I denna litteraturstudie har synen pÄ konflikthantering och speciellt elevledd konflikthantering belysts ur ett sociokulturellt perspektiv. I forskningen som undersökts belyses flera metoder som baseras pÄ peer mediation, nÄgot vars pedagogiska implikationer lyser med sin frÄnvaro i den svenska skoldebatten. Denna systematiska litteraturstudie belyser internationell forskning kring elevledd konflikhantering och diskuterar sedan detta i relation till det svenska skolsystemet. Efter nÀrmare granskning av internationell forskning kring peer mediation framkommer bÄde risker och positiva resultat. Speciellt i elevers förhÄllningssÀtt och lÄngsiktiga strategier till konflikthantering ser vi nÄgot som potentiellt kan gynnas av peer mediation..

Syftet med undersökningen har varit att ta reda pÄ om och i sÄ fall hur pedagoger anvÀnder geometriska begrepp i samtal med barnen pÄ förskolan. I litteraturgenomgÄngen ges exempel pÄ hur man genom historien sett pÄ geometrin inom förskolan, men Àven barns begreppsutveckling och pedagogens roll. Data för undersökningen har samlats in via observationer och intervjuer vilka gjordes pÄ tre förskolor. Vid observationerna studerades hur pedagogerna anvÀnde de geometriska begreppen. Pedagogerna observerades i vardagliga situationer för att se hur de anvÀnde sig av begreppen cirkel, kvadrat, rektangel och cirkel.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur pedagogerna synliggör matematiken genom lek i sandlÄdan tillsammans med barnen. TvÄ metoder har valts för att kunna undersöka detta vilka Àr ostrukturerade observationer och semistrukturerade intervjuer. Dessa metoder valdes för att kunna komplettera varandra för att fÄ fram ett sÄ tydligt resultat som möjligt.I resultatet framgÄr det att pedagogernas medvetenhet om vilken matematik som sker i sandlÄdan har stor betydelse. Pedagogerna bör vara delaktiga i barnens sandlÄdelek för att vara med och benÀmna olika matematiska begrepp som förekommer i leken. Genom att pedagogerna benÀmner matematiken sÄ synliggörs den för barnen.

AbstraktMed detta examensarbete ville vi undersöka hur barn i förskolan sorterar och klassificerar samt vilka matematiska begrepp de anvÀnder sig av. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi observerat och intervjuat barnen medan de fÄtt ett av oss utvalt material att anvÀnda sig av. Vi valde att filma barnen under tiden de anvÀnde detta material pÄ grund av att vi skulle kunna observera och intervjua barnen utan att störa dem i deras aktivitet.Resultatet vi fick fram visade att barnen pÄ mÄnga sÀtt gjorde och tÀnkte lika i hur de sorterade och klassificerade men att de kunde uttrycka sig olika. Det barnen gjorde lika var att de sorterade nallarna i familjer och personifierade dem. De lekte med nallarna och skapade roller utifrÄn sina egna erfarenheter, exempelvis att nallarna skulle ha samling och Äka tÄg.

I denna undersökning stÄr pedagogers förhÄllningssÀtt till barns lek pÄ förskolans utegÄrd i centrum. Vi menar att detta Àr ett angelÀget omrÄde eftersom leken anses viktig för barnens lÀrande och utveckling. Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagogerna samspelar, agerar och förhÄller sig till barnen och barnens lek pÄ utegÄrden. Genom att undersöka pedagogernas förhÄllningssÀtt kan deras sÀtt att möjliggöra barnens lek synliggöras. Det empiriska materialet har producerats pÄ tvÄ olika förskolor och metoden som anvÀnts har varit videoinspelning.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att belysa nÄgra pedagogers arbete kring elever i behov av stöd i matematik genom att de deltagande pedagogerna reflekterar över den egna praktiken samt ser nya möjligheter med hjÀlp av teori om och erfarenhetsutbyte kring arbetssÀtt och metoder. Följande frÄgestÀllningar har fokuserats i studien. 1) Vilket tillvÀgagÄngssÀtt tillÀmpar pedagogerna för att utveckla det matematiska lÀrandet för elever i behov av extra stöd?2) Vilka arbetsÀtt och arbetsformer ses som framgÄngsrika i arbetet med elevers svÄrigheter i matematik?3) Hur ser pedagogerna pÄ ny input och kompetensutveckling som framgÄngsfaktorer för att nÄ bÀttre resultat med eleverna? Teori: Som teoretisk bakgrund har det sociokulturellt perspektiv anvÀnds dÀr grundtanken för lÀrandet Àr att detta sker i kommunikativa möten mellan individer i ett socialt sammanhang. Det kan likvÀl handla om elevers möten med lÀrare som möten mellan elever eller mellan lÀrare.

