Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur elever som nyligen flyttat till Sverige, och deras lÀrare, hanterar sprÄkhinder i slöjdundervisningen.Metoderna i uppsatsen Àr observationer och videoinspelningar av undervisning som sedan transkriberas och analyseras utifrÄn de sprÄkliga strategier som anvÀnds. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv.Resultaten visar pÄ traditionella undervisningsmetoder dÀr lÀraren tar mest talutrymme, medan det i undervisningsförsöket förekommer betydligt mer elevprat. Strategier som tillÀmpas Àr kodvÀxling och olika former av icke-verbal kommunikation. I relation till tidigare forskning pÄ omrÄdet dras slutsatsen att sprÄkmedvetenhet bör genomsyra alla Àmnen för att effektivisera den viktiga sprÄkinlÀrningen, och genom smÄ Àndringar i undervisningen skulle den kunna vara sÀrskilt lÀmpad i slöjden med dess rika interaktionsmiljö..

Syftet med vĂ„r studie Ă€r att genomföra observationer för att kvalitativt undersöka vilka strategier, bĂ„de tillvĂ€gagĂ„ngsmĂ€ssiga strategier samt matematiska strategier, elever anvĂ€nder sig av vid matematiska problemlösningsuppgifter med olika kontexter. I vĂ„rt fall ligger kontextens skillnad i om uppgiften Ă€r verklighetsnĂ€ra eller inte. Tidigare forskning visar bland annat att elever lĂ€ttare anvĂ€nder sig av sina erfarenheter om uppgiften Ă€r verklighetsnĂ€ra. NĂ€r det gĂ€ller matematiska strategier visar forskare pĂ„ vikten av att elever kan se likheter och skillnader till uppgifter som eleven stött pĂ„ tidigare. Även det positiva med interaktion belyses av forskare.

Denna studie har utgÄtt frÄn kvalitativa intervjuer med sju lÀrare frÄn Kalmar lÀn för att kartlÀgga lÀrarnas upplevelser och erfarenheter av IKT i engelskkundervisningen pÄ gymnasiet. Det var undersökningens syfte att ta reda pÄ varför lÀrarna vÀljer, respektive inte vÀljer att anvÀnda IKT i engelskundervisningen för att belysa lÀrarnas stÀllningstaganden ur bÄde ett postmodernt och sociokulturellt perspektiv.Undersökningen visar att samtliga lÀrare anvÀnder IKT i engelskundervisningen samt Àr positivt instÀllda till anvÀndandet av denna. Resultatet indikerar dock att Älder, personlighet och intresse Àr betydande faktorer för till vilken omfattning som lÀrarna vÀljer att integrera IKT i sin undervisning samt gÄ pÄ kompetensutveckling inom omrÄdet. Resultatet indikerar Àven att lÀrarna upplever att det Àr tidskrÀvande att anvÀnda sig av IKT samt problematiskt nÀr tekniken inte fungerar som den ska vilket kan leda till en intensifiering av lÀrares arbetstid. Vidare visar denna studie att majoriteten lÀrare anvÀnder sig av IKT i engelskundervisningen i form av ett verktyg för problemlösning och informationssökning och inte som en arena för kommunikation, samarbeten och kulturmöten..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka om sagor har betydelse för den matematiska begreppsförstÄelsen hos yngre barn. Vid tidigare forskning kring sagornas betydelse för inlÀrningen har fokus legat pÄ svenska sprÄket till exempel i ordförstÄelse och som introduktion till lÀs- och skrivprocessen. Vi anser att man kan anvÀnda en saga till sÄ mycket mer och valde dÀrför att undersöka om man kan skapa matematisk begreppsförstÄelse utifrÄn en saga. Genom intervjuer med verksamma sago- och dramapedagoger har vi fÄtt en tydligare bild av sagans betydelse i förskolans verksamhet och vid inlÀrning. Vi genomförde observationer med tvÄ barngrupper dÀr vi arbetade med en kÀnd folksaga.

