Bakgrund: Fler mÀnniskor drabbas av depression, till följd av detta blir fler personer anhöriga till individer med depression. Anhöriga blir i olika utstrÀckning pÄverkade av detta, vilket vi vill undersöka med vÄr studie.Syfte: Syftet med studien Àr att belysa upplevelsen av att vara anhörig till en person med depression.Metod: Systematisk litteraturstudie utifrÄn 8 artiklar av kvalitativ samt kvantitativ ansats.Resultat: Studiens resultat visar pÄ förÀndringar i upplevelse och vardag för anhöriga som lever nÀra en deprimerad. Studien utmynnade i följande kategorier Att inte förstÄ, Depressionens pÄverkan pÄ den anhörige, Anhörigas upplevelse av kommunikation, SÀtta sig sjÀlv i andra hand samt Ta pÄ sig för mycket. PÄverkan av relationer i olika aspekter upptÀcktes. Att anhöriga ofta sÀtter sina egna behov Ät sidan Àr ett utmÀrkande resultat för studien.

Ambitionen med denna uppsats Àr att förstÄ hur den autonoma marxismen analyserar förutsÀttningarna för politisk mobilisering och kamp i dagens samhÀlle. Det handlar om samhÀllets förÀndringar, det vill sÀga förÀndringar i produktionsordningen och processen i största allmÀnhet. BÄde hur yrken till sin natur har förÀndrats, och vad detta fÄr för konsekvenser ur ett ontologiskt och politiskt perspektiv.Uppsatsen kommer sedan att föras mer explicit i förhÄllande till begreppet mÀngden, och undersöka huruvida detta Àr ett begrepp som Àr relevant som ett "motstÄndssubjekt" mot den rÄdande kapitalismen, eller om det inte Àr det.Jag förvÀntar mig att finna mer styrkor Àn svagheter som talar för att mÀngden Àr just det politiska subjektet som, sÄ att sÀga, tar över efter folket, som var alltför knuten till staten och nationen för att kunna fungera i en globaliserad vÀrld.Detta Àr först och frÀmst ett försök till en positiv analytisk förstÄelse, som försöker förklara och positionera mÀngdbegreppets hÀrkomst bland den autonoma marxismens teoretiker, och försöker förstÄ dess funktion i dagens sociala rörelser och dess roll i villkoren för social förÀndring med hjÀlp av rörelseforskare som Melucci, Della Porta och Diani. Uppsatsen har sÄledes bÄde sina idéhistoriska drag dÄ den försöker söka mÀngdens begreppsmÀssiga hÀrkomst, och sina sociologiska drag, dÄ den försöker koppla ihop mÀngdbegreppet med rörelseforskningen. Den anvÀnder sig dock i större utstrÀckning av Hardt och Negris analys av samhÀllets förÀndring Àn av sociologiska teoretiker.

Bakgrund:I Sverige lever cirka 20 000 personer med en stomi. De vanligaste orsakerna till att personer stomiopereras Ă€r att hon eller han lider av Ulcerös Colit, Morbus Crohn eller cancer i tjock- eller Ă€ndtarm. Vid en stomioperation leds tarmen ut genom bukhinnan och sys fast pĂ„ huden. Öppningen tĂ€cks med stomibandage som samlar upp avföringen. Syfte:Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med en tarmstomi.

Bakgrund: Barns upplevelse av sm?rta ?r komplext och p?verkas av b?de fysiologiska och k?nslom?ssiga faktorer. Postoperativ sm?rta hos barn kan uttryckas p? olika s?tt beroende p? ?lder, vilket g?r sm?rtbed?mning och sm?rtbehandling en utmaning. Tidigare forskning beskriver barns postoperativa sm?rta som underbehandlad.

Att miljön pÄverkar mÀnniskans fysiska och psykiska vÀlbefinnande har lÀnge varit kÀnt men har inte prioriterats av hÀlso- och sjukvÄrden. Miljön inkluderar bÄde fysiska och psykosociala faktorer. Demens Àr en grupp av sjukdomar som ofta drabbar Àldre mÀnniskor och hur miljön utformas kan pÄverka bÄde symtombild och vÀlbefinnande hos dem. Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva faktorer i den fysiska vÄrdmiljön som pÄverkar vÀlbefinnandet hos personer med demens. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt.

