Syftet med undersökningen Àr att undersöka om sprÄkförstÄelsen i svenska pÄverkar elevers förmÄga att lösa matematiska textuppgifter. StrÀvan Àr att undersöka om det Àr sprÄkförstÄelsen eller matematikförstÄelsen som brister i utförandet av dessa uppgifter. Syftet Àr Àven att undersöka nÄgra pedagogers medvetenhet om detta och ta reda pÄ hur de utformar sin undervisning med dessa elever. Metoden vi anvÀnde oss av för att komma fram till ett resultat var en fallstudie i form av en enkÀt och kvalitativa intervjuer. I enkÀtundersökningen deltog 40 elever frÄn Är 3 och i de kvalitativa intervjuerna medverkade fyra pedagoger.

Syftet med denna uppsats var att belysa hur pedagoger arbetar för att skapa ett interkulturellt klassrum. Genom att undersöka hur pedagoger vid tvÄ olika grundskolor arbetade utifrÄn ett interkulturellt perspektiv samt Àven undersöka pedagogernas uppfattningar om ett interkulturellt perspektiv, uppfylldes syftet. Det teoretiska perspektiv vi anvÀnde oss av i vÄr uppsats var ett interkulturellt perspektiv. UtifrÄn det interkulturella perspektivet undersökte vi hur pedagogerna arbetade med och uppfattade begrepp som kultur, sprÄk, mÄngkultur och identitet. Metoderna som anvÀndes i uppsatsen var observation och intervju.Resultatet visade att det interkulturella klassrummet skapas frÀmst genom att pedagogerna uppmÀrksammar och arbetar med elevernas sprÄk och kulturer.

The main domain in which eating disorders are defined is medical, whereas socio-cultural perspectives are less common. Because social workers seeks to explain different problems taking societal factors into account, we asked ourselves if social workers have a way of understanding eating disorders, that is different from a medical point of view. Two focus group interviews were conducted; the one composed by social workers with experience of working with eating disorders, and the other by social workers without that experience, which enabled comparisons. The interviews were analyzed using socio-cultural and feminist perspectives. The result showed that the social workers use socio-cultural perspectives in explaining eating disorders.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka historiska hÀndelser och begrepp som Àr det samlande kittet för ungdomars svenska kulturella identitet idag. För att undersöka detta har vi genomfört en kvantitativ studie pÄ Pauliskolan, en gymnasieskola i Malmö. EnkÀten fokuserar pÄ frÄgestÀllningar som berör den svenska efterkrigsidentiteten. Begrepp som vi har lyft fram Àr bl.a. den svenska neutraliteten och folkhemmet.

Abstract Andersson Ann-Louise & Mattsson Maria (2009). Matematik i förskolan. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet Àr en jÀmförande studie om hur man som pedagog resonerar kring barns kunskaper och lÀrande inom matematik i Äldrarna 4-5 Är pÄ en Reggio Emilia förskola, en Montessoriförskola och en kommunal förskola i SkÄne. Vi undersöker ocksÄ vilka olika matematiska material de olika förskolorna anvÀnder sig av. Syftet med examensarbetet Àr att synliggöra olika pedagogiska arbetssÀtt för barns matematiska lÀrande. VÄra frÄgestÀllningar som arbetet utgÄr ifrÄn Àr: Hur arbetar pedagoger med matematik pÄ förskolorna? Vad anser pedagoger att matematik Àr för förskolebarn? Vilka matematiska begrepp anvÀnder pedagoger sig av i förskolan? Vad anser pedagoger att barnen behöver ha för kunskaper inom matematik? Metoderna vi anvÀnt oss av Àr en kombination av intervjuer med pedagogerna och observationer av barnen i verksamheten för att kunna inhÀmta sÄ mycket information som möjligt kring vÄra frÄgestÀllningar.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrare i grundsÀrskola arbetar Àmnesintegrerat med problemlösningar i matematik. De centrala frÄgestÀllningarna i studien Àr:? Hur arbetar lÀrarna med lÀs-, ord- och begreppsförstÄelse i samband med matematisk problemlösning? ? Hur arbetar lÀrarna med stöd och anpassning vid undervisningssituationer?? Hur upplever lÀrarna betydelsen av interaktion vid problemlösningar i matematik?Teori: Studien har en teoretisk del som kort beskriver det specialpedagogiska- och sociokulturella perspektivet. I litteratur- och forskningsgenomgÄngen lyfts lÀrarens roll och betydelse i undervisningen, samt Àmnesintegrering dÀr lÀrarnas inverkan, interaktion och anpassning ger elever förutsÀttningar att förstÄ matematiska problemlösningar. Studien berör Àven konsekvenser som kan orsakas dÄ brister av förstÄelse i matematik förekommer.

