Syftet med denna uppsats Àr att göra en kvalitativ och komparativ studie genom att nÀrlÀsa nÄgra appar pÄ ett givet tema. Detta har jag gjort med stöd av bilderboksforskning. Jag har valt att se nÀrmare pÄ ABC-appar utifrÄn att de Àr designade med en pedagogisk intention.Jag visar genom studien, pÄ ett av mÄnga sÀtt, att se pÄ och förhÄlla sig till appar. UtifrÄn ett sociokulturellt perspektiv belyser jag det estetiska begreppet smak, vilket jag ser som en betydelsefull fond till min studie, eftersom jag anser att smak pÄverkar förvÀntningen och dÀrmed upplevelsen. Min strÀvan Àr att hÄlla ett kritiskt barnperspektiv, det vill sÀga att genomlysa de förestÀllningar om barndom som tas för giv, eftersom barn Àr en mÄlgrupp för kommersiella intressen..

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om verksamma lÀrare i högstadiet och gymnasiet explicit eller implicit utgÄr frÄn lÀrandeteorier i sin undervisning. Vi har valt att fokusera pÄ behaviorism, konstruktivism och sociokulturellt perspektiv. Metoderna för undersökningen Àr observation med efterföljande djupintervju av fyra lÀrare samt en enkÀtundersökning med 20 deltagare. I litteraturdelen beskrivs kort de tre lÀrandeteorierna samt hur de kan tillÀmpas. I resultaten framkommer det att en svag majoritet av lÀrarna visar pÄ explicit anvÀndande av teorierna i sin undervisning och en mindre del uppvisar implicit anvÀndande av teorierna, medan endast fyra deltagare inte alls utgÄr frÄn lÀrandeteorier i sitt arbete..

Jag har genomfört en undersökning dÀr jag har observerat klassrummets fysiska miljö med fokus pÄ dess möblering och utbud av material. Genom att observera tvÄ klassrum har jag försökt fÄ en förstÄelse för hur klassrummets möblering och utbud av material kan gynna elevers lÀrande och kunskapsinhÀmtning. Min undersökning Àr genomförd utifrÄn forskningsfrÄgorna; - Hur Àr klassrummet möblerat? - Vilket material erbjuds eleverna? - Hur anvÀnder sig eleverna av materialet och möbleringen?Jag har utgÄtt frÄn ett interaktionistiskt och ett sociokulturellt perspektiv och anvÀnt mig av begreppen aktiviteter, interaktioner och verktyg. Förutom det sociokulturella perspektivet har jag Àven relaterat och jÀmfört mina resultat till den forskning som tidigare har gjorts pÄ samma omrÄde.Det resultat jag har analyserat och diskuterat kring grundar sig pÄ de fÀltanteckningar jag skrev i samband med observationen samt fotografier frÄn klassrummen.

Alla förskolegÄrdar ser olika ut, placering, utformning och yta varierar frÄn gÄrd till gÄrd. De förutsÀttningar och erbjudande barnen fÄr kan ha betydelse för hur barns samspel och lek möjliggörs pÄ gÄrden. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur barns samspel och lek gestaltar sig pÄ tvÄ förskolegÄrdar. Studien genomförs pÄ tvÄ förskolor med barn i Äldrarna 3-6 Är och videodokumenterade observationer pÄ respektive förskola utgör det empiriska materialet. En teoretisk utgÄngspunkt Àr ett sociokulturellt perspektiv och ett centralt begrepp inom detta perspektiv har anvÀnts som analytiskt redskap.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om verksamma lÀrare i högstadiet och gymnasiet explicit eller implicit utgÄr frÄn lÀrandeteorier i sin undervisning. Vi har valt att fokusera pÄ behaviorism, konstruktivism och sociokulturellt perspektiv. Metoderna för undersökningen Àr observation med efterföljande djupintervju av fyra lÀrare samt en enkÀtundersökning med 20 deltagare. I litteraturdelen beskrivs kort de tre lÀrandeteorierna samt hur de kan tillÀmpas. I resultaten framkommer det att en svag majoritet av lÀrarna visar pÄ explicit anvÀndande av teorierna i sin undervisning och en mindre del uppvisar implicit anvÀndande av teorierna, medan endast fyra deltagare inte alls utgÄr frÄn lÀrandeteorier i sitt arbete..