Bakgrund: Cancer Àr en de vanligaste sjukdomarna i vÀrlden och som sjuksköterska kommer man möta cancersjuka patienter med behov av vÄrd och omsorg under sin sista tid i livet, oavsett vart man Àr yrkesverksam. Att drabbas av svÄr sjukdom och hamna i ett palliativt tillstÄnd kan vara svÄrt för patienten att hantera. Sjuksköterskan bör ha kunskap för att kunna lindra lidande och frÀmja vÀlbefinnande hos patienten i detta skede.Syfte: Syftet med studien Àr att belysa palliativa patienters erfarenheter av att leva med cancersjukdom i livets slutskede.Metod: Systematisk litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar. Deduktiv analys dÀr författarna anvÀnt De 6 S:n ? En modell för personcentrerad palliativ vÄrd som teoretisk referensram.Resultat: Patienternas erfarenheter av den sista tiden i livet presenterades som fyra teman med sju subteman.

Bakgrund: VÄld i nÀra relationer Àr ett internationellt likvÀl som ett nationellt problem. Kvinnor som utsÀtts för vÄld i en nÀra relation upplever den omvÄrdnad och det bemötande de fÄtt som bristande. En medvetenhet kring förekomsten av vÄld mÄste vara stÀndigt nÀrvarande i yrken dÀr mellanmÀnskliga möten förekommer. Om denna medvetenhet saknas i det mellanmÀnskliga mötet mellan sjuksköterska och patient kan heller inte sjuksköterskan ge adekvat omvÄrdnad.Syfte: Syftet Àr att belysa sjuksköterskans erfarenheter och kunskaper av mötet med den vÄldutsatta kvinnan.Metod: En systematisk litteraturstudie dÀr artiklar har granskats, analyserats och kategoriserats enligt en manifest innehÄllsanalys.Resultat: Sjuksköterskans bemötande av den vÄldsutsatta kvinnan baserades till stor del pÄ sjuksköterskans egen syn pÄ vÄld i nÀra relationer. Sjuksköterskor hade bristande kunskap kring vad vÄld i nÀra relationer innebar och hur detta problem kunde bemötas.

Syftet med f?religgande studie var att unders?ka vilka faktorer som i tidigare forskning identifierats som centrala orsaker till f?rdr?jd eller utebliven diagnos hos flickor med ADHD, med s?rskilt fokus p? skolkontexten. Studien genomf?rdes som en systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. Litteraturs?kningar genomf?rdes i databaserna Education Research Complete och Education Collection.

Patienter som har diagnosen schizofreni Àr inte unikt samlade inom den psykiatriska vÄrden utan finns inom alla vÄrdspecialiteter. En viktig del av omvÄrdnadsarbetet hos de sjuksköterskor vilka möter dessa patienter Àr etablerandet av en vÄrdande relation med dem. Det Àr i denna relation som omvÄrdnaden tillÀmpas. Syftet med studien var att sammanstÀlla och belysa forskning som beskriver sjuksköterskans vÄrdrelation med en patient som har diagnosen schizofreni. I en systematisk litteraturstudie granskades och analyserades Ätta vetenskapliga artiklar vilket resulterade i tre huvudteman relaterade till vÄrdrelationen: Žetablera en vÄrdande relationŽ, ŽfrÀmjar utvecklingen av vÄrdrelationenŽ samt ŽhÀmmar utvecklingen av vÄrdrelationenŽ.

VÄr Äldrande befolkning har ett ökande behov av vÄrdande för att upprÀtthÄlla sitt vÀlbefinnande. Kanske kan djur anvÀndas som en del av vÄrdandet för att frÀmja boendes vÀlbefinnande inom ÀldrevÄrden. Bakgrund: Historiskt har djur oftast anvÀnts inom psykiatrin och dÄ framförallt i vÄrden av barn. Under 1990-talet började det bli vanligt att införa sÀllskapsdjur inom ÀldrevÄrden och mycket forskning publicerades, som pekade pÄ hÀlsofrÀmjande effekter av djurassisterat vÄrdande. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att beskriva den inverkan djurassisterat vÄrdande kan ha pÄ boendes vÀlbefinnande inom ÀldrevÄrden.