Abstract Arbetets art: LÀrarprogram som har inriktning mot förskola och förskoleklass 120 hp. Titel: Matematik i förskolan, en jÀmförande studie mellan Polen och Sverige av lÀroplaner, samtalet pÄ förskolan och pedagogernas arbetssÀtt Engelsk titel: Mathematic in preschool A comparative study of Poland and Sweden concerning curricula, preschool discourse, and how educators work Författare: Grönvall Anna Handledare: Ann-Elise Persson Examinator: Nils Andersson Datum: 2010-11-01 Mitt syfte med denna studie Àr att jÀmföra mellan Polen och Sverige det matematiska innehÄllet i lÀroplanerna, vilka arbetsmetoder som anvÀnds i de bÄda lÀnderna för att synliggöra matematiken och hur pedagoger anvÀnder samtalet för att stimulera barns matematiska tÀnkande och utveckla deras begreppsförstÄelse. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om matematiskt tÀnkande i förskolan. Jag har gjort en dokumentanalys av lÀndernas lÀroplaner (Lpfö, 98; Lp, 2009) och en semistrukturerad intervju kombinerad med observation. Studien Àr utförd pÄ tvÄ förskolor i Polen och tvÄ förskolor i Sverige i barngrupper med barn i 4-5-Ärs Älder.

Studien undersöker hur talutrymme och talstruktur kommer till uttryck i klassrumsmiljö. Avsikten Àr att skapa en förstÄelse för och synliggöra hur talstrukturen ser ut mellan lÀrare och elever. Ansatsen som anvÀnds för att undersöka syftet Àr kvalitativ och studien har genomförts som en kombinerad observations- och intervjustudie. TvÄ klassrumsobservationer har genomförts och tre yrkesverksamma lÀrare har intervjuats. Ett sociokulturellt perspektiv samt teorin om social responsivitet Àr studiens viktigaste teoretiska utgÄngspunkter (Asplund 1987, SÀljö 2000, 2005).

Relationen mellan lÀraren och eleven har stor betydelse för trivseln i skolan och i klassen. Vi har alla vÄra erfarenheter av lÀrare och hur man uppfattar sin lÀrare varierar frÄn person till person. Syftet med detta arbete var att studera bemötandet av lÀrare i Ärskurs 6 ur ett elevperspektiv, och pÄ vilket sÀtt detta bemötande pÄverkar trivseln i skolan. Hur viktig Àr relationen mellan lÀraren och eleven? Har eleverna nÄgon gÄng kÀnt sig orÀttvist bemötta? Elever i Ärskurs 6 har delat med sig av sina erfarenheter och tankar genom att delta i kvalitativa intervjuer.

SammanfattningStudien undersöker sprÄkliga faktorer i textbaserade matematikuppgifter som pÄverkar elevers förmÄga att förstÄ och lösa det i uppgiften presenterade matematiska problem. Studien utgÄr frÄn en kognitiv och lingvistisk teoribildning. Resultatet av studien diskuteras Àven ur ett flersprÄkigt perspektiv. Syftet med uppsatsen Àr att med ett kognitivt och lingvistiskt perspektiv undersöka och finna exempel pÄ sprÄkliga faktorer som Àr avgörande nÀr elever löser textbaserade uppgifter i matematik. Detta görs med en lingvistisk textanalys samt kvalitativa elevintervjuer.

