I denna studie analyseras Ätta olika lÀroböcker som anvÀnds pÄ gymnasieskolor inom de gymnasiegemensamma skolÀmnena svenska och engelska utifrÄn dess texters svÄrighetsgrad. Syftet med följande studie Àr att studera huruvida lÀsbarheten i lÀrobokstexter Àr förankrade i forskning kring lÀsning och om den har en verklighetsförankring och autenticitet, vilket studeras utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Vidare jÀmförs lÀrobokstexternas kanonisering i förhÄllande till kurs- och Àmnesplaner. Denna studie har utförts utifrÄn Lennart Hellspongs lÀsbarhetsanalys med fokus pÄ typografisk lÀsbarhet samt lÀsbarhetsindex (lix). Texterna för analysen har valts ut stickprovsvis, samt en djupanalys har utförts pÄ de lÀngsta texterna.

I utemiljö finns det mÀngder av tillfÀllen att utöva matematik pÄ ett varierat och lekfullt sÀtt. Dessutom lÀmpar utemiljön sig mycket bra för kommunikation och argumentation, nÄgot som Àr viktigt för barnens utveckling av sin matematiska begreppsförstÄelse. Studiens syfte Àr att synliggöra hur nÄgra pedagoger pÄ förskola anvÀnder utomhusmiljö för att utveckla barnen förstÄelse av olika matematiska begrepp. Litteraturen innefattar matematiklÀrande i förskola, utveckling och lÀrande, lek och lÀrande, pedagogernas roll och vad erbjuder utemiljö? Till den empiriska delen av studien valdes tvÄ kvalitativa metoder, som innefattar kvalitativa intervjuer med fem förskolepedagoger och kvalitativa observationer av förskolebarn respektive pedagoger i utemiljö. I resultatdelen framkommer att pedagogerna Àr överens om att det i utemiljö finns mÄnga möjligheter som stimulerar barns matematiska lÀrande. Det har ocksÄ visat sig att pedagogerna anser att matematiklÀrande Àr nÄgot som kommer omedvetet och den ingÄr i alla vardagssituationer.

SammanfattningSyftet med studien Àr att undersöka hur de intervjuade pedagogerna beskriver sin pedagogiska verksamhet med att frÀmja barns matematiklÀrande.Denna kvalitativa studie anvÀnder intervjuer som datainsamlingsmetod och fem pedagoger frÄn fem olika förskolor deltog i intervjuerna. Förskolorna valdes utifrÄn ett bekvÀmlighetsurval och ligger i en stad i Mellan Sverige. I studien framgÄr hur det redan i förskolan Àr viktigt att starta med matematik och vilken betydelse pedagogerna har.Av resultatet framgÄr det att de intervjuade pedagogerna menar att medvetenheten hos pedagoger har stor betydelse för hur barns matematiska lÀrande frÀmjas. Det framkom Àven att det Àr i vardagssituationer som barnen kommer i kontakt med de matematiska begreppen som finns och det Àr i dessa situationer som barnen blir medvetna om att matematiken finns i allt som görs. Det Àr av vikt för att barnen ska utveckla och bli medvetna om matematiken som finns i deras omvÀrld.

I utemiljö finns det mÀngder av tillfÀllen att utöva matematik pÄ ett varierat och lekfullt sÀtt. Dessutom lÀmpar utemiljön sig mycket bra för kommunikation och argumentation, nÄgot som Àr viktigt för barnens utveckling av sin matematiska begreppsförstÄelse. Studiens syfte Àr att synliggöra hur nÄgra pedagoger pÄ förskola anvÀnder utomhusmiljö för att utveckla barnen förstÄelse av olika matematiska begrepp. Litteraturen innefattar matematiklÀrande i förskola, utveckling och lÀrande, lek och lÀrande, pedagogernas roll och vad erbjuder utemiljö? Till den empiriska delen av studien valdes tvÄ kvalitativa metoder, som innefattar kvalitativa intervjuer med fem förskolepedagoger och kvalitativa observationer av förskolebarn respektive pedagoger i utemiljö. I resultatdelen framkommer att pedagogerna Àr överens om att det i utemiljö finns mÄnga möjligheter som stimulerar barns matematiska lÀrande. Det har ocksÄ visat sig att pedagogerna anser att matematiklÀrande Àr nÄgot som kommer omedvetet och den ingÄr i alla vardagssituationer.

