I förskolans uppdrag ingÄr att se den matematik förskolans yngsta barn utforskar. Min erfarenhet Àr att det inte alltid upplevs som omedelbart enkelt. Förskolan har dessutom att hantera ett delvis nytt matematiskt lÀrandeuppdrag. Syftet med den empiriska studien var dÀrför att urskilja faktorer som pedagoger erfar pÄverkar möjligheter att se den matematik barn utforskar för att öka medvetenheten om vilka faktorer som pÄverkar pedagogers möjligheter att se det matematiska utforskandet och medvetenheten om vilka fortbildningsinsatser som kan vara betydelsefulla i sammanhanget.Analysen utgÄr frÄn en fenomenografisk forskningsansats. En utgÄngspunkt för fenomenografin Àr att det sÀtt pÄ vilket mÀnniskan tar itu med problem speglar och förÀndrar förstÄelsen av inblandade fenomen och den situation i vilken fenomenen urskiljs.

BAKGRUND: Matematik utomhus Àr viktigt för att det ger andra sinnesintryck och enstor del av vÄr inlÀrning Àr beroende av sinnesupplevelser. Barnen lÀr sig genom att utforska omvÀrlden med hela kroppen, lyssna, lukta, smaka och kÀnna. Utemiljön erbjuder mÄnga möjligheter att upptÀcka och anvÀnda matematiska begrepp. Det blir konkreta upplevelser.SYFTE: Syftet med undersökning Àr att ta reda pÄ hur pedagogerna beskriver utemiljönsom ett pedagogiskt verktyg i det matematiska lÀrandet hos barnen i naturinriktad förskolanMETOD: Vi har som metod valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer. IntervjuernabestÄr av sex pedagoger i tvÄ naturinriktade förskolor.RESULTAT: I vÄrt resultat har vi kommit fram till att pedagogerna arbetar medvetet medutomhusmatematik.

I denna studie Àr syftet att undersöka hur och varför pedagoger tillÀmpar ett inkluderande arbetssÀtt av förskolebarn med hörselnedsÀttning. Detta görs utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr sprÄk och interaktion anses grundlÀggande för lÀrande. För att kunna svara pÄ forskningsfrÄgorna har observationer samt intervjuer utförts. UtifrÄn resultatet kan vi se att ett frekvent anvÀndande av tecken och förstÀrkning Àr av stor vikt för att kunna inkludera barn med hörselnedsÀttning och ge dem samma förutsÀttningar att ta del av sammanhanget som övriga barn. I resultatet gÄr att utlÀsa miljöns pÄverkan och hur den utnyttjas i utformningen av verksamheten för att anpassas till de enskilda individernas förutsÀttningar.

Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka hur nĂ„gra pedagoger pĂ„ Åland arbetar med detsvenska sprĂ„ket hos barn med annat modersmĂ„l Ă€n svenska. Meningen Ă€r att fĂ„ kunskapom vilka arbetssĂ€tt pedagogerna anvĂ€nder sig av för att frĂ€mja det svenska sprĂ„ket ochvilka situationer de anser vara betydelsefulla för sprĂ„kutvecklingen. Studiengenomfördes med hjĂ€lp av halvstrukturerade intervjuer vilka dokumenterades med hjĂ€lpav ljudupptagning. De fyra pedagogerna arbetade som barnskötare ochbarntrĂ€dgĂ„rdslĂ€rare. UtgĂ„ngspunkten för analysen Ă€r det sociokulturella perspektivet.Resultatet visade att pedagogerna anvĂ€nde sig av rim, ramsor och sĂ„nger för attstimulera sprĂ„ket.

Eftersom mÄnga elever idag inte nÄr mÄlen i grundskolan har syftet med vÄrt arbete varit att studera och analysera arbetssÀtt och metodiska redskap som frÀmjar elevers sprÄk- och kunskapsutveckling. Vi har valt att göra det i form av en litteraturstudie som tar sin utgÄngspunkt i sociokulturella teorier om lÀrande och forskningsresultat. Vi har funnit att det sociokulturella perspektivet betonar kommunikationen mellan och inom mÀnniskor. Det innebÀr att samtal och skrivande i olika former Àr en grundförutsÀttning för att en gynnsam sprÄk- och kunskapsutveckling ska ske. Dessutom krÀver det en miljö som tillÄter och uppmuntrar en stÀndig interaktion och dialog mellan lÀrare och elever.