Redan innan barn börjar skolan har de förestÀllningar inom matematik och naturvetenskap.Syftet med mitt examensarbete Àr att jÀmföra lÀrares arbetssÀtt gÀllande begreppsutveckling i matematik och naturvetenskap samt deras sÀtt att integrera dessa Àmnen? i förhÄllande till mÄlen och valda teorier. De mÄl jag avser Àr de som berör begreppsutveckling i lÀroplanen Lpo94, lÀroplanen för förskolan Lpfö98 samt kursplanerna för matematik och naturorienterade Àmnen. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa lÀrarintervjuer och observationer. Resultaten jag kunde se Àr att medvetenheten kring den matematiska begreppsbildningen Àr hög bÄde bland förskolelÀrarna och lÀrarna i undersökningen.

Syftet med denna studie Àr att uppmÀrksamma och synliggöra fritidshemmets material för att öka barnens intresse för matematik. Studien tar Àven upp hur pedagogerna stimulerar barnen lÀrande och utveckling i det matematiska tÀnkandet. Pedagogerna intervjuades med öppna frÄgor för att ta tillvara deras individuella Äsikter. Resultaten presenteras i olika delkapitel. Ur resultatet framkom att samtliga pedagoger anvÀnder sig av fritidshemmets material och aktiviteter för att hjÀlpa barnen att utveckla sitt matematiska tÀnkande.

Som rubriken lyder handlar denna uppsats om kommunikation pÄ olika sÀtt i ett matematikklassrum. Kommunikation kan ses ur olika aspekter, hur den uppstÄr, pÄ vilket sÀtt den framstÄr samt vad den innehÄller. Enligt min studie uppstÄr kommunikation genom att antingen lÀraren styr den eller att eleverna rÀcker upp handen, frÄgar rakt ut eller sÀger lÀrarens namn. Varför den uppstÄr i sammanhang nÀr eleven söker kommunikationen kan vara hjÀlp med tal i boken, matematikrelaterade frÄgor, frÄgor om pennor, friluftsdagar eller annan information. I ett enskilt samtal Àr det dessa Àmnen lÀrare och elev talar om och lÀrarens sÀtt att anvÀnda sprÄket skiljer sig i denna situation i jÀmförelse med helklassgenomgÄngen.

Uppsatsens syfte har varit att försöka fÄ en bild av hur bevis och bevisföring fokuseras och har fokuserats i gymnasiematematiken. De frÄgestÀllningar arbetet inriktas pÄ Àr vad elever har för attityd till matematiska bevis, syn pÄ matematiska bevis samt kunskap om matematiska bevis. I uppsatsen har olika lÀroböcker som anvÀnts under de senaste decennierna studerats, och dÄ genom att se hur hÀrledningen av ett par centrala satser har genomförts. Vidare har kursplaner, lÀroplaner samt litteratur som berör didaktiska aspekter pÄ matematiska bevis granskats. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna ovan sÄ har dels en enkÀtundersökning och dels ett test genomförts bland naturvetarelever pÄ en gymnasieskola i Sydsverige.

Tidigare studier indikerar att elever uppvisar bristande kunskaper inom matematik och att mÄnga elever har problem med platsvÀrde. Forskning belyser vikten av att elever fÄr kunskaper om att talsorterna har olika vÀrde beroende pÄ dess position. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vad elever baserar sina resonemang pÄ nÀr de löser matematiska problem inom positionssystemet. Vilka resonemang för eleverna och vilka begreppsbilder uppvisar de? Genom en kvalitativ metod dÀr sex elever enskilt har observerats med hjÀlp av videokamera har vi gjort tvÄ delstudier.