Syftet med vÄrt examensarbete var att analysera och beskriva pedagogers uppfattning om integreringens betydelse i undervisningen med focus pÄ integrering av svenska och matematik, sett ur ett sociokulturellt perspektiv. För att didaktiskt kunna integrera svenska och matematik bör man ha kÀnnedom om vilka inlÀrningsteorier som finns och hur de didaktiskt speglar undervisningen. Under vÄra fem verksamhetsförlagda utbildningsveckor genomförde vi observationer av tvÄ pedagoger och en specialpedagog. Under observationen ingick vi i den dagliga undervisningen samt planerade och genomförde lektioner utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Vi observerade hur och om pedagogerna och specialpedagogen integrerade Àmnena svenska och matematik i undervisningen.

Syftet med denna studie Àr att beskriva fyra lÀrares uppfattningar om Arne Tragetons metod att skriva sig till lÀsning i sin undervisning och vilka begrepp som de anvÀnder nÀr de beskriver metoden. Den metod som anvÀnds i studien Àr kvalitativa intervjuer. Teoretisk grund för studien bygger pÄ ett sociokulturellt perspektiv. Teori baserad pÄ ett sociokulturellt perspektiv har anvÀnts i analysen av denna studie. Begrepp som lÀrarna anvÀnt sig av i studien Àr bland annat verktyg, samarbete, erfarenhet, upplevelse, glÀdje, kreativitet och kommunikation.

I detta arbete har jag undersökt hur Funktionsinriktad MusikTerapi (FMT) kan beskrivas som en utvecklande aktivitet ur ett sociokulturellt perspektiv, vilket inte Àr gjort tidigare. För att kunna göra detta har jag beskrivit bÄde FMT-metoden och det sociokulturella perspektivet, dÀr jag koncentrerat mig pÄ kÀnnetecken för utvecklande aktiviteter. Jag har Àven beskrivit mitt arbete med tvÄ pojkar som bÄda har diagnosen Fragil X.Min slutsats Àr att det gÄr att beskriva FMT som en utvecklande aktivitet ur ett sociokulturellt perspektiv genom att utgÄ frÄn de fyra kÀnnetecken pÄ utvecklande aktiviteter som Strandberg (2006 s. 10ff) beskriver..

I vÄrt examensarbete undersöker vi elevers matematiska begreppsförstÄelse i Ärskurserna 4, 5, 6, 7, 8 och 9 med sÀrskild fokus pÄ mÄngtydiga begrepp som betyder en sak i vardagssprÄket och en annan sak i skolsprÄket. Undersökningen har genomförts i tvÄ delar, dels genom enkÀter och dels genom deltagande observationer. Genom undersökningen vill vi bidra med kunskap om elevers begreppsuppfattning samt om hur lÀrare kan arbeta för att hjÀlpa eleverna bemÀstra det matematiska sprÄket. Studiens resultat visar att elever har kunskap i att urskilja och placera mÄngtydiga begrepp i olika kontexter, men att de generellt sett har problem med att definiera den matematiska betydelsen samt att den vardagliga betydelsen av begreppen ligger eleverna nÀrmast..

I vÄrt examensarbete undersöker vi elevers matematiska begreppsförstÄelse i Ärskurserna 4, 5, 6, 7, 8 och 9 med sÀrskild fokus pÄ mÄngtydiga begrepp som betyder en sak i vardagssprÄket och en annan sak i skolsprÄket. Undersökningen har genomförts i tvÄ delar, dels genom enkÀter och dels genom deltagande observationer. Genom undersökningen vill vi bidra med kunskap om elevers begreppsuppfattning samt om hur lÀrare kan arbeta for att hjÀlpa eleverna bemÀstra det matematiska sprÄket. Studiens resultat visar att elever har kunskap i att urskilja och placera mÄngtydiga begrepp i olika kontexter, men att de generellt sett har problem med att definiera den matematiska betydelsen samt att den vardagliga betydelsen av begreppen ligger eleverna nÀrmast..

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

Skilda meningar rÄder om modersmÄlets roll i undervisningen. Syftet med studien var dels att undersöka hur elever anvÀnder modersmÄlet (bosniska) respektive svenska sprÄket vid matematiska problemlösningar samt i vilken utstrÀckning modersmÄlet anvÀnds i matematikundervisningen. Undersökningen var kvalitativ och metoderna som anvÀndes var observationer samt intervjuer av ett antal elever. Resultatet visade att de flesta eleverna har ett utvecklat vardagssprÄk men saknar matematiska begrepp pÄ bÄda sprÄken..

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur förskollÀrare beskriver vad matematik pÄ förskolan Àr samt finna kunskap om hur förskollÀrare kan uppfylla lÀroplanens mÄl i matematik. Jag har anvÀnt mig av kvalitativ intervju som undersökningsmetod, och empirin bestÄr av intervjuer med tre förskollÀrare pÄ tvÄ olika förskolor. NÄgot som jag har tagit fasta pÄ Àr att lÀroplanen har tvÄ olika typer av matematiska mÄl. Den första typen av mÄl Àr ett matematiskt ÀmnesinnehÄll som jag har analyserat med hjÀlp av de sex matematiska aktiviteter som Utbildningsdepartementet föreslÄr som ramverk. Pedagogerna pÄ de undersökta förskolorna nÀmnde samtliga matematiska aktiviteter, men tvÄ av dessa, RÀkna och Konstruera, var betydligt vanligare Àn de andra fyra.