Syftet med studien Àr att fÄ kunskap om hur och i vilka situationer handdockan anvÀnds pedagogiskt för att fÄnga barnen in i sagans vÀrld. Olika möjligheter och metoder pÄ hur handdockan kan anvÀndas ska Àven pÄvisas. Det finns inte nÄgot bredare material vad gÀller tidigare forskning om hur handdockan anvÀnds genom sagan och arbetet har avgrÀnsats till just det. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr ur ett sociokulturellt perspektiv. Begrepp som mediering och literacy har anvÀnts för att analysera materialet.

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ olika svÄrigheter/styrkor som pÄverkar elevers prestation gÀllande matematiska textuppgifter. Vi studerar hur textuppgifter hanteras i undervisningen i tvÄ klasser i Ärskurs tre i ljuset av resultat och rekommendationer frÄn tidigare forskning. Den hÀr undersökningen bygger pÄ observationer, intervjuer och ett elevprov. VÄr undersökning visar att eleverna har olika prestationsnivÄer. En problemuppgift för en elev kan alltsÄ vara en rutinuppgift för en annan.

Tanken bakom detta examensarbete var att framstÀlla ett laborativt lÀromedel i matematik för utomhusmiljö som ska upplevas som motivationshöjande och lustfyllt för eleverna. LÀromedlet Àr upplagt i lektionsplaneringar som Àr förankrade i lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet (1994), i kursplanen för matematik samt i de sex aspekterna pÄ lÀrande ur sociokulturellt perspektiv som Dysthe (2003) skriver om. Vi har arbetat fram ett material som innefattar rumsuppfattning och mÀtning eftersom dessa passar utmÀrkt att genomföra i utemiljö. Idéerna till lektionsplaneringarna Àr utifrÄn oss sjÀlva men inspiration frÄn tidigare kurser, kurslitteratur och VFU-platser gÄr inte att frÄnse. UpplÀgget pÄ lektionerna Àr utifrÄn Lindström och Pennlerts (2003) modell, dÀr flera didaktiska frÄgestÀllningar tas i beaktning.

Under vÄr egen skolgÄng och Àven vid högre studier vid universitet och högskola har vi upplevt fenomenet att flickor uppmuntras i de fÄ Àmnen som pojkar ses som dominanta i, men har aldrig stött pÄ att pojkarna uppmuntras i de Àmnen som flickor generellt presterar bÀttre i. Detta fick oss att vilja ta reda pÄ vad detta berodde pÄ och hur man skulle kunna visa pÄ att Àven pojkar behöver uppmuntras.Litteraturstudien Àr gjord efter Forsberg och Wengströms (2003) modell för en systematisk litteratur studie med inslag av metaanalys (jÀmförelser mellan litteraturerna). Vi har anvÀnt oss av fem avhandlingar och tvÄ vetenskapligt granskade artiklar.Resultatet av studierna visar att flickor och pojkar behandlas olika eftersom de har olika könsroller som fastslagits tidigare av de sociala omstÀndigheterna och traditionella normer. Det pÄvisas dessutom att satsningar i idrottsrörelsen pÄ flickidrotten speglar de satsningar som gjort av staten i skolan och oftast inte ger önskat resultat och istÀllet utpekar flickor som et avbrott frÄn normen.Nyckelord: Kön, Genus, Könsroller, Könsordning, Sociokulturellt perspektiv, Elever och Pedagoger..

Denna uppsats handlar om en undersökning som jag gjorde med sju stycken barn i Äldern 4-5 Är. Undersökningen innebar att jag gjorde sex stycken observationer av barnen dÄ de spelade ett av mig utvalt spel. Fokus under hela undersökningen har legat pÄ lÀrande inom matematik. Syftet med min studie var att se om ett specifikt spel kunde bidra till barnens lÀrande i matematik och om en aktiv pedagog kunde utveckla barnens kunskaper inom Àmnet. Som hjÀlp pÄ vÀgen tittade jag extra noga pÄ de begrepp som barnen anvÀnde och Àven vilka svÄrigheter de stÀlldes inför.Resultatet jag fick fram var att spel Àr ett bra hjÀlpmedel vid matematikinlÀrning dÄ det bidrar till att man pÄ ett naturligt sÀtt kan diskutera de matematiska fenomen som synliggörs genom spelet.