I mötet med olika klasser under vÄra VFU-perioder vÀcktes frÄgor angÄende klasstorlekens betydelse för elevers lÀrande samt interaktionen mellan lÀrare och elev. Dessa frÄgor förstÀrktes under AU2-utbildningen samt efter lÀsningen av Skolverkets statistiska redovisning dÀr 11,8 % av eleverna i grundskolan inte kommer in pÄ gymnasiet.Syftet med denna studie Àr att undersöka klasstorlekens betydelse ur ett relationsmedvetet och ett sociokulturellt perspektiv. Genom en systematisk litteraturstudie har dÀrför sju avhandlingars och artiklars resultat sammanstÀllts och analyserats i resultat och diskussion.Resultatet av litteraturstudien visar att elever ur minoritetsgrupper samt att lÀgrepresterande elever prestationsmÀssigt och resultatmÀssigt drar stor fördel av minskade klasser. LÀraren vinner tid pÄ minskade klasser vilket underlÀttar deras arbetssituation och gör sÄ att mer tid kan spenderas Ät att skapa bÀttre relationer mellan lÀraren och eleverna, samt att ge de elever som behöver extra tid..

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka likheter och skillnader mellan tvÄ friskolor i arbetet med lÀsförstÄelse. Vi ville ta reda pÄ hur lÀrarna pÄ tvÄ friskolor arbetar för att uppfylla kunskapskraven nÀr det gÀller lÀsförstÄelse, samtidigt ville vi se om lÀrarna ger eleverna möjlighet att prova olika arbetssÀtt och arbetsformer nÀr det gÀller lÀsförstÄelse. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med sex stycken pedagoger frÄn Ärskurs 1 - 3 . Vi har valt att skriva om Vygotskjis teorier, dÄ han anses vara förgrundsfiguren för ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrandet. Genom hela vÄrt arbete har vi anvÀnt oss av Barbro Westlunds litteratur som behandlar lÀsförstÄelse och samt hur forskning ser ut kring Àmnet. Genom höglÀsning, samtal och i diskussioner utvecklar pedagogerna elevens lÀsförstÄelse. Det visade sig vara viktigt att eleven hittar lÀslusten nÀr pedagogerna utmanar eleverna utifrÄn deras olika behov i sin förstÄelseprocess.

Studiens syfte var att fÄ en inblick i vad pedagoger anser om samlingens funktion i för-skoleverksamheten samt hur de uppfattar barnens möjligheter till inflytande och delak-tighet i samlingen. Vi ville ta reda pÄ om pedagogerna ser samlingen som ett verktyg för barninflytande och hur detta i sÄ fall synliggjordes i samlingen. Vi nÀrmade oss vÄrt problemomrÄde utifrÄn frÄgestÀllningar som rörde pedagogernas Äsikter om samlingens funktion i förskolan och hur barnens möjligheter till inflytande och delaktighet synlig-görs i samlingen. För att vidga perspektivet pÄ samling i förskolan gjorde vi en historisk tillbakablick och en kortfattad forskningsöversikt. I den teoretiska utgÄngspunkten valde vi att anvÀnda oss av Vygotskijs teorier i ett sociokulturellt perspektiv, dÀr samspel och kommunikation Àr grunden för lÀrande och utveckling.

VÄr studie handlar om hur barn i Äldern tre till fem talar om sina kamrater. Syftet med denna studie Àr att undersöka barnens tal om kamrater ur ett sociokulturellt perspektiv, samt hur kamrater bidrar till barns identitetskapande. Vi har valt att anvÀnda oss av en metod som vi kallar för samtal tillsammans med barn i samband med lek eller aktiviteter. Med hjÀlp av denna metod Àr syftet att vi ska fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar: Hur beskriver barnen sina kamrater? Vad gör barnen med sina kamrater? Vilken betydelse uttrycker barnen att deras kamrater/kamratrelationer har för dem? Samtalen spelades in med diktafon pÄ förskolan.

Syftet med studien Àr att undersöka uppfattningar om sprÄkstörning som begrepp och dess pÄverkan pÄ lÀs- och skrivutveckling samt om den lÀrmiljö elever med sprÄkstörning erbjuds. Att de intervjuade personerna tillhör olika yrkesgrupper bidrar med variation i uppfattningarna och ligger delvis till grund för resultatmodellen i analysen. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr vi lÀr i samspel med andra och utveckling sker inom den proximala utvecklingszonen. Resultaten diskuteras ocksÄ utifrÄn olika synsÀtt pÄ specialpedagogisk verksamhet; det relationella och det kategoriska perspektivet samt dilemmaperspektivet. Den fenomenografiska ansatsen har inspirerat till intervjuer som datainsamlingsmetod och Àven till valt analysförfarande.