Syftet med studien Àr att fördjupa kunskaperna om vilka matematiska aktiviteter ochuttrycksformer pedagogerna i förskolan anvÀnder sig av i planerade matematikaktiviteter.UtgÄngspunkt för undersökningen var uttrycksformerna som finns beskrivna i förskolanslÀroplan samt sex historiskt och kulturellt grundade matematiska aktiviteter.Syftet konkretiseras i följande frÄgestÀllningar:? Vilka matematiska aktiviteter och vilka uttrycksformer uppmuntras och stöds avpedagogerna i planerade matematikaktiviteter?? Vilka likheter och skillnader finns beroende pÄ barnens Älder?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor genomfördes strukturerade observationer av planeradematematikaktiviteter pÄ tre olika förskoleavdelningar. Barnens Äldrar var 1-5 Är och varjeavdelning observerades vid ett tillfÀlle under 45 minuter. Tekniker som anvÀndes vidgenomförandet av observationerna var papper, penna, kamera och videokamera.Studiens resultat visar att samtal och rörelse Àr de vanligast förekommande uttrycksformerna iplanerade matematikaktiviteter. Ingen pedagog anvÀnde sig av uttrycksformerna lek/drama ellerdans.

Kvalitet Àr ett begrepp som inte lÄter sig definieras pÄ ett enkelt sÀtt. Syftet med denna studie Àr att undersöka svenska och finska rektorers uppfattningar av begreppet kvalitet.Datainsamlingen har skett genom intervjuer av svenska och finska grundskole- och gymnasierektorer. En fenomenografisk metod kombinerat med en kontextuell analys har anvÀnts vid bearbetningen av materialet.Undersökningens resultat bestÄr av en kategorisering av rektorernas uppfattningar. Kategoriseringen har skett i tre omgÄngar. I den tredje och sista analysen kunde tvÄ huvudkategorier av uppfattningar redovisas: resultat- och resursoptimering samt optimala arbetsprocesser.

Syftet med denna studie Ă€r att redogöra för forskning kring muntlig kommunikation i matematik. Studien syftar till att se över vilka arbetssĂ€tt elever möter nĂ€r muntlig kommunikation i matematik Ă€r i fokus, samt lĂ€rares val av matematiskt sprĂ„k vid matematikundervisning. Syftet Ă€r dessutom att ta reda pĂ„ vilken betydelse muntlig kommunikation i matematik har för kunskapsutvecklingen hos elever, bland annat för elever med dyslexi och elever med annat modersmĂ„l Ă€n svenska. I denna studie beskrivs muntlig kommunikation i matematik, arbetssĂ€tt, matematiskt sprĂ„k samt kunskapsutvecklingen hos elever, utifrĂ„n existerande forskning, föregĂ„ende lĂ€roplan samt nuvarande lĂ€roplan. Resultatet visar att utomhusmatematik Ă€r ett lĂ€mpligt arbetssĂ€tt för att elever ska kunna utveckla matematisk kommunikation. Även laborativ matematik har visat sig vara ett arbetssĂ€tt som bidrar till grupparbete och muntlig kommunikation. Elevers logiska tĂ€nkande utvecklas i samband med muntlig kommunikation i matematik och eleverna fĂ„r möjlighet att utveckla förmĂ„gor som lyfts fram i Lgr11.