Uppsatsens syfte Àr att studera lÀrande utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Det som stÄr i fokus Àr att finna och studera nÀrmare faktorer och komponenter som enligt det sociokulturella perspektivet motverkar inlÀrning och skapandet av kunskap. För att genomföra studien har en kvalitativ fallstudie utförts, dÀr fyra gymnasieelever har djupintervjuats individuellt. Dessa elever har valts ut med tanke pÄ deras uppvisat svaga skolprestationer utifrÄn ett betygsperspektiv. Ett sociokulturellt teoretiskt ramverk har anvÀnts som ett genomgÄende teoretiskt betraktelsesÀtt för studien.

SammanfattningSyftet med detta examensarbete var att undersöka lÀrares materiella och strukturella resurser samt hur de anvÀnder sig av dessa i sin lÀs- och skrivundervisning i Äk f-3. Denna studie bygger pÄ intervjuer med sex lÀrare som arbetar i grundskolans tidigare Är. Vi har studerat Àmnet utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Den teoretiska genomgÄngen behandlar lÀs- och skrivlÀrande ur ett sociokulturellt perspektiv. DÀrefter presenteras en avgrÀnsad del av forskning kring barns lÀs- och skrivlÀrande för tidigare Är.Metoden i detta examensarbete utgörs av kvalitativa intervjuer med sex lÀrare i Äk f-3. Samtliga deltagare har arbetat i skolans vÀrld i mÄnga Är.

Syfte med detta arbete Àr att undersöka vilken betydelse lÀrare anser att svenska sprÄket har för elevens matematiska förstÄelse. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ vilka arbetssÀtt i matematik som de intervuade lÀrarna anser fungerar bÀst för elever med brister i svenska sprÄket. En kvalitativ metod i form av intervuer anvÀndes och totalt intervjuades sex pedagoger som jobbar pÄ en 7-9 grundskolan. Alla de intervjuade lÀrarna Àr medvetna om sprÄkets stora betydelse i matematikundervisningen. De efterfrÄgar mer matematiksamtal pÄ lektionerna men upplever att matematikundervisningen har tradionellt lÄst sig i modell:"genomgÄng, enskilt arbete i matematikboken, diagnos och prov".

Syftet med studien var att undersöka pedagogers uppfattning och erfarenhet av hur det matematiska sprÄket inverkar pÄ elevers möjlighet till ökad begreppsförstÄelse. Studien ger en översikt över tidigare forskning om det matematiska sprÄkets inverkan pÄ begreppsförstÄelsen. Med hjÀlp av enkÀtundersökning och intervjuer ville jag ta reda pÄ hur pedagoger arbetar för att utveckla det matematiska sprÄket och dÀrmed stÀrka elevernas begreppsförstÄelse, men ocksÄ vilka möjligheter eller hinder som pedagoger möter i detta arbete. Jag ville ocksÄ ta reda pÄ vilka grundlÀggande förutsÀttningar som Àr betydelsefulla för att möjliggöra ett arbetssÀtt dÀr man medvetet arbetar med det matematiska sprÄket som medel att nÄ ökad begreppsförstÄelse, samt vilken betydelse ett sÄdant arbetssÀtt har för elever i matematiksvÄrigheter. Sammanfattningsvis visar resultaten av mina undersökningar pÄ samstÀmmighet hos pedagogerna att om pedagogen i matematikundervisningen arbetar medvetet med det matematiska sprÄket och eleven fÄr arbeta sprÄkligt aktivt i samspel med pedagog/kamrater finns förutsÀttningar för att elevens matematiska begreppsförstÄelse utvecklas. Faktorer av betydelse Àr att eleven fÄr arbeta i en liten flexibel grupp i en ÀndamÄlsenlig lokal med god tillgÄng till konkret och laborativt material dÀr arbetssÀttet Àr verklighetsbaserat och under ledning av en kompetent pedagog/specialpedagog. Vidare framkom att dessa förutsÀttningar har sÀrskilt stor betydelse för elever i matematiksvÄrigheter..

Svenska elever deltar emellanÄt i nationella och internationella undersökningar dÀr deras naturvetenskapliga kunskaper testas. PÄ vissa frÄgor i dessa undersökningar har svenska elever fÄtt ett dÄligt resultat, fÄ elever gav ett naturvetenskapligt korrekt svar. Syftet med denna studie Àr att fÄ en bÀttre förstÄelse för hur elever resonerar och handlar i en testsituation. Syftet Àr Àven att fÄ en uppfattning om hur valet av testmetod och elevers begreppsförstÄelse pÄverkar deras prestationer i naturvetenskapliga test. Genom att, utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, samtala med elever har jag försökt se hur de resonerade kring naturvetenskapliga frÄgor.

