. Exempel pÄ drivkrafter kan vara investerare, multinationella företag och regeringar, medan exempel pÄ hinder kan vara nationalism och sprÄk. Syftet med uppsatsen har varit att fÄ en förstÄelse hur de svenska normbildarna ser pÄ dessa drivkrafter och hinder som pÄverkar harmoniseringsprocessen.

I denna studie kan lÀsas om en skola dÀr speciallÀrare och specialpedagog har lett lÀrande samtal med arbetslag som ett utvecklingsarbete.  Studien Àr ett nedslag i tvÄ av dessa samtal. Syftet med studien har varit att förstÄ specialpedagogens roll i det lÀrande samtalet, att undersöka vad som egentligen sÀgs samt att undersöka hur de lÀrande samtalen bidrar till en diskussion om specialpedagogiska arbetssÀtt i de arbetslag dÀr man för lÀrande samtal.Tidigare forskning som presenteras i studien rör sig inom det specialpedagogiska omrÄdet. LitteraturgenomgÄngen innehÄller en sammanfattande presentation av speciallÀrarens olika roller historiskt, om olika former av samtal samt perspektiv pÄ lÀrande. För att förstÄ de lÀrande samtalen har de filmats och analyserats utifrÄn ett systemteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att pedagogerna i samtalen talar om handlande, situationsbundet eller planerat. SamtalsinnehÄll kunde ocksÄ kopplas till lÀrandet i samtalet genom samtalsstrukturen.

Uppsatsen Àr frÀmst skriven till grundskolelÀrare för Ärskurs 6-9 i matematik. Uppsatsen behandlar rika matematiska problem och niondeklassares olika strategier och representationer som eleverna uppvisar för att lösa rika matematiska problem.Bakgrunden till uppsatsen grundar sig pÄ mitt eget stora intresse för att undervisning skall vara utformad för att se och bemöta elevers olikheter som nÄgot positivt. Undervisning dÀr man ser och utgÄr ifrÄn elevers olikheter och erfarenheter gör att elever kommer att vara olika djupt och lÄngt i kursen. HÀr Àr det viktigt för lÀraren att vara uppmÀrksam och stötta alla elever, sÄ att ingen kommer efter i lÀrandet. Att göra undervisningen mer personlig och meningsfull kan vara ett steg i riktning mot att höja intresset för matematik men kommer givetvis krÀvas mera av lÀraren.I teoridelen redogörs delar av rika matematiska problem och dess historia.

Syftet med den hÀr studien var att fÄnga upplevelsen samt se vilka kÀnslor och vad som Àr karakteristiskt hos de förÀldrar som har förlorat ett barn. Den tidigare forskningen utgörs till största del av psykologiska perspektiv om mÀnniskans upplevelse kring sorgen och förlusten av sitt barn. Sex djupintervjuer har gjorts enligt fenomenologisk metod med mÀnniskor som har upplevt förlusten av ett barn för att fÄ en fördjupad förstÄelse av fenomenet. Uppsatsen applicerar Aaron Antonovskys KASAM teori som innebÀr begrepp, kÀnsla av sammanhang som omfattar de stressorer som mÀnniskan dagligen utsÀtts för. Det empiriska resultatet mynnade ut i sju essenser bestÄende av: De drabbades insikter, personlig utveckling, skakad i sina grundvalar ? mÀrkt för livet, behov av kontakt med andra, de drabbades överlevnad, behov att mildra sorgen samt acceptans.

I vÄr uppsats har vi undersökt demokratiuppdragets roll i den svenska skolan. detta har vi gjort genom att analysera kursplanen för Àmnet Svenska 2000 med inriktning mot Ärskurs 9 och Àmnesplanen för Svenska 1. Detta med utgÄngspunk i tre demokratiperspektiv som vi har definerat som deltagarperspektivet, det indiviinriktade perspektivet samt det kritiskt granskande perspektivet..

