Studiens syfte Àr att undersöka barns perspektiv pÄ kunskap och lÀrande, samt hur barn upplever förskolan som utbildningsinstitution. Ingrid Pramling genomförde under 1980- talet en rad studier kring barn och inlÀrning, men sedan dess Àr det relativt ont om forskning pÄ omrÄdet. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv barn utgör undersökningens empiri. Analysverktyg Àr begrepp frÄn barndomssociologin; being och becoming samt barnperspektiv och barns perspektiv. Resultatet av studien visar att barnen till största del ser kunskap som en praktisk fÀrdighet samt att individer Àldre Àn de sjÀlva anses besitta mer kunskap. De uttrycker att det Àr viktigt att lÀra inför framtiden.

Detta examensarbetes syfte Àr att jÀmföra svenska och ukrainska matematiklÀrares syn pÄ bevis och anvÀndning av bevis, i matematikundervisningen. Den kvalitativa studien bygger pÄ sex intervjuer varav fyra genomfördes i norra Sverige och tvÄ i sydvÀstra Ukraina. Vidare undersökte jag hur framstÀllning av Pythagoras sats och bevis presenteras i svenska och ukrainska lÀroböcker, samt vilken roll bevisen spelar i matematiken. Till denna undersökning har jag valt olika bevismetoder som framkommer i svenska och i ukrainska lÀroböcker. Jag undersökte Àven svenska och ukrainska styrdokuments aspekter pÄ matematiska bevis.

Syftet med arbetet Ă€r att belysa och diskutera rĂ€ttviseaspekten i fysisk planering under 2000-talet utifrĂ„n ett antal begrepp och kriterier om rĂ€ttvisa relaterade till kontexten för fysisk planering. Vidare Ă€r syftet att tillĂ€mpa dessa begrepp och kriterier i en analys av rĂ€ttviseaspekten i det pĂ„gĂ„ende planeringsprojektet Östra KvillebĂ€cken i centrala Göteborg. Arbetet inleds med avsnittet RĂ€ttvisa i samhĂ€llsbyggandet som tar upp rĂ€ttvisa som begrepp, hur rĂ€ttvisa kan kopplas till staden samt det svenska systemet och planerarnas roll. Ambitionen med avsnittet Ă€r att ge bakgrund och förstĂ„else för begreppet rĂ€ttvisa och för hur planeringen pĂ„verkas av det system som byggts upp i landet samt vilken möjlighet planerare har att styra utvecklingen mot ett mer rĂ€ttvist utfall. Efter det hĂ€r följer en forskningsöversikt ifrĂ„n vilken de kriterier som anvĂ€nds för att analysera Östra KvillebĂ€cken hĂ€mtas. DĂ€r pĂ„ följer arbetets undersökning som bestĂ„r av en fallstudie dĂ€r platsens kontext analyseras och en innehĂ„llsanalys görs. Analysen av platsens kontext syftar till att ge en förstĂ„else för platsen och dess förutsĂ€ttningar.

Arbetets syfte Àr att undersöka vad ett förebyggande arbete för att undanröja hinder och svÄrigheter för elevers lÀs- och skrivutveckling kan innebÀra. Fokus ligger pÄ speciallÀrarens roll i detta arbete. De frÄgor som undersökningen besvarar Àr hur klasslÀrare och speciallÀrare kan beskriva ett förebyggande arbete, hur samarbetet kan se ut, hur man kan tillvarata speciallÀrarens kompetens samt vilka faktorer som kan ses pÄverka. För att besvara frÄgestÀllningarna har kvalitativa intervjuer med fyra klasslÀrare och tre speciallÀrare i grundskolan genomförts.För att analysera och tolka de data som insamlats har ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande anvÀnts, tillsammans med tidigare forskning och litteratur kopplad till Àmnet.Ur ett sociokulturellt perspektiv framtrÀder kunskapen om elevers proximala utvecklingszon, samt anvÀndandet av medierande redskap och scaffolding som betydelsefullt för ett förebyggande arbete. Resultatet för undersökningen visar att förebyggande arbete kan ske pÄ flera olika sÀtt, exempelvis genom tidiga insatser, genom att organisera undervisningen, genom att skapa delaktighet och genom att ge eleverna en positiv sjÀlvbild.

Syftet med studien var att undersöka hur och i vad mÄn nÄgra lÀrare arbetar med individualisering, vilka variationer som fanns mellan nÄgra klassrum med avseende pÄ individualisering samt hur variationerna kunde förstÄs. Dessutom hade studien för syfte att undersöka vilka pedagogiska praktiker som skapades och hur de kunde förstÄs ur ett sociokulturellt perspektiv. Studien hade en kvalitativ ansats dÀr semi-strukturerade observationer stod till grund för datainsamling. Resultaten av studien var bland annat att lÀrarnas synsÀtt och Äsikt kring fenomenet individualisering skapade variation i hur och i vilken mÄn som individualisering utspelades i klassrum. Slutsatsen av studien var att verksamheter arbetar med individualisering pÄ olika sÀtt och att individualisering skapades i större utstrÀckning i de klassrum som följde ett eget arbetssÀtt snarare Àn de som arbetade med fÀrdigt undervisningsmaterial..