Enligt vÄra styrdokument ska elever ha baskunskap i matematik för att hantera situationer i nÀrmiljön, förstÄ grundlÀggande matematiska begrepp och kunna anvÀnda logiska resonemang.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka elevers uppfattning om nÀr, hur och varför de anvÀnder matematik. Observationer och halvstrukturerade intervjuer med elever i Är 2 undersöker vad matematik Àr för elever, om elever vet varför man ska lÀra sig matematik och slutligen nÀr anvÀnder elever matematik? Intervjuer med pedagoger undersöker om det finns nÄgot samband mellan undervisning och arbetssÀtt och elevernas förhÄllningssÀtt till matematik.Resultat visar att, förutom pÄ lektionerna sÄ anvÀnder eleverna matematik som ett redskap för att fÄ svar pÄ sina frÄgor. Ibland anvÀnder de matematik genom sina jÀmförelser och iakttagelser utan att vara medvetna om det. LÀraren kan hjÀlpa elever att överbrygga skolans formella matematik med sina informella kunskaper som har sin grund i egna upplevelser och erfarenheter.

Föreliggande studie vill undersöka hur fyra verksamma lÀrare i svenska som andrasprÄk, enligt dem sjÀlva, förstÄr och undervisar literacy i ett multimodalt samhÀlle. Genom en kvalitativ metod har de fyra lÀrarna intervjuats enskilt och deras svar har sedan placerats i redan befintliga teman frÄn en studie av Cross (2011) som, tillsammans med ett sociokulturellt perspektiv, utgör teoretiska utgÄngspunkter och analysverktyg för denna studie. Det analyserade resultatet visar bland annat att lÀrarna fokuserar mycket pÄ sociala och kulturella praktiker vid literacyundervisning och att de inkluderar multimodaliteter i begreppet literacy men att det fÄr olika mycket utrymme i undervisningen beroende pÄ tillfrÄgad lÀrare..

Studiens övergripande syfte   Àr att undersöka hur förskollÀrare tolkar de matematiska strÀvansmÄlen i den   reviderade lÀroplanen för förskolan och hur detta sedan kommer till uttryck i   deras förhÄllningssÀtt och arbete med matematik ute i förskolorna. Arbetet   ger en översikt av tidigare forskning och litteratur kring vad matematik Àr och   matematik ur ett lÀrar- samt barnperspektiv. Studien Àr en smÄskalig   kvalitativ intervjustudie dÀr vi utifrÄn sex förskollÀrares perspektiv har   undersökt deras syn pÄ de reviderade matematiska strÀvansmÄlen, hur de   utvecklar barnen matematiskt och nÀr de anser att barnen möter matematik i   förskolan. Sammanfattningsvis visar resultaten i vÄr undersökning pÄ att vÄra   respondenter anser att barn i förskolan möter matematik i vardagssituationer,   planerade aktiviteter samt i lek. De framhÄller sin egen betydelse för   barnets lÀrande dÀr de poÀngterar att en medveten förskollÀrare kan lyfta och   utmana barnen matematiskt i alla situationer.

Sammanfattning Bakgrunden till min studie Àr att i genomsnitt ungefÀr tjugo procent av eleverna i grundskolan har annat modersmÄl Àn svenska (Skolverket Greppa sprÄket, 2011) och vad detta kan innebÀra nÀr det gÀller lÀrandemiljöers utformning och innehÄll. Studiens syfte Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare i skolans tidiga Ärskurser tÀnker kring flersprÄkighet och kring lÀrandemiljöer och undervisning inriktad pÄ utveckling av sÄvÀl sprÄk som lÀrande. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ sprÄk och lÀrande i samklang med Vygotsky som en av förgrundsgestalterna. Vidare belyses tidigare forskning om flersprÄkighet och begrepp som t ex kodvÀxling och sprÄkinriktad undervisning Àr i fokus. Kvalitativa halvstrukturerade forskningsintervjuer har genomförts med fem lÀrare som Àr verksamma i skolans tidiga Är vid tvÄ skolor i en svensk storstad. Resultaten visar att lÀrarna till största delen har en positiv hÄllning till flersprÄkighet men ocksÄ att de till övervÀgande delen Àr inne pÄ att klassrumsundervisningen ska ske pÄ elevernas andrasprÄk, dvs.

Den senaste forskningen inom svenska som andrasprÄk föresprÄkar genrepedagogik, för att eleverna bÀttre ska förstÄ vad sprÄket gör för arbete Ät oss, beroende pÄ val av genre. Detta skapar en större sprÄklig medvetenhet hos eleverna. Som metod för att nÄ genre- kompetens anvÀnds cirkelmodellen, vilket gynnar ett sociokonstruktivistiskt lÀrande i klassrummet. För att som lÀrare lÀttare kunna anamma de senaste rönen inom forsk- ningen skulle det vara önskvÀrt om lÀromedelsförfattare ocksÄ tog ett mer tydligt avstamp i bÄde forskning och kursplanernas krav pÄ sprÄkkompetens. Den hÀr under- sökningen Àr en analys av ett lÀromedel för sfi kurs B och C ur ett genrepedagogiskt perspektiv och en analys av kursplanen för lÀs och skriv inom C-kursen.