Denna uppsats utreder förhÄllandet mellan civilrÀtt och skatterÀtt. NÀrmare bestÀmt förhÄllandet mellan civilrÀttsliga begrepp och inkomstbeskattningen. CivilrÀttsliga begrepp anvÀnds ofta som rÀttsfaktum i skatterÀttsliga lagregler. NÀr dessa skall anvÀndas i skatterÀtten uppstÄr en rad tolkningssvÄrigheter. Ofta handlar det om att dra grÀnser mellan olika typer av rÀttshandlingar utifrÄn innebörden av olika civilrÀttsliga begrepp.

ÖversĂ€ttning av kokböcker innebĂ€r översĂ€ttning av kulturspecifika begrepp och företeelser. För att nĂ€rmare undersöka olika översĂ€ttningsmöjligheter av just sĂ„dana begrepp översatte jag delar av kokboken Nigella Express: Good Fast Food av den engelska kocken Nigella Lawson. Valet av författare medförde att stilistiskt intressanta översĂ€ttningsfrĂ„gor, som stilfigurer och personlig stil, ocksĂ„ kunde undersökas.Efter att ha översatt sjĂ€lv jĂ€mförde jag min översĂ€ttning med den befintliga, svenska översĂ€ttningen av kokboken, Nigella Express: gott och snabbt (översĂ€ttning av Erland Törngren och Kerstin Törngren Lind). I den delen av undersökningen utgick jag frĂ„n de omrĂ„den dĂ€r jag stött pĂ„ problem: stilfigurer, personlig stil, översĂ€ttningsmöjligheter av cook samt kulturella skillnader inom matlagningsomrĂ„det.Resultatet av studien Ă€r att Nigellas speciella stil inte gĂ„r att normalisera, som vissa teoretiker anser, eftersom den Ă€r avgörande för boken som helhet. DĂ€rför bör den översĂ€ttas sĂ„ att samma effekt skapas.

SammanfattningStudien undersöker sprÄkliga faktorer i textbaserade matematikuppgifter som pÄverkar elevers förmÄga att förstÄ och lösa det i uppgiften presenterade matematiska problem. Studien utgÄr frÄn en kognitiv och lingvistisk teoribildning. Resultatet av studien diskuteras Àven ur ett flersprÄkigt perspektiv. Syftet med uppsatsen Àr att med ett kognitivt och lingvistiskt perspektiv undersöka och finna exempel pÄ sprÄkliga faktorer som Àr avgörande nÀr elever löser textbaserade uppgifter i matematik. Detta görs med en lingvistisk textanalys samt kvalitativa elevintervjuer.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka lÀrares syn pÄ lÀxor samt att försöka tillföra kunskap kring fenomenet. FrÄgestÀllningarna som studien utgick ifrÄn var vilka motiv lÀrarna hade till att ge lÀxor, hur lÀrare introducerar och följer upp lÀxor, vilka för- och nackdelar lÀrarna och lÀrarstudenterna anser att det finns med att ge lÀxor, hur lÀxornas utformning planeras samt hur lÀxor kan förstÄs i ett övergripande perspektiv pÄ lÀrande.Undersökningen baserades pÄ enkÀter och samtalsintervjuer. Halvstrukturerade samtalsintervjuer spelades in, transkriberades och tolkades. I studien anvÀndes sociokulturellt perspektiv enligt Vygotskij som teoretiskt perspektiv.Samtliga lÀrare ansÄg att de fÀrdighetstrÀnande lÀxorna i matematik och svenska var de viktigaste Àmnena att ge lÀxor i. Andra motiv till lÀxor som lyftes fram var lÀxor som trÀnar eleverna i studieteknik, lÀxor för förÀldrars delaktighet och inblick i sina barns inlÀrning och lÀxor som ges i förberedande syfte för att skapa förförstÄelse inför kommande lektioner.LÀrarna introducerar lÀxor pÄ olika sÀtt men fokus lades pÄ att eleverna skulle motiveras, fÄ reda pÄ syfte och mÄl med lÀxan och ha förstÄelse för hur uppgiften kan lösas.

