Detta arbete har undersökt hur mĂ„nga betjĂ€ningsstationer avdelningen Byten och Återköp pĂ„ IKEA Kungens Kurva behöver för att nĂ„ en förvĂ€ntad kötid inom nio minuter.  Arbetet Ă€r uppdelat i en kvantitativ del samt en kvalitativ del.Den kvantitativa delen av arbetet besvarade den matematiska frĂ„gestĂ€llningen dĂ€r kön var modellerad enligt ett M|M|c-­?system med Poissonfördelade ankomstintensiteter samt exponentialfördelade betjĂ€ningsintensiteter.  Resultatet var baserat pĂ„ data frĂ„n januari 2015.  I första hand reglerades antal betjĂ€ningsstationer för att nĂ„ en förvĂ€ntad kötid under nio minuter.  I andra hand reglerades betjĂ€ningsintensiteten, om kötiden Ă€nnu inte uppnĂ„tts.  Den kvalitativa delen av arbetet baserades pĂ„ ett teoretiskt ramverk gĂ€llande Customer Relationship Management samt intervjuer med Avdelningschefen och Kundrelationschefen pĂ„ IKEA Kungens Kurva.  Arbetets slutsats baserades pĂ„ resultat frĂ„n bĂ„de den kvantitativa och den kvalitativa delen av arbetet.Det matematiska resultatet presenterar antalet öppna betjĂ€ningsstationer som krĂ€vdes timme för timme under vardagar respektive helger för att nĂ„ en förvĂ€ntad kötid under nio minuter.  Slutsatsen Ă€r att i de fall dĂ€r den förvĂ€ntade kötiden var strax över nio minuter kommer detta inte pĂ„verka kundrelationen, sĂ„ lĂ€nge en god betjĂ€ning ges, medan det matematiska resultatet bör tillĂ€mpas om den förvĂ€ntade kötiden Ă€r lĂ„ngt över nio minuter. .

Ett av förskolans vanligaste material Àr byggklossar i trÀ. I denna studie undersökte vi hur barnen i den fria byggleken gick tillvÀga dÄ de löste uppkomna problem, samt vilka matematiska aspekter de erfor i leken med klossarna. Barnens lek observerades med hjÀlp av videokamera, och det resultat som erhölls hÀrur kopplas i studien till teorier kring matematik och barns lÀrande. De slutsatser som drogs dÄ observationsmaterialet analyserades Àr att förskolebarn i byggleken fÄr rika tillfÀllen att erfara olika matematiska omrÄden. Dessutom möter barnen för dem relevanta problem, vilka de behandlar, och i vissa fall löser, pÄ skilda sÀtt.

Att sprÄket bidrar till att forma vÄr omvÀrld Àr en utgÄngspunkt inom diskursanalysen. UtifrÄn det synsÀttet kan slutsatsen dras: att hur vi talar om det offentliga rummet formar ocksÄ dess fysiska gestaltning. MÄlet för denna uppsats har varit att studera de termer och begrepp som beskriver och konstruerar det offentliga rummet. Vilka Àr de termer och begrepp som anvÀnds för att beskriva det offentliga rummet? Hur pÄverkar de planeringen och utformningen? Dessa frÄgor har undersökts i syfte att problematisera kring begreppsanvÀndningen i den nutida svenska stadsplaneringen.

VÄrt syfte med det hÀr arbetet var att undersöka hur förskolebarn agerar nÀr de stÀlls inför tvÄ matematiska problem innehÄllande division/delning. Vilka lösningsstrategier anvÀnder de för att lösa givna problem? Vi valde att genomföra en fallstudie pÄ den förskola dÀr vi alla tre arbetar, och metoden vi anvÀnde oss av var deltagande observation, samt videofilmning. I studien ingick nio stycken femÄringar. NÀr vi transkriberade videoinspelningen sÄg vi att barnen anvÀnde sig av de olika lösningsstrategierna som vi tog upp i den teoretiska bakgrunden, i olika utstrÀckning.