AbstraktExamensarbete i matematik för lÀrare,Titel: Gyllene snittet och geometriförstÄelse pÄ gymnasiet.Författare: Simon LarssonTermin och Är: VT 2015Kursansvarig institution: Matematiska VetenskaperHandledare: Jonny LindströmExaminator: Laura FainsilberRapportnummer:Nyckelord: Matematik, geometri, gyllene snittet, matematiska begrepp, Van Hiele-nivÄer,förstÄelse, inlÀrning.Syftet med mitt arbete Àr att utreda vad det gyllene snittet innebÀr, samtidigt som dettaförhoppningsvis ger mig en grund för att senare i arbetslivet kunna anvÀnda mig av dennakunskap för att konstruera matematikuppgifter som dels innefattar den mystik som finns kringgyllene snittet, men Àven ta ut eleverna mer i verkligheten och genom gyllene snittet visa hurmatematik dyker upp pÄ ovÀntade platser omkring oss dÀr deras förmÄga att analyserageometri blir bÀttre. Speciellt som bÄde matematik- och naturkunskapslÀrare Àr det av intresseför mig, dÄ naturen Àr en vanlig plats dÀr detta snitt dyker upp.Den andra delen av uppgiften gÄr dels ut pÄ att undersöka hur elever i gymnasiet, Ärskurs tvÄtolkar och utför geometri men Àven hur lÀrare utför och förhÄller sig tillgeometriundervisningen. Uppgiften som eleverna löste var i grupper av tre, dÀr jag spelade inelevernas samtal för att sedan kunna analysera dem. Jag kommer med hjÀlp av Van HielenivÄerförsöka kategorisera var deras förstÄelse ligger samtidigt som jag isolerar vilken nivÄsom det möjligtvis finns kunskapsbrister pÄ och föreslÄ vad som kan göras för att ÄtgÀrdadessa brister.Det framkom tydligt hur elevernas förmÄga att ta fram tidigare inhÀmtad kunskap i ensituation utan instruktioner var svÄrt för dem, dÀr brist i deras analytiska förmÄga var mestframtrÀdande..

I denna uppsats undersöker vi hur pedagoger resonerar kring val av arbetssÀtt vid lÀs- och skrivundervisning samt hur pedagoger resonerar om individualisering vid lÀs- och skrivundervisning. Vi har valt att genomföra kvalitativa intervjuer för att undersöka syftet. Undersökningen utgÄr frÄn sex pedagogers resonemang om sin lÀs- och skrivundervisning. Pedagoger som nÄgon gÄng har varit verksamma i en Ärskurs 1 har intervjuats. Det teoretiska perspektiv som vi har anvÀnt oss av i denna uppsats Àr det sociokulturella perspektivet.

Undersökningens huvudsakliga syfte Àr att studera hur verksamma pedagoger uppfattar och hanterar konflikter som uppstÄr i den pedagogiska verksamheten. Fokus har Àven lagts pÄ hur betydelsefull kommunikationen Àr i samband med konflikthantering och hur ett sociokulturellt perspektiv pÄverkar hanteringen av konflikter.Konflikter förekommer dagligen i den pedagogiska verksamheten, och hur dessa konflikter uppfattas Àr betydande för hur de sedan hanteras. Litteraturen tar upp konflikt som begrepp, dess betydelse och olika förhÄllningssÀtt. Kommunikation diskuteras samt betydelsen av förstÄelse och empati i samband med konflikthantering.Resultatet baserar sig pÄ metoden stimulated recall, som bestÄr av bÄde videoobservationer och intervjuer, och dÄ sett utifrÄn fem pedagogers perspektiv. Undersökningen Àr av kvalitativ karaktÀr.

Syftet med studien var att undersöka om grundskoleelever lÀttare löser matematiska problem i grupp Àn de gör enskilt. Undersökningen genomfördes i en Ärskurs 8 med 19 elever, varav 10 flickor och 9 pojkar. Som undersökningsmetod anvÀndes enkÀter. Hela undersökningen genomfördes under en tidsperiod pÄ sex veckor. De första tre veckorna löste eleverna matematiska problem enskilt och sedan svarade de pÄ en enkÀt, för att se hur eleverna upplevde arbetssÀttet.

Flickor och pojkar har olika förutsÀttningar i matematikundervisningen. Vi behandlar flickor och pojkar olika bara för att de Àr flickor och pojkar. Forskningen visar att vid problemlösning finns det skillnader gÀllande hur flickor och pojkar gÄr tillvÀga för att lösa problem. Syftet Àr att undersöka dessa skillnader och varför de finns. Utvalda elever har fÄtt matematiska problem som de ska lösa.