Gymnasiereformen som genomfördes 2011, Àven kallad GY11, medförde en fokusering pÄ kunskapsmÄl formulerade som förmÄgor att utveckla hos eleverna. Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur nÄgra gymnasielÀrare inom matematik beskriver, kommunicerar och arbetar med de sju förmÄgor som faststÀllts inom Àmnet matematik. Den metod som anvÀnds Àr en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. Fem gymnasielÀrare som undervisar i matematik har intervjuats enligt en faststÀlld intervjuguide. Svaren sammanstÀlls i matrisform via ett webbaserat formulÀr.

För att undersöka eventuella skillnader mellan vilka matematiska kompetenser som prövas pÄ IB-programmet och svenska nationella program har en analys av matematikuppgifter frÄn de olika programmen genomförts. PÄ IB-programmet har uppgifter frÄn final exam i mathematical studiesstandard level gjorts och frÄn de svenska en analys av uppgifter frÄn nationella prov i matematik B och C. Analysen har genomförts med hjÀlp av kompetensramverk framtaget av Palm et al. (2004). Med hjÀlp av kompetensramverket har nyckelord och uppgiftstyper för de olika kompetenserna tagits fram för att kategorisera in uppgifter till en kompetens som Àr kÀrnan i uppgiften.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur elever med dyslexi ser pÄ sitt lÀrande i matematik. Vi har undersökt hur dessa elever tar sig an matematiska texter, vilket stöd och hjÀlp de har fÄtt under sin skolgÄng, samt vad de skulle ha önskat att de fÄtt hjÀlp med. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi utfört Ätta stycken kvalitativa intervjuer med elever i grundskolans senare Är och i gymnasiet samt med nÄgra i vuxen Älder. Samtliga intervjuade har en diagnostiserad dyslexi. Samtliga intervjuade svarade nej pÄ frÄgan om deras dyslexi pÄverkat matematikinlÀrningen.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad inkludering betyder ur lÀrarperspektiv. De perspektiv som behandlas Àr lÀrares syn pÄ arbetssÀtt och undervisningsmetoder.  Intervjuer genomfördes med tre lÀrare i Àmnet svenska i Ärskurserna 6-9. Resultaten visade att det finns bÄde möjligheter och hinder med inkludering i Àmnet svenska. LÀrarna ansÄg att inkludering bland annat beror pÄ klassernas storlek, ÀmnesinnehÄll och undervisningsmetoder.

Denna studie utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande. Syftet med studien Àr att beskriva och förklara muntliga naturvetenskapliga prestationer mot bakgrunden av provsituationens kommunikativa karaktÀr samt jÀmföra dessa prestationer med de som framkommer i en skriftlig provsituation, TIMSS. För att uppfylla dessa syften har jag intervjuat en liten grupp elever. Intervjuerna har byggt pÄ skriftliga frÄgor frÄn TIMSS, men har kompletterats med artefakter och en samarbetsorienterad samtalspartner. De flesta av de intervjuade eleverna lyckades prestera, utifrÄn TIMSS, rÀtt svar i tre av de fyra situationerna som presenterades.

Denna uppsats syftar till att undersöka upplevelser av distansutbildningar och dess begrÀnsningar och möjligheter med fokus pÄ lÀrande. Anledningen till inriktningen grundar sig i denna utbildningsforms konstanta förÀndring över tid, vilket idag berör mÄnga mÀnniskors lÀrande. Detta skapar vidare ett behov av att undersöka fenomenet nÀrmare, sÄ att dess innehÄll och kvalitet kan uppmÀrksammas och sÀkerstÀllas. Kvalitativa intervjuer har anvÀnts som metod dÀr tolkningsarbetet har utgÄtt frÄn en hermeneutisk ansats. Fem personer har intervjuats och resultaten har analyserats utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv samt utifrÄn begreppen: distans i tiden, i rummet, i dialogen och i strukturen.