Ryms de sÀrbegÄvade elevernas sÀrskilda behov i visionen om en skola för alla? Denna intervjubaserade studie behandlar nÄgra sÀrbegÄvade elevers syn pÄ sin skolvardag och sitt lÀrande. Dess syfte Àr att se om, och hur, individanpassad undervisning pÄverkar elevernas trivsel i skolan och hur dessa elever ser pÄ sitt eget lÀrande. Studien baseras pÄ intervjuer med tvÄ flickor och tvÄ pojkar i Äldrarna 9-12 Är. Eleverna gÄr i skolor belÀgna i Stockholm.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka anvÀndandet av drama som pedagogiskt verktyg i gymnasieskolans undervisning och elevers attityder till det. För att ta reda pÄ detta anvÀndes en enkÀtundersökning bestÄende av kvalitativa och kvantitativa frÄgor pÄ en gymnasieskola i Mellansverige. Resultatet frÄn undersökningen visar att drama som pedagogiskt verktyg upplevs ha flera olika effekter för eleverna, bÄde pedagogiskt som individuellt. Slutsatsen Àr sÄledes att drama inte bara Àr ett verktyg förbehÄllet lÀraren för att skapa en lustfylld undervisning utan drama Àr ocksÄ ett betydelsefullt redskap som elever kan anvÀnda för sin sociala och emotionella utveckling..

This academic essay explores the possibilities to knowledge of God in the thought of Thomas Aquinas. The essay takes its departure from question 12 in the Summa Theologiae, specifically articles 12 and 13 that deal with natural knowledge of God and supernatural knowledge, respectively. It also presents objections made by modern philosophers against these ways of knowledge along with a rebuttal of these objections. Lastly, a conclusion is offered and ends with a reflection on how Aquinas' teaching on human knowledge of God in earthly existence compares with his teaching on the knowledge human beings will have in heaven and what consequences that has for our present knowledge..

Studiens övergripande syfte Àr att undersöka datoranvÀndningen i samhÀllsorienterande undervisning i skolÄr 4, pÄ tvÄ olika skolor i StockholmsomrÄdet. Undersökningen bygger pÄ fem frÄgestÀllningar, vilket bidrar till att belysa lÀrare och elevers förhÄllningssÀtt kring Àmnet. För att genomföra studien gjordes en kvalitativ undersökning dÀr observationer, intervjuer samt fokusgruppsintervjuer var de forskningsmetoder som anvÀndes för att samla in data. Som teoretiskt avstamp anvÀnds tankar frÄn behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella teorin. I studien tas Àven tidigare forskning kring Àmnet datoranvÀndning upp.Mitt undersökningsresultat visar att datoranvÀndningen tar en stor plats i SO-undervisningen.

Syfte och frÄgestÀllningarMitt syfte med studien har varit att ta reda pÄ hur hÀlsoperspektivet i Àmnet idrott och hÀlsa kommuniceras till eleverna. Studien bygger pÄ följande frÄgestÀllningar:1)Vad Àr hÀlsa enligt lÀrarna och hur ser de att hÀlsa kommer till uttryck i undervisningen?2) Hur undervisar lÀrare i idrott och hÀlsa om hÀlsa?3) StÀmmer lÀrarnas syn pÄ sin undervisning överrens med den faktiska undervisningen och styrdokumenten?MetodStudien Àr av kvalitativ art och bestÄr av intervjuer samt observationer. Fem lÀrare frÄn fyra olika skolor har intervjuats och sex lektioner har observerats. Skolorna Àr belÀgna i olika förorter till StockholmResultatResultatet visar att mÄnga av lÀrarna Àr osÀkra pÄ vad begreppet hÀlsa stÄr för samt hur hÀlsoperspektivet ska synliggöras i undervisningen.

Vi har i vÄrt arbete utfört en kvalitativ undersökning med mejlintervju som metod. Vi har undersökt vad geografilÀrare i grundskolans senare Är anser om den nya kursplanen i geografi, och hur de tÀnker sig att omsÀtta det nyinförda begreppet fÀltstudier i sin framtida undervisning. Vi har tagit avstamp i den nya kursplanen i geografi, Lgr11, tidigare forskning inom omrÄdet och relevant litteratur. VÄrt resultat visar att lÀrarna stÀller sig odelat positiva till att det nu kommer att bli ett obligatoriskt moment med fÀltstudier inom geografiÀmnet. Dock befarar de vissa ekonomiska svÄrigheter och anser Àven att mer utbildning skulle behövas för att fÀltstudierna skall bli sÄ meningsfulla som möjligt..

Syftet med denna undersökning Àr att arbeta med skönlitteratur i undervisningen och ta reda pÄ vad barn i Är 1 och deras förÀldrar anser om skönlitteraturens roll i undervisningen. Jag har valt att göra en kvalitativ studie baserad pÄ observationer av klassens arbete samt djupintervjuer med fem barn och deras förÀldrar. Ingen av informanterna hade tidigare stött pÄ en undervisning som varit baserad pÄ skönlitteratur, men sÄvÀl förÀldrar som barn anser att skönlitteraturbaserad undervisning bör dominera arbetet i skolan. De kÀnner att det Àr mycket lÀttare att finna lÀrglÀdje, fantasi och inspiration ur skönlitteraturen, Àn ur renodlade lÀromedel. BÄde förÀldrar och barn vill dock ha kvar traditionella lÀromedel som ett komplement i undervisningen, dels för att barnen tycker att det Àr vÀldigt roligt att arbeta med arbetsböcker och, för att förÀldrarna pÄ sÄ vis kÀnner trygghet i att basen i barnens lÀrande sÀkras..