Förskolan ska lÀgga grunden till barns lÀrande och se till att de tillÀgnar sig de kunskaper som krÀvs i ett modernt samhÀlle. DÀr modern teknik utgör endel av de redskap som krÀvs för att tillÀgna sig kunskap. Syftet med den hÀr kvalitativa intervjustudien har varit att belysa förskolechefers syn pÄ datorn som ett verktyg för lÀrande. Fokus har Àven lagts pÄ hur verksamheten speglar förskolechefers syn pÄ hur verksamheten Àr utformad. Ytterligare har studien lyft fram pedagogers kompetens och hur den pÄverkar verksamheten ur ett IKT ? perspektiv.

Syftet med studien har varit att undersöka hur fÀltsekreterare arbetar med och uppfattar det förebyggande arbetet med ungdomar. Studien har utformats som en kvalitativ intervjustudie dÀr sju fÀltsekreterare frÄn tvÄ olika kommuner deltagit. Intervjuerna utgick frÄn en halvstrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades med hjÀlp av meningskoncentrering och tematisering. Studien har utgÄtt frÄn ett sociokulturellt perspektiv.

De senaste Ären har skett en stor förÀndring kring bÄde synen pÄ och tillgÄng till modern teknik (informations- och kommunikations teknologi, IKT) i utbildningsmiljön. Detta Àr en naturlig utveckling. Skolan ska Äterspegla samhÀllet och eleverna ska sjÀlvklart lÀra sig bÄde om och med datorer. Formellt sett Àr det rektorn pÄ en skola som ska se till att det finns tillgÄng till datorer i klassrummen. För att kunna ta sitt ansvar som pedagogisk ledare, bör rektorn ha en uppfattning om vad datorn (eller det digitala verktyget) ska anvÀndas till.I den hÀr studien intervjuas fyra rektorer utifrÄn frÄgestÀllningen hur de tÀnker kring sambandet mellan sitt eget ledarskap, IKT och SO-undervisning.

Bevis och bevisföring Àr grundlÀggande processer av den matematiska praktiken och som dessa bör de naturligtvis ingÄ i matematikundervisningen. Bevis och bevisföring Àr dock ocksÄ ett komplext och svÄrt omrÄde, inte bara för lÀrare och elever, vilket leder till att det inte fÄr den plats och betydelse i matematikundervisningen, som det bör fÄ. I denna systematiska litteraturstudie har det undersökts vilken betydelse och roll bevis och bevisföring har för matematikundervisningen. Följande tvÄ frÄgestÀllningar lades till grund för studien: 1. Hur karaktÀriseras bevis och bevisföring inom den matematikdidaktiska forskningen? 2.

Vi har tittat pÄ hur förstaklasselever lÀr sig naturvetenskapliga begrepp kring omrÄdet vatten. Vi började med att, genom intervjuer, ta reda pÄ elevernas förförstÄelse, för att sedan observera tvÄ lektionstillfÀllen. Efter dessa intervjuade vi eleverna pÄ nytt för att se vilken utveckling som skett i deras begreppsanvÀndning. VÄrt resultat visar att elevernas förförstÄelse inom omrÄdet vatten ligger pÄ en vardaglig nivÄ. Resultatet visar ocksÄ att lÀraren anvÀnder sig bristfÀlligt av naturvetenskapliga begrepp. Vidare visar vÄrt resultat att Àven eleverna anvÀnder sig av begreppen bristfÀlligt efter undervisningen.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur barn till svenska förÀldrar pÄverkas av att vÀxa upp i en tvÄsprÄkig och dubbelkulturell amerikansk miljö. Bakgrunden till arbetet Àr att mÀnniskor, till följd av ökade internationella kontakter, i allt större utstrÀckning vÀljer att flytta utomlands. NÀr förÀldrar flyttar med sina barn uppstÄr frÄgan om vilket sprÄk som ska talas i hemmet och vilken kultur familjen ska vÀlja att leva efter. I litteraturgenomgÄngen framgÄr det att individen ur ett sociokulturellt perspektiv i hög utstrÀckning formas av sin sociala kontext, i samspel med andra mÀnniskor. Omgivningen har sÄledes stor betydelse för en persons identitetskÀnsla och det Àr viktigt för individen att kÀnna samhörighet med en grupp mÀnniskor.

