Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur lÀrarna upplever att lÀssvaga elever pÄverkas av sina lÀssvÄrigheter inom matematiken samt hur lÀrarna hanterar de problem som uppstÄr för att hjÀlpa eleven. Jag har valt den kvalitativa arbetsmetoden med semistrukturerade intervjufrÄgor. Resultatet visar att svag lÀsförmÄga pÄverkar eleven inom matematiken men ocksÄ inom andra Àmnen. Inom matematiken pÄverkas eleven sÀrskilt vid lÀstal samt vid problemlösning om eleven lÀmnas ensam med en text som den inte klarar av att lÀsa eller tyda. För att stödja eleven kan lÀraren eller nÄgon annan lÀsa texten eller sÄ arbetar eleverna i grupp dÀr samarbetet mot resultatet Àr viktigast, inte att kunna lÀsa texten.

Syftet med studien ?r att unders?ka barns m?jligheter till inflytande i f?rskolan och p? vilka s?tt dessa m?jligheter skapas i verksamheten, n?rmare best?mt i m?ltids- och samlingssituationer. Intresset ligger ?ven i att ta reda p? hur makt kommer till uttryck i interaktionen mellan barn och f?rskoll?rare, samt hur maktaspekten blir relevant i f?rh?llande till barns inflytande. Syftet motiveras utifr?n Barnkonventionen artikel 12 (UNICEF Sverige, 2018, s.

Pedagoger har ett uppdrag som innebÀr att de ska arbeta med etiska vÀrden och normer i förskolan. I detta arbete spelar pedagogers förhÄllningssÀtt och uppfattning av barns lÀrande en stor roll.     VÄrt syfte med denna c-uppsats Àr att ta reda pÄ innebörden av etiska vÀrden och normer för förskolepedagoger samt hur de uppfattar att barn lÀr sig dessa. ForskningsfrÄgorna Àr: Vad innebÀr etiska vÀrden och normer för pedagoger i förskolan? Hur lÀr barn etiska vÀrden och normer enligt förskolepedagogerna och finns det speciella pedagogiska arbetsmetoder för detta arbete?    VÄr undersökning grundar sig pÄ en kvalitativ intervjustudie, som har genomförts med tio pedagoger pÄ fem olika förskolor.    Av resultatet framkommer det att forskningsfrÄgan om innebörden av etiska vÀrden och normer var en vÀldigt svÄr och komplex frÄga för pedagogerna att besvara dÄ etiska vÀrden och normer bestÄr av sÄ oerhört mycket som kan delas in i mÄnga olika begrepp och synsÀtt.

Denna rapport Àr en litteraturstudie i geometri, topologi och fysik, skri- ven med avsikten att förbereda för studier i allmÀn relativitetsteori. Den har karaktÀren av en lÀrobok och dess mÄlgrupp Àr personer med kunskaper likvÀrdiga med en kandidatexamen i teknisk fysik, teknisk matematik eller liknande. Rapportens fokus ligger pÄ matematiska metoder för allmÀn relativitetsteori och förkunskaper nödvÀndiga för att förstÄ detta. Texten avslutas med nÄgra inledande exempel pÄ allmÀn relativitet som demonstrerar nÄgra av begreppen som avhandlas i rapporten. Rapporten behandlar sitt Àmne pÄ en inledande nivÄ och dess frÀmsta syfte Àr att ge en överblick och en motivation för fortsatta studier..

Med syfte att lyfta fram nya perspektiv pÄ arbetet mot diskriminering ville jag komma till insikt om huruvida Diskrimineringsombudsmannens sprÄkbruk ger upphov till maktstrukturer eller inte. Denna studie visar att hierarkier uppstÄr i arbetet mot diskriminering eftersom det Àr en verksamhet som innebÀr kategoriseringar och myndigheten bidrar till förekomsten av social stratifiering. Mina slutsatser visar ocksÄ att det finns utrymme för förÀndringar i positiv bemÀrkelse eftersom makt genererar motstÄnd. Myndighetetens sprÄkbruk kan och bör prövas genom att begrepp och uttryck problematiseras och byts ut. Genom att utmana normer och tala om diskriminering pÄ nya sÀtt gÄr det att hÀmma uppkomsten av sociala hierarkier.Med en kritisk diskursanalys har jag kommit till denna insikt genom att granska Diskrimineringsombudsmannens sprÄkbruk i rapporten om romers rÀttigheter i vilken jag har identifierat en rad begrepp och uttryck som jag finner problematiska.