Syftet med denna studie har varit att belysa hur en grupp pedagoger talar om sin undervisning i svenska som andrasprÄk utifrÄn skolorganisation, undervisningsformer och Àmnets gagn för elevers lÀrande Det empiriska materialet grundar sig i kvalitativa intervjuer med Ätta undervisande svenska som andrasprÄkslÀrare.Resultaten visar att lÀrare som har kunskap om styrdokumentens betydelse för Àmnet har en större möjlighet att höja Àmnets status bland kollegor, förÀldrar och elever..

I det hÀr arbetet behandlas PBL och hur det fungerar som arbetssÀtt i geografiundervisning pÄ gymnasiet. Jag undersöker vilka positiva respektive negativa aspekter det finns med att anvÀnda PBL i verksamheten samt vad arbetssÀttet utifrÄn dess positiva sidor kan tillföra geografiundervisning pÄ gymnasiet. För att besvara min frÄgestÀllning har jag genomfört tvÄ olika typer av semistrukturerade intervjuer. Den första var en samtalsintervju med en pedagog som har mÄngÄrig erfarenhet av PBL-baserad undervisning pÄ gymnasiet. Den andra en fokusgruppintervju med fyra elever frÄn en Ärskurs tvÄ-klass som arbetat med arbetssÀttet under sin tid pÄ gymnasiet.

Syftet med vÄr undersökning var att beskriva vilka faktorer som pÄverkar lÀrare vid utformningen av undervisningen. För att ta reda pÄ detta anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer. Undersökningen genomfördes vÄrterminen 2005 pÄ tre olika skolor i Norrbotten. Samtliga lÀrare i vÄr studie undervisade i Àmnet kemi pÄ gymnasienivÄ. Genom vÄr undersökning kunde vi urskilja ett antal faktorer som har betydelse för hur lÀrarna utformar sin undervisning.

SyfteSyftet med detta arbete var att utifrÄn ett inlÀrningspsykologiskt perspektiv belysa hur olika yrkeskategorier i skolan bedriver undervisning om kost. Detta syfte var indelat i tre frÄgestÀllningar:1. Hur, med vilka pedagogiska medel, förmedlar skolan kunskaper om kost?2. Vilken teoretisk kunskap om kost förmedlar skolan till eleverna?3.

Detta arbete Àr en kvalitativ intervjustudie som undersöker lÀrares tankar kring begreppet livsfrÄgor. Totalt tio stycken lÀrare frÄn lÄg- och mellanstadiet har intervjuats och har dÀrigenom bidragit med sina erfarenheter inom omrÄdet. Enligt tidigare forskning kan livsfrÄgor uppfattas som nÄgot diffust. Syftet var dÀrför att reda ut begreppets komplexitet genom att ta del av lÀrares definition samt deras tankar kring undervisning och bedömning i relation till livsfrÄgebegreppet. De resultat som framkom genom analys av intervjusvaren stÀrker uppfattningen om att det Àr svÄrt att entydigt definiera vad livsfrÄgor Àr för nÄgot.

Syfte: Har varit att försöka komma Ă„t/ ta reda pĂ„, vad i ett skolutvecklingsprojekt som Ă€r viktigt för att det skall ge lĂ€rarna anvĂ€ndbara verktyg att anvĂ€nda i sin undervisning.Teori: Den teori som anvĂ€nts vid analysen har varit systemteori. Det perspektiv av systemteori som fokuseras Ă€r kommunikation och relationen, frĂ€mst mellan lĂ€raren - handledaren, men Ă€ven relationen lĂ€rare ? lĂ€rare samt, lĂ€raren ? eleven berörs. Systemteori bygger pĂ„ att tĂ€nkandet Ă€r cirkulĂ€rt istĂ€llet för linjĂ€rt och att detaljen sĂ€tts i relation till helhet och tillbaks till detaljen igen, enligt Öqvist (2003). I handledning, som Ă€r en viktig komponent i metoden Learning study, framhĂ„ller Gjems (2007) att sprĂ„ket Ă€r centralt, dĂ„ det Ă€r med sprĂ„ket som verktyg vi förmedlar vĂ„r syn pĂ„ omvĂ€rlden och hur vi tolkar vĂ„r vĂ€rld.

Syftet med detta examenarbete Àr att undersöka vad TAKK (Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) som metod har för betydelse i förskolan för de yngre barnen och hur förskolorna anvÀnder sig av TAKK. Min undersökningsmetod var intervjuer med tre pedagoger pÄ tre förskolor i tre stadsdelar och observation pÄ en av förskolorna.Resultatet utifrÄn intervjuerna visar att efter vad barnen har sagt till pedagogerna sÄ tycker de om att anvÀnda sig av TAKK. Pedagogerna beskriver TAKK som mycket positivit för barnen men Àven för dem sjÀlva. PÄ tvÄ av tre förskolor anvÀndes TAKK i mycket stor utstrÀckning och pÄ den tredje förskolan anvÀndes TAKK i mindre utstrÀckning. Diskussion Àr stÀllt mot tidigare forskning och resultatet som mina intervjuer gav.Mina slutsatser Àr att TAKK Àr en bra metod som hjÀlper barnen i sitt sprÄk.

Felaktig sa?rskrivning a?r ett utbrett problem i svenska texter. Det finns forskning ba?de om vilka typer av ord som sa?rskrivs och om ta?nkbara orsaker till varfo?r sa?rskrivning sker. Bristen pa? fo?rslag till undervisning och fo?rebyggande a?tga?rder ro?rande sa?rskrivning a?r vad som har motiverat denna studie.