Allt fler barn upplever skolmatematiken som ett svÄrt Àmne, nÄgot som vÀcker tankar och reflektioner. Jag utgÄr frÄn att det Àr viktigt att redan i förskolan förbereda ett arbetssÀtt sÄ att barnens förstÄelse för matematik utvidgas. Syftet med min studie Àr att lyfta fram förskollÀrarens roll i arbetet med matematiken i förskolan. Jag har all anledning till att utgÄ frÄn begreppen sprÄk, material och miljö för att fÄ vetskap om förskollÀrarens roll. Jag anser att dessa begrepp Àr sÄ sammanhÀngande med varandra och tillsammans utgör grunden för allt lÀrande. Studien Àr kvalitativ och bestÄr huvudsakligen av observationer som metod.

Denna studie syftar till att undersöka och diskutera vilka aspekter av flickors och pojkars handlande och samspel i skolan som skulle kunna utgöra en förklaringsgrund för pojkars sjunkande resultat.Studien Àr utförd pÄ en medelstor skola i en Ärskurs 4 i Halmstad kommun.Detta Àr en etnografisk studie med ett kombinerat genus- och sociokulturellt perspektiv, dÀr vi har studerat hur pojkar respektive flickor handlar och samspelar i homo- och heterogena grupper.Studien visade att kampen om hierarkin i klassrummet hade en negativ inverkan pÄ pojkars skolarbete. Vi kunde se tendenser som pekade pÄ att pojkar hade lÀttare att fokusera pÄ skolarbete i grupper dÀr de var ensamma pojkar i heterogena grupper med en majoritet av flickor..

Matematikundervisningen behöver utvecklas för att stÀrka svenska elevers kunskaper och samtidigt bryta trenden av nedÄtgÄende resultat. Examensarbetet ger förslag pÄ uppgifter som stödjer och utvecklar samtliga elevers matematiska förmÄga. Uppgifterna samlas in i en förorts­skola i södra Sverige, nÀr skolan planerar en utökning av undervisningstiden i matematik. Examensarbetet utgÄr frÄn psykologen V. A.

Syftet med denna uppsats Àr att göra en kvalitativ och komparativ studie genom att nÀrlÀsa nÄgra appar pÄ ett givet tema. Detta har jag gjort med stöd av bilderboksforskning. Jag har valt att se nÀrmare pÄ ABC-appar utifrÄn att de Àr designade med en pedagogisk intention.Jag visar genom studien, pÄ ett av mÄnga sÀtt, att se pÄ och förhÄlla sig till appar. UtifrÄn ett sociokulturellt perspektiv belyser jag det estetiska begreppet smak, vilket jag ser som en betydelsefull fond till min studie, eftersom jag anser att smak pÄverkar förvÀntningen och dÀrmed upplevelsen. Min strÀvan Àr att hÄlla ett kritiskt barnperspektiv, det vill sÀga att genomlysa de förestÀllningar om barndom som tas för giv, eftersom barn Àr en mÄlgrupp för kommersiella intressen..

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om verksamma lÀrare i högstadiet och gymnasiet explicit eller implicit utgÄr frÄn lÀrandeteorier i sin undervisning. Vi har valt att fokusera pÄ behaviorism, konstruktivism och sociokulturellt perspektiv. Metoderna för undersökningen Àr observation med efterföljande djupintervju av fyra lÀrare samt en enkÀtundersökning med 20 deltagare. I litteraturdelen beskrivs kort de tre lÀrandeteorierna samt hur de kan tillÀmpas. I resultaten framkommer det att en svag majoritet av lÀrarna visar pÄ explicit anvÀndande av teorierna i sin undervisning och en mindre del uppvisar implicit anvÀndande av teorierna, medan endast fyra deltagare inte alls utgÄr frÄn lÀrandeteorier i sitt arbete..

Jag har genomfört en undersökning dÀr jag har observerat klassrummets fysiska miljö med fokus pÄ dess möblering och utbud av material. Genom att observera tvÄ klassrum har jag försökt fÄ en förstÄelse för hur klassrummets möblering och utbud av material kan gynna elevers lÀrande och kunskapsinhÀmtning. Min undersökning Àr genomförd utifrÄn forskningsfrÄgorna; - Hur Àr klassrummet möblerat? - Vilket material erbjuds eleverna? - Hur anvÀnder sig eleverna av materialet och möbleringen?Jag har utgÄtt frÄn ett interaktionistiskt och ett sociokulturellt perspektiv och anvÀnt mig av begreppen aktiviteter, interaktioner och verktyg. Förutom det sociokulturella perspektivet har jag Àven relaterat och jÀmfört mina resultat till den forskning som tidigare har gjorts pÄ samma omrÄde.Det resultat jag har analyserat och diskuterat kring grundar sig pÄ de fÀltanteckningar jag skrev i samband med observationen samt fotografier frÄn klassrummen.