Studiens syfte har varit att beskriva hur IUP som fenomen fungerar i skolan. FrÄgestÀllningarna för studien har berört vilka konsekvenser arbetet med IUP anses ha för elevernas mÄluppfyllelse, vilka möjligheter och hinder IUP ger med tanke pÄ elevernas lÀrande, samt hur attityden kring IUP ser ut för pedagoger och elever. Studien har varit av kvalitativ karaktÀr och sett ur pedagogernas perspektiv, dÀr sex pedagoger för grundskolans Àldre Äldrar intervjuats. Resultatet visade att arbetet med IUP Àr bra pÄ sÄ vis att det möjliggör att alla elever blir sedda samt att eleverna blir medvetna om sitt eget lÀrande. Till de negativa aspekterna hörde problematiken med formuleringar som kan generera missförstÄnd, att en del elever inte ser IUP som betydelsefullt, att en IUP inte kan garantera att elever nÄr mÄlen, samt den arbetsbelastning pedagogerna anser att arbetet med IUP kan ge.

Föreliggande examensuppsats undersöker vilka möjliga betydelser och meningsinnebörder feministiska perspektiv kan ha för bedrivandet av psykoterapi. UtifrÄn en explorativ och förstÄelsegrundande ansats intervjuades 13 svenska behandlare med sjÀlvidentifierade feministiska utgÄngspunkter om hur de ser pÄ skÀrningsytorna mellan feminism och psykoterapi, sin yrkesroll, samt vilka konsekvenser deras feministiska perspektiv fÄr i det praktiska behandlingsarbetet.Resultaten visar att feministisk terapi som begrepp framstÄr som i stort sett oetablerat i en svensk psykoterapeutisk kontext, att förhÄllandevis lite forskning pÄ omrÄdet tidigare Àr gjord, samt att intervjudeltagarna ofta framstÀller sammanjÀmkningen mellan feministiska och psykoterapeutiska diskurser som komplicerad. De medverkande beskriver sina feministiska utgÄngspunkter som en bakomliggande filosofi snarare Àn en uppsÀttning tekniker. Dessa omsÀtts i terapeutisk behandlingspraktik genom en problematisering av maktaspekter, ett uppmÀrksammande av strukturella faktorers inverkan pÄ subjektivitetsskapandet, samt ett kritiskt och stundtals avstÄndstagande förhÄllningssÀtt till specifika delar av de gÀngse terapiparadigmen. Ideologiska dimensioner exemplifieras bl.a.

I denna studie kan lÀsas om en skola dÀr speciallÀrare och specialpedagog har lett lÀrande samtal med arbetslag som ett utvecklingsarbete.  Studien Àr ett nedslag i tvÄ av dessa samtal. Syftet med studien har varit att förstÄ specialpedagogens roll i det lÀrande samtalet, att undersöka vad som egentligen sÀgs samt att undersöka hur de lÀrande samtalen bidrar till en diskussion om specialpedagogiska arbetssÀtt i de arbetslag dÀr man för lÀrande samtal.Tidigare forskning som presenteras i studien rör sig inom det specialpedagogiska omrÄdet. LitteraturgenomgÄngen innehÄller en sammanfattande presentation av speciallÀrarens olika roller historiskt, om olika former av samtal samt perspektiv pÄ lÀrande. För att förstÄ de lÀrande samtalen har de filmats och analyserats utifrÄn ett systemteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att pedagogerna i samtalen talar om handlande, situationsbundet eller planerat. SamtalsinnehÄll kunde ocksÄ kopplas till lÀrandet i samtalet genom samtalsstrukturen.

Skillnaderna i redovisningspraxis i Europa har varierat sÄ pass att det nÀstan varit omöjligt att göra jÀmförelser mellan företag, utan att göra betydande förÀndringar i den finansiella rapporten. Detta har skapat en internationell process för att harmonisera redovisningspraxis i Europa. I harmoniseringsprocessen förekommer det bÄde drivkrafter och hinder. Exempel pÄ drivkrafter kan vara investerare, multinationella företag och regeringar, medan exempel pÄ hinder kan vara nationalism och sprÄk. Syftet med uppsatsen har varit att fÄ en förstÄelse hur de svenska normbildarna ser pÄ dessa drivkrafter och hinder som pÄverkar harmoniseringsprocessen.

Syftet med min studie har varit att undersöka om fritidshemmet kan utgöra en matematisk lÀrandemiljö. Jag har studerat vilka aktiviteter som kan eller skulle kunna bidra till att barn utvecklar grundlÀggande matematiska kunskaper. Dessutom har jag försökt identifiera hinder för fritidshemmet som matematisk lÀrandemiljö. För att undersöka detta har jag anvÀnt mig av deltagande observation som metod samt intervjuer. Datamaterialet har samlats in pÄ tvÄ fritidshem i tvÄ olika kommuner.

