Undervisningen i matematik i gymnasieskolan domineras av att eleverna fÄr arbeta med de uppgifter som ingÄr i ett visst lÀromedel. Dessa uppgifter Àr ofta av rutinkaraktÀr dÀr lösningsprocessen inte ses lika viktig som om svaret Àr korrekt eller inte. Min erfarenhet Àr att elever fÄr svÄrigheter nÀr de skall lösa matematiska textuppgifter, d.v.s. uppgifter som inte Àr av den rutinkaraktÀr som de uppgifter lÀromedlet domineras av. Syftet med min studie Àr dÀrför att undersöka vilka svÄrigheter gymnasieelever har vid arbetet med matematiska textuppgifter.

Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka matematiska möjligheter legoaktiviteter ger och vilka matematiska kunskaper elever kan utveckla genom att bygga med lego.Vilket legomaterial finns och hur anvÀnder pedagoger lego som pedagogiskt verktyg i förskoleklass? Elever och pedagoger har intervjuats och observationer har gjorts i tre förskoleklasser.Resultatet av arbetet visar att elever fÄr möta matematik pÄ mÄnga olika sÀtt genom att bygga med lego. De fÄr möjlighet att lÀra sig lÀgesord, mÀngd, geometri, addition, multiplikation och att konkret se att multiplikation Àr kommutativ. Elever fÄr Àven möjlighet att samarbeta, lösa problem, vara kreativa, skapa bilder av tal, trÀna minnet och att koncentrera sig..

Uppsatsens syfte Àr att studera lÀrares syn pÄ barns krigslek i förskolan och pÄ fritidshemmet. För att nÄ syftet intervjuades fyra lÀrare med inriktning mot förskolan och fritidshemmet. Resultatdelen delades in i kategorier dÀr lÀrarnas uttalande sammanfattades i underrubriker. Uppsatsen utgÄr frÄn tvÄ olika teoretiska utgÄngspunkter, ett sociokulturellt - och utvecklingspedagogiskt perspektiv. Litteraturen behandlar leken som en möjlighet till barns lÀrande och utveckling men samtidigt hur lÀrares förhÄllningssÀtt kan styra barns handlingar i leken.

Det övergripande syftet med vÄrt arbete Àr att ta reda pÄ elevers möjlighet till reflektion kring sina kunskaper i matematik. Ett problem vi ser Àr att reflektion inte synliggörs och lÀggs mer tyngd pÄ i skolan. Ett sociokulturellt perspektiv har genomsyrat arbetet, vilket innebÀr att fokus har legat pÄ vÄra centrala begrepp. Vi har studerat relevant litteratur inom Àmnet för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor. Vi har Àven intervjuat fem verksamma lÀrare som undervisar i matematik i de lÀgre Ärskurserna.

Syftet med vÄrt examensarbete var att med hjÀlp av intervjuer fÄ mer kunskap om barns och lÀrares tankar och uppfattningar kring matematik och jÀmföra om dessa stÀmmer överens med varandra. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ hur lÀrarna upplever att de synliggör matematiken i förskolan. I vÄr bakgrund har vi ur ett historiskt och teoretiskt perspektiv, förklarat vilken roll matematiken har i förskolan och beskrivit olika faktorer som kan pÄverka barns matematiska förstÄelse. Sammanfattningsvis visar resultaten i vÄr undersökning att barn och lÀrare har liknade uppfattningar om att matematik mestadels handlar om rÀkning och siffror. Generellt tycker inte lÀrarna att de synliggör matematiken tillrÀckligt mycket i förskolan men ÀndÄ visar deras svar pÄ att den synliggörs i vardagliga situationer dÄ lÀrarna utan att reflektera över det lÀgger ord pÄ sina handlingar.