I denna studie undersöks vad som sker i intensivundervisning dÀr en SUM-elev, elev med sÀrskilda utbildningsbehov i matematik, erbjuds multisensorisk undervisning. Vilken utveckling som sker vad gÀller elevens taluppfattning, samt olika uttryck för lÀrande i undervisningsprocessen Àr ocksÄ nÄgot som studeras.Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts som en fallstudie med en SUM-elev i Ärskurs ett. Fallstudien innehÄller en intervention med matematiktester vilka genomförts före och efter en intensivundervisning i grundlÀggande taluppfattning. Deltagande observationer av undervisningssekvensen har genomförts, vilka ocksÄ har filmats. Till analysen anvÀnds Bruners teori om representationer tillsammans med Vygotskijs teori om lÀrande ur ett sociokulturellt perspektiv.

VÄrt syfte med undersökningen Àr att belysa samlingens betydelse. Anser pedagogerna att samlingen Àr ett tillfÀlle dÀr barnen trÀnas i att samspela i grupp och finns det ett syfte med samlingen? Vi har Àven tagit in en liten del av vad barnen tycker om samlingen. Vi har skrivit kort om Fröbels Kindergarten dÀr vi kan se att samlingen har sitt ursprung och om det finns en likhet med hur samlingen ser ut i dag. I vÄr undersökning har vi gjort observationer med hjÀlp av ett observationsschema samt intervjuat pedagoger och barn med diktafon.

Resultatet frÄn de internationella studierna TIMSS (2011) och PISA (2012) visar att svenska elevers matematikkunskaper försÀmrats över tid. Detta i relation till övriga deltagande lÀnder. Vanligen prÀglas matematikundervisningen av fÄ inslag av variation och lÀroboksstyrd undervisning dominerar. BÄde litteratur och forskning framhÀver laborativt material som ett redskap för att konkretisera abstrakt matematik. Dock tydliggörs betydelsen av lÀrares reflektion gÀllande denna undervisningsform.

Syftet med arbetet Àr att fÄ en ökad kunskap om hur lÀrare arbetar för att elever i skolÄr 2 ska befÀsta begreppen dubbelt, hÀlften och del av helhet dvs. brÄk. Vi vill Àven ta reda pÄ hur eleverna uppfattar dessa begrepp i fem matematikuppgifter. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa undersökningsmetoder, intervjuer med lÀrare och fallstudie i elevgrupp. MÄlet Àr att hitta lÀmpliga undervisningsmetoder för att kunna stödja elevers lÀrande och förstÄelse för matematiska begrepp.Resultatet av undersökningen visar att det jobbas mycket med begreppen dubbelt och hÀlften i de första skolÄren.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om elevernas kunskap för begreppen area och omkrets ökar nÀr problemlösning anvÀnds i den matematiska undervisningen. Vi valde detta omrÄde dels för att vi sjÀlva Àr intresserade av problemlösning och geometri, dels för att stÀrka oss i vÄr lÀraroll. Undersökningen gjordes med 10 elever som alla var födda 1991. Vi har anvÀnt oss av tester, observationer och intervjuer i vÄr undersökning. Tester och intervjuer skedde enskilt medan observationerna skedde i gruppsammanhang.

Tidigare forskning och olika rapporter har visat att elever i Sverige har fÄtt sÀmre resultat i matematik jÀmfört med andra OECD-lÀnder. Anledningar till det kan vara att undervisningen Àr för lÀromedelsstyrd och att undervisningen inte sker utifrÄn elevernas erfarenheter. Undervisningen behöver ha en verklighetsförankring och sprÄket behöver anvÀndas mer till att föra diskussioner kring matematiska problem (Norén, 2010). Syftet med mitt arbete Àr att fÄ reda pÄ hur flersprÄkiga elever, elever i behov av sÀrskilt stöd och elever generellt upplever tre olika typer av undervisning i matematik samt hur dessa exempel underlÀttar lÀrandet för dem. Aktionsforskning och fallstudie har genomförts pÄ en skola dÀr eleverna fick göra rÀknesagor i grupp och sifferuppgifter och textuppgifter enskilt.