Bakgrund: Demenssjukdom blir allt vanligare och rÀknas till vÄra största folksjukdomar. VÄrdandet sker ofta i hemmet av maka/make trots att de sjÀlva har uppnÄtt hög Älder. Deras upplevelser av vÄrdandet behöver uppmÀrksammas för att öka förstÄelsen för deras situation och behov. Syfte: Att belysa upplevelser av att vÄrda en maka/make med demenssjukdom. Metod: Systematisk litteraturstudie av 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades med innehÄllsanalys.

Hand-arm vibrationssyndrom (HAVS) Ă€r ett tillstĂ„nd som inte Ă€r sĂ„ vĂ€lkĂ€nt trots att det Ă€r ett relativt vanligt tillstĂ„nd bland flera yrkesgrupper. Ökad kunskap inom omrĂ„det kan vara ett redskap för arbetsterapeuter i mötet med patienter med HAVS. Syfte: Syftet var att beskriva den vetenskapliga dokumentationen om hand-arm vibration syndrome (HAVS). Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes med sökningar i databaserna AMED, Cinahl och Medline. Nio artiklar valdes till resultatet.

Uppsatsens syfte Àr att studera huruvida revisorer i de fyra lÀnderna Sverige, Norge, Danmark och Island samt revisorer anstÀllda inom BIG 4 Àrrörliga. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod, vilken har en analytisk utgÄngspunkt. En dokumentstudie samt semistrukturerade intervjuer har anvÀnts för att samla in det empiriska materialet. Uppsatsens teoretiska referensram utgörs av institutionell teori tillsammans med intressentteori. Uppsatsens respondenter Àr Ätta till antalet.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka vad omvÄrdnad innebÀr utifrÄn ett sjuksköterskeperspektiv och etiska faktorer gÀllande enteral nÀringstillförsel vid palliativ vÄrd. Forskningsansatsen har varit en systematisk litteraturstudie baserad pÄ Goodmans sju steg i forskningsprocessen. Studiens resultat baseras pÄ 10 vetenskapliga artiklar. UtifrÄn dessa artiklars resultat utkristalliserades olika teman sÄsom riktlinjer, dokumentation, ÄtgÀrder, komplikationer och effekter inom omrÄdet omvÄrdnad kring enteral nÀringstillförsel. Resultatet pÄvisar att enteral nutrition ingÄr i sjuksköterskans ansvarsomrÄde.

Fullskalesimulering har under det senaste decenniet blivit ett vanligt inslag i sjuksköterskeutbildningar. Syftet med denna litteraturstudie var att med utgÄngspunkt frÄn Blooms taxonomi beskriva erfarenheten av att anvÀnda fullskalesimulering som inlÀrningsmetod för sjuksköterskestudenter. Litteraturstudien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt. Tre databaser anvÀndes för att finna aktuell forskning. Arton artiklar ingick i analysen som utgick ifrÄn tre omrÄden i Blooms taxonomi, det kognitiva, affektiva och psykomotoriska.

VÄrt syfte Àr att beskriva och analysera controllerfunktionen pÄ divisionsnivÄ eller motsvarande och vi fokuserar vÄr undersökning pÄ controllerns plats i organisationen, roll samt arbetsuppgifter. Vi har gjort en metodkombination av bÄde kvantitativ och kvalitativ karaktÀr betrÀffande telefonintervjuundersökningen och djupintervjuerna. VÄr metod Àr deskriptiv och vÄr analysmetod Àr analytisk induktion. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr en av oss genomförd genomgÄng av litteratur och tidigare forskning angÄende controllers. VÄrt empiriska material Àr insamlat, dels med hjÀlp av 27 telefonintervjuer, dels med hjÀlp av tre djupintervjuer.

Bakgrund: MigrÀn Àr en lÄngvarig, neurologisk sjukdom som kÀnnetecknas av mycket smÀrtsam pulserande huvudvÀrk som kommer anfallsvis. Trots intensiv forskning inom omrÄdet Àr det inte helt klarlagt varför man drabbas och nÄgon botande behandling finns inte. Dock finns vissa möjligheter att sjÀlv kunna minska antalet anfall, exempelvis genom att undvika faktorer som triggar igÄng anfall, sÄsom oregelbundna mÄltider och stress. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med kronisk migrÀn. Metod: För att besvara vÄrt syfte anvÀndes systematisk litteraturstudie som metod, dÀr fem kvalitativa och tvÄ kvantitativa vetenskapliga artiklar samt en som var bÄde kvalitativ och kvantitativ inkluderades.

I utvÀrderingar av svenska elevers kunskaper i naturvetenskap Àr ett problemomrÄde Äterkommande, nÀmligen elevernas begreppsförstÄelse. Studien syftar till att undersöka litteraturen kring begreppsförstÄelse i skolan och hur undervisningen kan se ut för att eleverna skall förstÄ naturvetenskapens mÄnga begrepp. I studien beskrivs metoder och utmaningar kring begreppsförstÄelse och hur elever uppfattar dessa. Metoden vilken studien anvÀnder Àr en systematisk litteraturstudie dÀr vetenskapliga artiklar granskats utifrÄn studiens syfte. Artiklarna vilka valdes ut kom frÄn en databassökning och de bearbetades med hjÀlp av metasyntes.Resultatet visar pÄ ett antal metoder vilka kan underlÀtta elevers begreppsförstÄelse.

Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av ECT-behandling. Metod: En systematisk litteraturstudie med deskriptiv ansats. Artikelsökning av bÄde kvalitativa och kvantitativa artiklar har gjorts i fritextdatabaserna Cinahl, ELIN och Whiley interscience. Artiklar granskades enligt granskningsmallar för kvalitetsbedömning och var en modifierad version av Willman, Stoltz, Bahtsevani, (2006) och Forsberg, Wengström, (2008).Litteratur i introduktionsdelen har inhÀmtats enligt ett bekvÀmlighetsurval pÄ respektive uppsatsförfattares hemort (BorlÀnge, Leksand). Resultat: RÀdsla Àr ett Äterkommande tema nÀr det gÀller patienters upplevelse av ECT.

SammanfattningEtt av skolans viktigaste uppdrag Àr att skapa goda möjligheter för barn att lÀra sig att lÀsa och skriva. DÄ vi som blivande lÀrare kommer att arbeta med barns lÀs- och skrivutveckling ansÄg vi det vara viktigt för oss att fÄ en djupare insikt i hur det arbetet gÄr till. Vi vill Àven kunna bidra till utveckling av den tidigare vetenskapliga forskningen inom detta omrÄde. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur lÀrare arbetar med elevers lÀs- och skrivutveckling samt hur de motiverar sina val av arbetsmetoder. NÀr vi lÀste kurslitteraturen om barns lÀs- och skrivutveckling sÄ konstaterade vi att det fanns delade meningar om hur barn bÀst ska och kan lÀra sig att lÀsa och skriva.

Syfte och frÄgestÀllningar: VÄrt syfte var att undersöka vilka effekter en kortare period systematisk MAQ-trÀning fÄr avseende rörlighet, spÀnst, balans, snabbhet och koordination för idrottande ungdomar. Vi avsÄg dÀrtill att söka biomekaniska förklaringar till de eventuellt pÄvisade effekterna av trÀningen. För att uppfylla syftet anvÀndes följande frÄgestÀllningar: Vilka mÀtbara effekter uppnÄr 16-18 Äringar avseende rörlighet, spÀnst, balans, koordination och snabbhet efter 8 veckors systematisk MAQ trÀning? Vilka biomekaniska faktorer förklarar de eventuella effekterna av 8 veckors systematisk MAQ trÀning?Metod: Vi testade ett lag med handbollspelare och ett lag med fotbollspelare i Äldern 16-18 Är i deras förmÄgor i sprint, rörlighet, balans, koordination och spÀnst. Efter att ha lÄtit fotbollslaget, interventionsgruppen, trÀna med metoden Muscle Action Quality (MAQ) tre gÄnger i veckan under Ätta veckor testade vi dem Äter.

Bakgrund: Eutanasi kan beskrivas som att en mÀnniskas liv avslutas pÄ dennes begÀran. I de flesta delar av vÀrlden Àr eutanasi olagligt. FÄ studier har genomförts i syfte att ur ett sjuksköterskeperspektiv belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskors attityder till eutanasi. Syftet var att belysa bakomliggande faktorer avseende sjuksköterskors attityder till eutanasi. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes med utgÄngspunkt frÄn nio vetenskapliga studier, med bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats.

Diabetes Àr ett vÀxande folkhÀlsoproblem som drabbar fler och fler mÀnniskor. För att vÄrden ska kunna ta hand om denna vÀxande patientkategori sÄ behöver patienternas egenvÄrd frÀmjas. Distriktssköterskor har ett ansvar att skapa en god vÄrdrelation för att frÀmja egenvÄrden. Syftet med denna studie Àr att belysa hur distriktssköterskan kan möjliggöra egenvÄrden hos patienter med diabetes typ 2 med hjÀlp av empowerment. En litteraturstudie gjordes som utgick frÄn elva vetenskapliga artiklar.

  Syfte: Syftet med uppsatsen var att kartlÀgga metoder som beskrivits i vetenskaplig litteratur om behandling vid Àtstörningsproblematik hos barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum, med sÀrskilt fokus pÄ arbetsterapeutens roll.Metod: Systematisk litteraturstudie. Litteratur söktes i databaserna Amed, Cinahl, Medline, PsychInfo samt PubMed. Ett flertal kombinationer av sökord anvÀndes. Sammanlagt valdes tio artiklar ut till resultatet efter granskning och vÀrdering.Resultat: Vi har funnit att ett flertal behandlingsmetoder anvÀnds i olika kombinationer för att utforma interventioner som adresserar olika aspekter inom problemomrÄdet. I huvudsak kan metoderna för behandling av Àtstörningsproblematik hos barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum indelas i sensoriska och beteendemÀssiga metoder.Slutsats: Slutsatsen av vÄrt resultat Àr att det finns mÄnga olika tÀnkbara metoder som kan anvÀndas i olika kombinationer i interventioner för behandling av barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum med Àtstörningsproblematik.

Bakgrund: Fler mÀnniskor drabbas av depression, till följd av detta blir fler personer anhöriga till individer med depression. Anhöriga blir i olika utstrÀckning pÄverkade av detta, vilket vi vill undersöka med vÄr studie.Syfte: Syftet med studien Àr att belysa upplevelsen av att vara anhörig till en person med depression.Metod: Systematisk litteraturstudie utifrÄn 8 artiklar av kvalitativ samt kvantitativ ansats.Resultat: Studiens resultat visar pÄ förÀndringar i upplevelse och vardag för anhöriga som lever nÀra en deprimerad. Studien utmynnade i följande kategorier Att inte förstÄ, Depressionens pÄverkan pÄ den anhörige, Anhörigas upplevelse av kommunikation, SÀtta sig sjÀlv i andra hand samt Ta pÄ sig för mycket. PÄverkan av relationer i olika aspekter upptÀcktes. Att anhöriga ofta sÀtter sina egna behov Ät sidan Àr ett utmÀrkande resultat för studien.