Inkludering Àr en politisk ide och tolkningen av vad inkludering innebÀr Àr komplex och varierar frÄn skola till skola. Syftet med vÄr studie Àr, ur ett elevperspektiv, att undersöka hur eleverna eventuellt kan pÄverkas av det politiska beslutet inkludering. För att kunna uppfylla detta syfte utförde vi observationer och kvalitativa intervjuer pÄ en grundskola i södra Sverige. Detta empiriska material analyserade vi sedan ur ett sociokulturellt perspektiv med utgÄngspunkt i relevant litteratur och forskning dÀr vi utgick ifrÄn specifika tolkningar av begreppen inkludering och delaktighet. Vi tolkade att alla elever inte var inkluderade i undervisningen och att de inte heller var delaktiga. Vi menar att eleverna utvecklade en stigmatiserad sjÀlvbild och de kÀnde inte att de utvecklades inom matematiken. FrÄn elevernas intervjuer kunde vi finna faktorer som gynnar deras delaktighet.

Syftet med studien Àr att erhÄlla ökad kunskap om funktionsnedsattas stöd för lÀrande i arbetet. Strukturerade intervjuer med öppna frÄgor genomfördes med personer med cerebral pares, kongenital myopati och ryggmÀrgsbrÄck, tre av dessa pÄ respektive arbetsplats samt tvÄ i hemmiljö. Materialet bearbetades sedan utifrÄn en hermeneutisk forskningstradition i tvÄ kvalitativt skilda kategorier. Ansatsen belyser allmÀn verksamhetsteori och ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande via talsprÄk och praktisk handling. De funktionsnedsattas uppfattning av fenomenet visar att lÀrande sker via talsprÄk och praktisk handling.

Uppsatsens syfte har varit att med hjÀlp av diskursanalys beskriva och i viss mÄn analysera den offentliga bilden av kvinnomisshandlare. FrÄgestÀllningarna har varit: vilka begrepp Àr centrala i beskrivningarna av mÀnnen? Vad innebÀr det för bilden av mÀnnen att just dessa begrepp Àr de centrala? Vad kan vara anledningen till att just dessa begrepp Àr de centrala? Tidigare forskning med samma forskningsfrÄga Àr obefintlig, men forskning om kvinnomisshandel som samhÀllsproblem och kunskapsfÀlt har visat att en könsmaktsförstÄelse av mÀns vÄld mot kvinnor har blivit allt mer dominerande. Trots detta finns det fortfarande konflikter kring förklaringsmodeller. Forskning om kvinnomisshandel har ofta ett feministiskt perspektiv, vilket denna uppsats har valt bort med förhoppningen att nya perspektiv ger ny kunskap.Urvalet har bestÄtt av tvÄ av Statens Offentliga Utredningar (SOU).

Syfte: Att unders?ka det offentliga ledarskapet, s? som det gestaltar sig i en v?xelverkan mellan politik, f?rvaltning, f?retag och f?reningsliv samt i ett sammanhang av samh?llets alla tre niv?er; kommun, region och stat. Teori: Makt, organisationsstruktur, organisationskultur, f?r?ndring, kartellbildning. Metod: Kvalitativa intervjuer med ledare utifr?n ett sn?bollsurval.

Tidigare forskning visar att matematikundervisning i vÀldigt stor utstrÀckning domineras av tyst arbete i lÀrobok. Nu rÄdande lÀroplan betonar kommunikation. Denna studie syftar till att undersöka om lÀromedel i matematik kan bidra till att elever i Ärskurs 1-3 utvecklar sitt matematiska sprÄk och sin kommunikativa förmÄga. Studien baseras pÄ tre lÀromedel i matematik för Ärskurs 1-3, ett lÀromedel per Ärskurs. Med hjÀlp av kvantitativ och kvalitativ innehÄllsanalys granskades materialet utifrÄn de teoretiska utgÄngspunkterna ramfaktorteori och lÀroplansteori samt med en socio-kulturell syn pÄ lÀrande. Resultaten visar att lÀroboken som enda ramfaktor inte möjliggör en kommunikativ matematik enligt lÀroplanens mÄl.