Syfte: Att unders?ka det offentliga ledarskapet, s? som det gestaltar sig i en v?xelverkan mellan politik, f?rvaltning, f?retag och f?reningsliv samt i ett sammanhang av samh?llets alla tre niv?er; kommun, region och stat. Teori: Makt, organisationsstruktur, organisationskultur, f?r?ndring, kartellbildning. Metod: Kvalitativa intervjuer med ledare utifr?n ett sn?bollsurval.

Syfte: De senaste Ären har man kunnat se ett lÀgre resultat i lÀsförstÄelse för svenska elever i nationella och internationella undersökningar. Elevers lÀsförstÄelse pÄverkar deras lÀrande inom alla skolÀmnen eftersom kunskap utvecklas genom förmÄgan att ta till sig skriftlig text. Utvecklingen av lÀsförstÄelse Àr central för all undervisning i skolan. Syftet med studien Àr att studera hur lÀrare planerar och arbetar med olika texter i undervisningen med fokus pÄ elevers förstÄelse av det de lÀser. Hur arbetar lÀrare med lÀsförstÄelse i klassrummet? Vilka strategier anvÀnds? Vilka lÀrande-/undervisningsteorier förankrar lÀrare sin undervisning i? Teori, ansats och metod: Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, vilket innebÀr samspel och samarbete mellan mÀnniskor dÀr varje individ kan utveckla sina grundlÀggande fÀrdigheter.FörstÄelse och tolkning anknyter till en hermeneutisk tolkande ansats.

Studien behandlar lÀrares förhÄllningssÀtt till den interaktiva skrivtavlan som artefakt i matematikundervisningen. Syftet Àr att, genom videobservation och intervju med tre lÀrare, se vilka potentiella nya möjligheter den interaktiva skrivtavlan genererar till och varför lÀrarna vÀljer att arbeta med den under matematiklektioner. VÄrt fokus ligger pÄ artefaktens relation till lÀrandet samt tidsaspekten. Materialet bearbetades utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr fokus lÄg pÄ lÀrares och elevers samspel med den interaktiva skrivtavlan som artefakt. Vi har Àven sett till lÀrarnas anvÀndande i relation till begreppet meningserbjudande, affordance.

Syfte: Med utgÄngspunkt i de nedÄtgÄende resultaten kring lÀsförstÄelse, som mÀtningarna PISA (2009) och PIRLS (2006) visat, Àr syftet med denna studie att förstÄ hur lÀsförstÄelsearbetet i Ärskurs 4-6 ser ut. LitteraturgenomgÄng: Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr lÀrande sker i sociala sammanhang. Vi har Àven utgÄtt frÄn ett literacyperspektiv dÀr skriftsprÄkliga aktiviteter pÄverkas av sociala och kulturella sammanhang. Vidare har tidigare forskning om lÀsförstÄelse valts ut för att ge oss en djupare förstÄelse samt för att vi ska kunna analysera och tolka vÄrt resultat. Metod: Vi har anvÀnt oss av kvalitativ forskning dÀr kvalitativa samtalsintervjuer, av semistrukturerad karaktÀr, har anvÀnts som en metod för att samla in empiri. Resultat: Det resultat studien visar Àr att alla fem lÀrare ser pÄ lÀsförstÄelse som nÄgot mer Àn att endast kunna avkoda. Resultatet visar Àven att lÀrarna, pÄ olika sÀtt, aktivt arbetar för att utveckla elevers lÀsförstÄelse. Vidare visar resultatet lÀrarnas syn kring om undervisningen baseras pÄ teorier och i sÄ fall vilka dessa Àr..

Denna studie behandlar arbetet av laborativ matematik för grundskolans senare Är. Enligt lÀroplanen och kursplanen Àr undervisningens syfte att utveckla elevers kunskaper om matematikens anvÀndning bÄde i vardagliga situationer och inom andra ÀmnesomrÄden. Undervisningen ska Àven bidra till att elever kan reflektera över matematikens anvÀndning i vardagslivet. MÄnga elever Àr idag omotiverade, uttrÄkade och har tappat lusten för att lÀra, vilket kan bero pÄ att lÀrobokstyrd undervisning domineras i grundskolans senare Är. Studien Àr ett konsumtionsinriktat arbete med litteraturstudie som metod.