VÄr vÀrld stÄr inför den stora utmaningen att försörja en ökande befolkning. DÀrför anser jag att en designpedagogisk undersökning dÀr hÄllbarhetsperspektivet fÄr vara en av grundstenarna vara relevant. Jag har valt att basera min undersökning pÄ frÄgorna:Hur kan jag som pedagog bygga upp en situation för gemensamt lÀrande med lÄg miljöpÄverkan? Hur kan banankartonger fungera som redskap för ett gemensamt skissande? Vilka andra redskap Àr verksamma i just det hÀr projektets process? Hur förhÄller de sig till varandra? I projektet har frÄgorna behandlats konkret genom att en grupp barn pÄ SkÀrholmens torg har undersökt möjligheterna att arbeta med banankartonger som det huvudsakliga verktyget i en gemensam skissprocess. Det Àr en kvalitativ undersökning som bygger pÄ ett sociokulturellt perspektiv och Àr inspirerad av etnografisk metod.

Den hÀr studien handlar om hur ett antal lÀrare anvÀnder film och andra multimediala verktyg i engelskundervisningen. En del i undersökningen berör de tillfrÄgade lÀrarnas hÀnvisningar till styrdokumenten och de olika delar av lÀroplanen de vÀljer att citera. För att belysa lÀrarnas syn pÄ olika lÀromedel innehÄller arbetet ocksÄ en kortare analys av hur man, enligt forskare, bör anvÀnda lÀromedel i skolan idag. I anslutning till debatten kring lÀromedel och variation av undervisningen diskuteras ocksÄ lÀrarnas syn pÄ motivation och elevernas intressen. LÀrarnas syn pÄ arbete kring film ses ur ett sociokulturellt perspektiv dÀr samtalets och gruppens betydelse för inlÀrning diskuteras..

Syftet med detta arbete Àr att undersöka en utvald lÀrares syn pÄ hur elever utvecklar lÀsförstÄelse, samt hur explicit lÀsstrategiundervisning baserad pÄ höglÀsning kan utgöra möjligheter för elever att fördjupa lÀsförstÄelsen. Den teoretiska forskningsansatsen utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande. Grundtanken i detta perspektiv Àr att lÀrande alltid sker i ett socialt sammanhang och att sprÄket utgör en lÀnk mellan barnet och dess omgivning. Kvalitativa metoder bestÄende av halvstrukturerade intervjuer samt observationer har anvÀnds för att samla empiri till arbetet. Inspelningar, anteckningar och transkriberingar har utförts för att öka materialet trovÀrdighet.

Examensarbetet handlar om barnböcker och höglÀsning. Undersökningens syfte har varit att studera hur barn interagerar med boken samt att fÄ en bild av pedagogens intention med höglÀsning. Syftet har Àven varit att belysa betydelsen av att arbeta med höglÀsning och dess betydelse för barns sprÄkutveckling.UtgÄngspunkten för arbetet har varit ett sociokulturellt perspektiv dÀr sprÄk och kommunikation Àr viktiga bestÄndsdelar för att lÀrande ska ske. I ett sociokulturellt perspektiv Àr interaktionen med andra mÀnniskor avgörande för barns sprÄk och lÀrande. Tidigare forskning kring höglÀsningens betydelse har visat att pedagogen har en viktig roll i detta sammanhang nÀr det gÀller att lÀsa sagor och böcker för barn.

Syftet med studien var att undersöka elevers uppfattning kring subtraktion och varför de uppfattar subtraktion som svÄrt. Detta utifrÄn vÄr egen erfarenhet att elever uppfattar subtraktion svÄrt vilket vi ocksÄ fann stöd för i litteraturen. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med elever i Ärskurs tvÄ och fyra dÀr samma matematiska uppgifter gavs, bÄde muntligt i en kontext och skriftligt med symboler.Resultatet bekrÀftade vÄr uppfattning att elever tycker att subtraktion Àr svÄrt. Det visade ocksÄ tydligt att de muntliga uppgifterna var betydligt enklare för eleverna att lösa Àn de skriftliga. Baserat pÄ resultatet i denna studie och med stöd i litteraturen pÄstÄr vi att för en framgÄngsrik subtraktionsinlÀrning bör undervisningen utgÄ frÄn elevers verklighet och tidigare erfarenhet och gÄ hand i hand med additionsinlÀrning.