Syftet med vÄr text- och innehÄllsanalys Àr att nÀrmre undersöka det kostnadsfria materialet En lÀsande klass (2014) ur ett literacyperspektiv. En lÀsande klass (2014) utger sig för att vara ett verktyg för yrkesverksamma lÀrare att arbeta med lÀsförstÄelse genom olika strategier, dock har materialet (ELK, 2014) mötts av en del kritik frÄn framstÄende forskare inom omrÄdet för lÀsförstÄelse (Damber & Nilsson, 2014; i Larsson, 2014). VÄr uppsats utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande dÀr individen, i sociala aktiviteter med kollektivet, utvecklar sitt lÀrande (Vygotskij, 1978). Vidare fördjupas denna teori ur ett literacyperspektiv som beskrivs som den förmÄga och kunnighet en individ innehar inom lÀsning och skrivning och hur denna praktiseras genom varierande skriftsprÄkliga aktiviteter (Fast, 2007). Insamlandet av empirin sker genom ett strategiskt urval dÀr vi fokuserar pÄ den inledande höstterminens arbete med materialet En lÀsande klass (2014) i Ärskurs 1.

Syftet med detta arbete var att undersöka och fÄ grepp om de faktorer, som verkar mellan lÀromedlen och eleverna, respektive lÀromedlen och lÀrarna. FrÄgestÀllningarna var följande:- Vilka faktorer pÄverkar lÀromedlets funktion?- Vad kommunicerar dessa faktorer till lÀrare, respektive elever?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor, genomfördes kvalitativa intervjuer bland lÀrare och elever i gymnasiet, i Àmnet matematik.I vÄrt arbete sÄg vi en röd trÄd som löpte genom litteratur och artiklar. TrÄden var vikten av det matematiska sprÄket, och hur viktig den var för ett utvecklande av den matematiska förstÄelsen. Vi har skÀrskÄdat olika faktorer som vi fÄtt fram genom en amerikansk utvÀrderingsprocedur.

Abstract Syftet med denna studie Àr att reflektera över en elevs övergÄng frÄn förberedelseklass till en undervisningsmiljö vars pedagogiska utgÄngspunkt inte ligger pÄ sprÄkutveckling. MÄlet med undersökningen Àr att föra en diskussion om hur elevens förförstÄelse för ord och begrepp inom det svenska sprÄket pÄverkar hennes kunskapsinhÀmtning inom de samhÀllsorienterade Àmnena. Empirin bygger pÄ Ätta observationstillfÀllen samt tre tillfÀllen dÀr jag fick möjlighet att studera informantens lexikala fÀrdigheter genom samtal pÄ tu man hand. Resultatet av undersökningen visar att informanten saknar stora delar av de ord och begrepp som krÀvs för att hon ska kunna följa undervisningen. Detta beror bland annat pÄ att hon möts av en bristande insyn i hennes förförstÄelse för Àmnet och hennes tidigare skolerfarenheter.

Studiens syfte har varit att undersöka huruvida individer som vĂ€ljer att utbilda sig i en kommunikationsmodell upplever förĂ€ndring i interaktion med andra mĂ€nniskor efter avslutad utbildning. Studien Ă€r kvalitativ och grundar sig pĂ„ en hermeneutisk forskningsansats vilket innebĂ€r att vi har tolkat nĂ„gra individers upplevelser av sin utbildning i Nonviolent Communication (NVC), bĂ„de före, under och efter utbildningen. Vi har anvĂ€nt oss av semistrukturerade intervjuer med en man och Ă„tta kvinnor. Åldern pĂ„ respondenterna har varierat och de har arbetat eller arbetar inom olika sociala yrken.I tolkningen av det empiriska materialet spelar Randall Collins begrepp interaktionsritualer en viktig roll i tydningen av utbildningstillfĂ€llets betydelse för respondenterna. Moira Von Wrights tolkning av George Herbert Meads olika begrepp Ă€r vĂ„r andra huvudteori, och den blir relevant i förhĂ„llande till den perspektivvĂ€xling som mĂ„nga av respondenterna beskriver att de upplevt efter utbildningen.