Detta examensarbete Àr en studie om barns matematiska begreppsbildning vid mÄltiden i förskolan. Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ hur förskollÀrare uppmÀrksammar matematiken vid dessa tillfÀllen för att utmana barnens intresse för och lÀrande i matematik. Vilka matematiska begrepp som förekommer i dessa situationer och hur de lyfts fram av förskollÀrarna. Fokus lÄg Àven pÄ vilka hinder förskollÀrarna anser att de kan förekomma i mötet med matematiken i vardagen och vilka möjligheter det finns att se mÄltiden som ett tillfÀlle att anvÀnda matematik för att stödja barns begreppsbildning.I urvalet deltog fyra förskollÀrare frÄn tvÄ förskolor med olika arbetslivserfarenheter som medvetet har arbetat med att lyfta upp matematiken i vardagen. I studien anvÀnde vi oss av ostrukturerade intervjuer och observationer som har spelats in med en I-pad.Studiens resultat visade att en del matematiska begrepp, dock inte alla, förekom under samtliga observationer vid dukning och lunch.

Syftet med arbetet var att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med matematiska begrepp med de elever som har svenska som andrasprÄk. Vidare var avsikten att undersöka om det finns skillnader i begreppsuppfattningen nÀr andrasprÄkselever genomför uppgifter pÄ sitt modersmÄl respektive pÄ svenska.Undersökningen genomfördes genom att intervjua pedagoger som undervisar andrasprÄkselever i matematik. det fördes Àven samtal med modersmÄlslÀrare och lÀrare i svenska som andrasprÄk. En elevaktivitet med utgÄngaspunkt i matematiska begrepp genomfördes pÄ svenska respektive pÄ arabiska med elever i Är 1, 3 och 5.Alla pedagoger anser att modersmÄlet har betydelse för begreppsuppfattningen inom matematiken. För att stödja andrasprÄkselevernas matematikinlÀrning anvÀnder sig samtliga pedagoger av att rita bilder och försöka ge exempel utifrÄn elevernas veklighet och vardag.

Syftet med denna studie Àr att beskriva fyra lÀrares uppfattningar om Arne Tragetons metod att skriva sig till lÀsning i sin undervisning och vilka begrepp som de anvÀnder nÀr de beskriver metoden. Den metod som anvÀnds i studien Àr kvalitativa intervjuer. Teoretisk grund för studien bygger pÄ ett sociokulturellt perspektiv. Teori baserad pÄ ett sociokulturellt perspektiv har anvÀnts i analysen av denna studie. Begrepp som lÀrarna anvÀnt sig av i studien Àr bland annat verktyg, samarbete, erfarenhet, upplevelse, glÀdje, kreativitet och kommunikation.

AbstraktStudien behandlar begreppskunskap inom omrÄdet positionssystemet hos elever i matematiksvÄrigheter. Undersökningen har gjorts i Ärskurs 4 och omfattar naturliga tal avseende tiobassystemet.Studien bestÄr av en kvantitativ undersökning och en kvalitativ del med intervjuer.Resultatet av studien har organiserats i tre omrÄden som har betydelse för individens utveckling av matematiska begrepp. TalomrÄdet 1-10, talsystemets uppbyggnad samt förstÄelsen av stora tal.Av resultatet framgÄr att förstÄelse av ett begrepp kan vara mer ytlig Àn den ser ut att vara. Brister i grundlÀggande begreppsförstÄelse kan leda till att rÀknesvÄrigheter uppstÄr. SvÄrigheter Àr bland annat begreppen talsort och platsvÀrde, sÀrskilt i stora tal.Sökord: begrepp, matematiksvÄrigheter, positionssystemet, schema, specialundervisning, tiobassystemet..

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om vi som pedagoger kunde belysa grundlÀggande matematiska begrepp ur olika synvinklar sÄ att barnen tillÀgnade och anvÀnde sig av dessa. Vi utförde vÄrt utvecklingsarbete pÄ en förskola i LuleÄ kommun. Försökspersonerna var sjutton stycken fyraÄringar. Vi har anvÀnt oss av observationer bland annat via teckningar, informella samtal och utvÀrderingsschema. Vi har anvÀnt tvÄ timmar i veckan till att utföra olika aktiviteter med barnen.

I detta examensarbete har intervjuer med gymnasieelever och gymnasielÀrare genomförts för att ta reda pÄ hur lÀrarna arbetar med bevisbegreppet i matematiken, vad lÀrarna anser om matematiska bevis, hur elever förklarar begreppet bevis samt om elever kan kÀnna igen matematiska bevis och skilja mellan generella matematiska bevis och enskilda exempel. Syftet har varit att undersöka hur elever förklarar bevisbegreppet och om eleverna har nÄgra felaktiga förestÀllningar om vad ett matematiskt bevis Àr. Resultatet av elevintervjuerna, tillsammans med lÀrarintervjuerna, bildar sedan en grund till ett förslag pÄ nÄgra lektioner som syftar till att introducera viktiga matematiska begrepp hos eleverna. Intervjuerna visar att eleverna har svÄrt att förklara vad ett matematiskt bevis Àr. De har inte tillÀgnat sig de grundlÀggande begrepp som behövs för att kunna förklara bevisbegreppet.

Det finns ett behov av att belysa exempelvis förskollÀrares och barnskötares perspektiv pÄmatematik, hur de beskriver att de arbetar med matematik i förskolan. Vi har utgÄtt ifrÄn ettsociokulturellt perspektiv som teoretiskt perspektiv med fokus pÄ kommunikation,mÀnniskans utveckling och samspel. Semistrukturerade intervjuer genomfördes pÄ en förskoladÀr sex personer deltog. Resultatet visar att deltagarna har olika erfarenheter av matematik,dock Àr alla deltagare eniga om att arbetet med matematik pÄ förskolan Àr viktigt. Deltagarnavar eniga om att det inte finns nÄgra nackdelar för barnen med matematikanvÀndande iförskolan.