Statistik frÄn Skolverket tyder pÄ att elever med utlÀndsk bakgrund inte uppnÄr mÄlen i matematik i lika stor utstrÀckning som elever med svensk bakgrund. En av orsakerna Àr att eleverna har svÄrigheter med det svenska sprÄket vilket blir ett hinder för dem nÀr de lÀr sig matematik. Denna studie syftar till att ta reda pÄ hur flersprÄkiga elever som gÄr pÄ gymnasieskolans introduktionsprogram anvÀnder sig av sin flersprÄkighet för att arbeta matematiskt. Intervjuer utfördes med tio flersprÄkiga elever som lÀser matematik pÄ svenska. Eleverna har olika modersmÄl och olika skolbakgrunder.

Syftet med studien Àr att erhÄlla ökad kunskap om funktionsnedsattas stöd för lÀrande i arbetet. Strukturerade intervjuer med öppna frÄgor genomfördes med personer med cerebral pares, kongenital myopati och ryggmÀrgsbrÄck, tre av dessa pÄ respektive arbetsplats samt tvÄ i hemmiljö. Materialet bearbetades sedan utifrÄn en hermeneutisk forskningstradition i tvÄ kvalitativt skilda kategorier. Ansatsen belyser allmÀn verksamhetsteori och ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande via talsprÄk och praktisk handling. De funktionsnedsattas uppfattning av fenomenet visar att lÀrande sker via talsprÄk och praktisk handling.

I förskolans uppdrag ingÄr att se den matematik förskolans yngsta barn utforskar. Min erfarenhet Àr att det inte alltid upplevs som omedelbart enkelt. Förskolan har dessutom att hantera ett delvis nytt matematiskt lÀrandeuppdrag. Syftet med den empiriska studien var dÀrför att urskilja faktorer som pedagoger erfar pÄverkar möjligheter att se den matematik barn utforskar för att öka medvetenheten om vilka faktorer som pÄverkar pedagogers möjligheter att se det matematiska utforskandet och medvetenheten om vilka fortbildningsinsatser som kan vara betydelsefulla i sammanhanget.Analysen utgÄr frÄn en fenomenografisk forskningsansats. En utgÄngspunkt för fenomenografin Àr att det sÀtt pÄ vilket mÀnniskan tar itu med problem speglar och förÀndrar förstÄelsen av inblandade fenomen och den situation i vilken fenomenen urskiljs.

BAKGRUND: Matematik utomhus Àr viktigt för att det ger andra sinnesintryck och enstor del av vÄr inlÀrning Àr beroende av sinnesupplevelser. Barnen lÀr sig genom att utforska omvÀrlden med hela kroppen, lyssna, lukta, smaka och kÀnna. Utemiljön erbjuder mÄnga möjligheter att upptÀcka och anvÀnda matematiska begrepp. Det blir konkreta upplevelser.SYFTE: Syftet med undersökning Àr att ta reda pÄ hur pedagogerna beskriver utemiljönsom ett pedagogiskt verktyg i det matematiska lÀrandet hos barnen i naturinriktad förskolanMETOD: Vi har som metod valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer. IntervjuernabestÄr av sex pedagoger i tvÄ naturinriktade förskolor.RESULTAT: I vÄrt resultat har vi kommit fram till att pedagogerna arbetar medvetet medutomhusmatematik.

I denna studie Àr syftet att undersöka hur och varför pedagoger tillÀmpar ett inkluderande arbetssÀtt av förskolebarn med hörselnedsÀttning. Detta görs utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr sprÄk och interaktion anses grundlÀggande för lÀrande. För att kunna svara pÄ forskningsfrÄgorna har observationer samt intervjuer utförts. UtifrÄn resultatet kan vi se att ett frekvent anvÀndande av tecken och förstÀrkning Àr av stor vikt för att kunna inkludera barn med hörselnedsÀttning och ge dem samma förutsÀttningar att ta del av sammanhanget som övriga barn. I resultatet gÄr att utlÀsa miljöns pÄverkan och hur den utnyttjas i utformningen av verksamheten för att anpassas till de enskilda individernas förutsÀttningar.