Uppsatsen behandlar payoffbegreppets anvÀndning vid privatekonomiska beslut. Författaren visar att privatekonomi och företagsekonomi, tvÄ oförenliga paradigm, begreppsmÀssigt förvÀxlas och blandas samman i energibranschen Företagsekonomiska abstraktioner utan konkreta motsvarigheter i privatekonomisk praxis skapar osÀkerhet, förvirring och tvekan. De aktörer och kunder som undviker paradigmatisk sammanblandning och fokuserar privatekonomiska begrepp gÄr oberörda förbi de svÄrigheter som annars vÀntar. Nyckelord: Lönsamhet, payoff, abstraktioner, mentala konstruktioner, privatekonomiska begrepp, företagsekonomiska begrepp, fenomenografi, argumentationsanalys, paradigm..

Det pÄgÄr en debatt runtom i vÀrlden om legalisering av cannabis. Syftet med denna uppsats Àr att spegla det politiska perspektivet i dagens narkotikapolitiska debatt, för att se vilka tankar de svenska politiska partierna har om cannabis som samhÀlleligt problem och drogens legalisering. Uppsatsen syftar Àven till att beskriva legaliseringsdebatten i förhÄllande till de samhÀlleliga skadeverkningarna av cannabisanvÀndning. För att kunna besvara studiens frÄgestÀllningar genomfördes kvalitativa strukturerade intervjuer med representanter frÄn sju svenska politiska partier. Den teoretiska ramen för uppsatsen bestÄr i huvudsak av teorin om makt och motmakt och resonemang om prohibition och harm reduction.

Syftet med denna studie Àr att bidra med kunskap kring vilken matematisk verksamhet som förekommer i förskoleklassen, samt hur detta ter sig i förhÄllande till tidigare forskning om vad som kan anses vara en god grund för barns kommande matematiska utveckling i grundskolan. Detta syfte uppfylls genom att besvara frÄgorna: vilket matematiskt innehÄll vÀljer de deltagande lÀrarna att arbeta mest med, hur vÀljer de deltagande lÀrarna att arbeta med det matematiska innehÄllet, samt pÄ vilka olika grunder vilar de deltagande lÀrarnas val av matematiskt innehÄll och metod?VÄr studie grundar sig pÄ en tidigare litteraturstudie dÀr nationell och internationell forskning granskats. BÄde vÄr litteraturstudie och empiriska studie vilar pÄ en önskan om att fÄ en uppfattning om vad som kan anses vara en god grund för barns kommande matematiska utveckling. I vÄr empiriska studie utgÄr vi frÄn en positivistisk syn pÄ kunskap, dÀrför anvÀndes en kvantitativ metod för att samla in data.

Studiens fr?gest?llningar och syfte ?r att ta reda p? hur f?rskoll?rare uppfattar och resonerar kring begreppet popul?rkultur, f?r att d?refter unders?ka om deras f?rst?else f?r begreppet har en koppling till huruvida de implementerar popul?rkultur i sitt pedagogiska arbete i f?rskolan. Studien utg?r fr?n ett sociokulturellt perspektiv d?r v?rt insamlade empiriska material bygger p? kvalitativa intervjuer. Den teknologiska utvecklingen har och forts?tter utvecklas i hastig takt fram?t och barn som v?xer upp idag m?ter sk?rmar och olika digitala medier i st?rre utstr?ckning j?mf?rt med barn fr?n tidigare generationer. I f?rskolans l?roplan (Skolverket, 2018) framg?r det tydligt att de som arbetar i f?rskolan ska ta vara p? barns intresse och nyfikenhet.

Syftet med denna studie var att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrare sÀger sig arbeta med den kommunikativa förmÄgan i sin matematikundervisning pÄ mellanstadiet samt pÄ vilket sÀtt och i vilken omfattning detta arbete sker. Vi har fÄtt in enkÀter frÄn 18 lÀrare frÄn olika skolor och av dessa lÀrare har vi haft fördjupade intervjuer med tvÄ. Resultatet visar att majoriteten av lÀrarna sjÀlva anser att de samtalar mycket under matematiklektionerna. Samtidigt visar resultatet att mer Àn hÀlften av lÀrarna har en traditionell undervisning dÀr matematikboken styr och dÀr olika inslag som exempelvis spel, praktiska moment och diskussioner sker dÄ och dÄ. Detta har fÄtt oss att fundera pÄ om lÀrarna klassar ordet samtal pÄ olika sÀtt.