Detta arbete har undersökt hur mĂ„nga betjĂ€ningsstationer avdelningen Byten och Återköp pĂ„ IKEA Kungens Kurva behöver för att nĂ„ en förvĂ€ntad kötid inom nio minuter.  Arbetet Ă€r uppdelat i en kvantitativ del samt en kvalitativ del.Den kvantitativa delen av arbetet besvarade den matematiska frĂ„gestĂ€llningen dĂ€r kön var modellerad enligt ett M|M|c-­?system med Poissonfördelade ankomstintensiteter samt exponentialfördelade betjĂ€ningsintensiteter.  Resultatet var baserat pĂ„ data frĂ„n januari 2015.  I första hand reglerades antal betjĂ€ningsstationer för att nĂ„ en förvĂ€ntad kötid under nio minuter.  I andra hand reglerades betjĂ€ningsintensiteten, om kötiden Ă€nnu inte uppnĂ„tts.  Den kvalitativa delen av arbetet baserades pĂ„ ett teoretiskt ramverk gĂ€llande Customer Relationship Management samt intervjuer med Avdelningschefen och Kundrelationschefen pĂ„ IKEA Kungens Kurva.  Arbetets slutsats baserades pĂ„ resultat frĂ„n bĂ„de den kvantitativa och den kvalitativa delen av arbetet.Det matematiska resultatet presenterar antalet öppna betjĂ€ningsstationer som krĂ€vdes timme för timme under vardagar respektive helger för att nĂ„ en förvĂ€ntad kötid under nio minuter.  Slutsatsen Ă€r att i de fall dĂ€r den förvĂ€ntade kötiden var strax över nio minuter kommer detta inte pĂ„verka kundrelationen, sĂ„ lĂ€nge en god betjĂ€ning ges, medan det matematiska resultatet bör tillĂ€mpas om den förvĂ€ntade kötiden Ă€r lĂ„ngt över nio minuter. .

Ett av förskolans vanligaste material Àr byggklossar i trÀ. I denna studie undersökte vi hur barnen i den fria byggleken gick tillvÀga dÄ de löste uppkomna problem, samt vilka matematiska aspekter de erfor i leken med klossarna. Barnens lek observerades med hjÀlp av videokamera, och det resultat som erhölls hÀrur kopplas i studien till teorier kring matematik och barns lÀrande. De slutsatser som drogs dÄ observationsmaterialet analyserades Àr att förskolebarn i byggleken fÄr rika tillfÀllen att erfara olika matematiska omrÄden. Dessutom möter barnen för dem relevanta problem, vilka de behandlar, och i vissa fall löser, pÄ skilda sÀtt.

Att sprÄket bidrar till att forma vÄr omvÀrld Àr en utgÄngspunkt inom diskursanalysen. UtifrÄn det synsÀttet kan slutsatsen dras: att hur vi talar om det offentliga rummet formar ocksÄ dess fysiska gestaltning. MÄlet för denna uppsats har varit att studera de termer och begrepp som beskriver och konstruerar det offentliga rummet. Vilka Àr de termer och begrepp som anvÀnds för att beskriva det offentliga rummet? Hur pÄverkar de planeringen och utformningen? Dessa frÄgor har undersökts i syfte att problematisera kring begreppsanvÀndningen i den nutida svenska stadsplaneringen.

VÄrt syfte med det hÀr arbetet var att undersöka hur förskolebarn agerar nÀr de stÀlls inför tvÄ matematiska problem innehÄllande division/delning. Vilka lösningsstrategier anvÀnder de för att lösa givna problem? Vi valde att genomföra en fallstudie pÄ den förskola dÀr vi alla tre arbetar, och metoden vi anvÀnde oss av var deltagande observation, samt videofilmning. I studien ingick nio stycken femÄringar. NÀr vi transkriberade videoinspelningen sÄg vi att barnen anvÀnde sig av de olika lösningsstrategierna som vi tog upp i den teoretiska bakgrunden, i olika utstrÀckning.

Förskolan ska lÀgga grunden till barns lÀrande och se till att de tillÀgnar sig de kunskaper som krÀvs i ett modernt samhÀlle. DÀr modern teknik utgör endel av de redskap som krÀvs för att tillÀgna sig kunskap. Syftet med den hÀr kvalitativa intervjustudien har varit att belysa förskolechefers syn pÄ datorn som ett verktyg för lÀrande. Fokus har Àven lagts pÄ hur verksamheten speglar förskolechefers syn pÄ hur verksamheten Àr utformad. Ytterligare har studien lyft fram pedagogers kompetens och hur den pÄverkar verksamheten ur ett IKT ? perspektiv.

Bevis och bevisföring Àr grundlÀggande processer av den matematiska praktiken och som dessa bör de naturligtvis ingÄ i matematikundervisningen. Bevis och bevisföring Àr dock ocksÄ ett komplext och svÄrt omrÄde, inte bara för lÀrare och elever, vilket leder till att det inte fÄr den plats och betydelse i matematikundervisningen, som det bör fÄ. I denna systematiska litteraturstudie har det undersökts vilken betydelse och roll bevis och bevisföring har för matematikundervisningen. Följande tvÄ frÄgestÀllningar lades till grund för studien: 1. Hur karaktÀriseras bevis och bevisföring inom den matematikdidaktiska forskningen? 2.