Syftet med den hÀr studien var att fÄnga upplevelsen samt se vilka kÀnslor och vad som Àr karakteristiskt hos de förÀldrar som har förlorat ett barn. Den tidigare forskningen utgörs till största del av psykologiska perspektiv om mÀnniskans upplevelse kring sorgen och förlusten av sitt barn. Sex djupintervjuer har gjorts enligt fenomenologisk metod med mÀnniskor som har upplevt förlusten av ett barn för att fÄ en fördjupad förstÄelse av fenomenet. Uppsatsen applicerar Aaron Antonovskys KASAM teori som innebÀr begrepp, kÀnsla av sammanhang som omfattar de stressorer som mÀnniskan dagligen utsÀtts för. Det empiriska resultatet mynnade ut i sju essenser bestÄende av: De drabbades insikter, personlig utveckling, skakad i sina grundvalar ? mÀrkt för livet, behov av kontakt med andra, de drabbades överlevnad, behov att mildra sorgen samt acceptans.

Uppsatsen Àr frÀmst skriven till grundskolelÀrare för Ärskurs 6-9 i matematik. Uppsatsen behandlar rika matematiska problem och niondeklassares olika strategier och representationer som eleverna uppvisar för att lösa rika matematiska problem.Bakgrunden till uppsatsen grundar sig pÄ mitt eget stora intresse för att undervisning skall vara utformad för att se och bemöta elevers olikheter som nÄgot positivt. Undervisning dÀr man ser och utgÄr ifrÄn elevers olikheter och erfarenheter gör att elever kommer att vara olika djupt och lÄngt i kursen. HÀr Àr det viktigt för lÀraren att vara uppmÀrksam och stötta alla elever, sÄ att ingen kommer efter i lÀrandet. Att göra undervisningen mer personlig och meningsfull kan vara ett steg i riktning mot att höja intresset för matematik men kommer givetvis krÀvas mera av lÀraren.I teoridelen redogörs delar av rika matematiska problem och dess historia.

I vÄr uppsats har vi undersökt demokratiuppdragets roll i den svenska skolan. detta har vi gjort genom att analysera kursplanen för Àmnet Svenska 2000 med inriktning mot Ärskurs 9 och Àmnesplanen för Svenska 1. Detta med utgÄngspunk i tre demokratiperspektiv som vi har definerat som deltagarperspektivet, det indiviinriktade perspektivet samt det kritiskt granskande perspektivet..

Denna uppsats utreder förhÄllandet mellan civilrÀtt och skatterÀtt. NÀrmare bestÀmt förhÄllandet mellan civilrÀttsliga begrepp och inkomstbeskattningen. CivilrÀttsliga begrepp anvÀnds ofta som rÀttsfaktum i skatterÀttsliga lagregler. NÀr dessa skall anvÀndas i skatterÀtten uppstÄr en rad tolkningssvÄrigheter. Ofta handlar det om att dra grÀnser mellan olika typer av rÀttshandlingar utifrÄn innebörden av olika civilrÀttsliga begrepp.

ÖversĂ€ttning av kokböcker innebĂ€r översĂ€ttning av kulturspecifika begrepp och företeelser. För att nĂ€rmare undersöka olika översĂ€ttningsmöjligheter av just sĂ„dana begrepp översatte jag delar av kokboken Nigella Express: Good Fast Food av den engelska kocken Nigella Lawson. Valet av författare medförde att stilistiskt intressanta översĂ€ttningsfrĂ„gor, som stilfigurer och personlig stil, ocksĂ„ kunde undersökas.Efter att ha översatt sjĂ€lv jĂ€mförde jag min översĂ€ttning med den befintliga, svenska översĂ€ttningen av kokboken, Nigella Express: gott och snabbt (översĂ€ttning av Erland Törngren och Kerstin Törngren Lind). I den delen av undersökningen utgick jag frĂ„n de omrĂ„den dĂ€r jag stött pĂ„ problem: stilfigurer, personlig stil, översĂ€ttningsmöjligheter av cook samt kulturella skillnader inom matlagningsomrĂ„det.Resultatet av studien Ă€r att Nigellas speciella stil inte gĂ„r att normalisera, som vissa teoretiker anser, eftersom den Ă€r avgörande för boken som helhet. DĂ€rför bör den översĂ€ttas sĂ„ att samma effekt skapas.