Kunskap om omvĂ„rdnad av kvinnor i förlossningens latensfas Ă€r bristfĂ€llig. Syftet med kunskapsöversikten var att beskriva barnmorskors omvĂ„rdnad under latensfasen. Beskrivna interventioner eftersöktes samt dess effekter pĂ„ förlossningen. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt. Översikten baserades pĂ„ 11 vetenskapliga artiklar.

Yrket som sjuksköterska innehÄller arbetsuppgifter som innebÀr en risk att komma i kontakt med patienters blod och dÀrmed en risk för blodsmitta. Syftet med före-liggande studie var att undersöka pÄ vilket sÀtt sjuksköterskan pÄverkas efter att han/hon rÄka ut för en stickskada, samt vilket stöd han/hon fÄr efter en stickskada. Studien hade som ansats att tillÀmpa analytisk induktiv metod. Datainsamlingen gjordes med hjÀlp av Ätta individuella intervjuer, med sjuksköterskor som rÄkat ut för en stickskada. Den analysmetod som tillÀmpades var inspirerad av Dahlbergs (1997) tre analysfaser, helhet, delar, helhet och frambringade fyra huvudkategori-er: psykisk pÄverkan, social pÄverkan, fysisk pÄverkan och stöd.

Bakgrund: Det Àr viktigt att stöd för dementa finns nÀra eftersom de riskerar att lida av fysisk eller psykisk ohÀlsa. OhÀlsa i detta avseende innebÀr bland annat oro som rastlöshet eller agitation i form av irritation och frustration. Tidigare studier visar resultat pÄ att djur kan ha lugnande effekter pÄ demenssjuka. Studier har visat att djur kan locka fram minnen hos individerna och att det har en positiv effekt pÄ terapi mot agitation.Syfte: Beskriva hur djurrelaterade stimuli pÄverkar symtombilden hos dementa.Metod: Systematisk litteraturstudie, 11 artiklar inkluderades frÄn databaserna Cinahl och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och relevanta delar ur artiklarnas resultat kodades för att sedan kategorisera till fyra kategorier.Resultat: Tydliga förbÀttringar sÄgs gÀllande demenssjukas motoriska, sociala och psykiska hÀlsa utifrÄn kategorierna ? emotionell pÄverkan, förmÄga till interaktion, intresse för omgivningen och agerande.

70 % av de som avtjÀnat ett fÀngelsestraff Äterfaller i brott inom tre Är. För att förbereda klienterna inför den kritiska tiden efter frigivning kan de erbjudas placering pÄ halvvÀgshus. Svensk forskning om halvvÀgshus Àr fortfarande begrÀnsad. En systematisk litteraturstudie kartlade internationella forskningsresultat rörande Äterfallsförebyggande effekter med halvvÀgshus, samt vilka förutsÀttningar som krÀvs för att detta ska fungera. 11 artiklar analyserades och resultaten var varierande.

Bakgrund: En större andel mÀnniskor drabbas idag av hjÀrt- kÀrlsjukdomar till följd av ökad vÀllevnad och en allt Àldre befolkning. DÀrmed ökar risken att drabbas av ett plötsligt hjÀrtstopp. Att genomgÄ ett hjÀrtstopp kan innebÀra stora livsförÀndringar för individen. Detta Àr nÄgot sjuksköterskor kommer i kontakt med i sitt arbete, en djupare förstÄelse för hur livet kan förÀndras efter ett hjÀrtstopp kan bidra till bÀttre omvÄrdnadsÄtgÀrder för dessa patienter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva hur livet kan förÀndras  för personer som genomgÄtt  ett  hjÀrtstopp.Metod: En systematisk litteraturstudie innehÄllande fyra kvalitativa artiklar, Ätta kvantitativa artiklar och en artikel med mixad metod som övergripande beskriver ett avgrÀnsat omrÄde pÄ ett strukturerat sÀtt.Resultat: Litteraturstudien visar att livet kan förÀndras pÄ flera vis för patienter som genomgÄtt ett hjÀrtstopp. Detta presenteras i fyra övergripande teman: fysisk pÄverkan, psykisk pÄverkan, social pÄverkan och existentiell pÄverkan.