Syftet med arbetet Àr att ge en bild av religionsundervisningen i Är 1-3, betrÀffande innehÄll, förekomst av undervisning om"frÀmmande"religioner och lÀrares instÀllning till Àmnet. ReligionsÀmnets utveckling beskrivs och relevant religionsdidaktisk forskning presenteras. Vidare redovisas en enkÀtstudie som utförts bland ett antal verksamma lÀrare, vilka redogör för sin instÀllning till Àmnet, innehÄll i undervisningen samt sin instÀllning till undervisning om"frÀmmande"religioner i Är 1-3..

??Bakgrund: Kostvanorna hos den allmÀnna befolkningen, i synnerhet bland barn och ungdomar, Àr bristfÀllig. De svenska nÀringsrekommendationerna följs inte och dÄliga kost- och motionsvanor har ett tydligt samband med flera av dagens folksjukdomar. Undersökningar visar att ett sÀtt att minska de kostrelaterade folkhÀlsosjukdomarna skulle kunna vara att förbÀttra ungdomars kostvanor. Idag finns det inga nationella kostkurser pÄ gymnasiet och dessutom kommer möjligheten att erbjuda lokala kursalternativ i kost och hÀlsa att försvinna nÀr den nya gymnasieskolan införs 2011.Syfte:Syftet med studien var att undersöka gymnasieelevers syn pÄ sina kostvanor samt vad de anser om undervisningens betydelse för att utveckla sunda kostvanor.Metod och deltagare: Semi-strukturerade intervjuer anvÀndes som metod och sex kvinnliga elever frÄn fem olika gymnasieprogram inkluderades, varav fyra hade lÀst en lokal kostkurs pÄ gymnasiet.Resultat: Eleverna beskrev sina kostvanor som "ganska bra", "varken bra eller dÄliga ? mittemellan" eller "mindre bra.

Syftet med denna studie var att med en kvalitativ metod ta reda pÄ matematiklÀrares och lÀroböckers syn pÄ bevis och bevisföring i gymnasieskolan. Studien bygger pÄ fem intervjuer och dokumentanalyser pÄ utvalda böcker ur tvÄ vanligt förekommande lÀroboksserier som informanterna i undersökningen anvÀnder i sin undervisning. I undersökningen framkom det att bevis Àr nÄgot viktigt men att det lÀggs ner mycket mindre tid pÄ bevis och bevisföring pÄ ?svagare? elever Àn pÄ ?starkare? elever. Det visade sig ocksÄ att det finns mindre med bevis i de böcker som anses vara lÀttare Àn i de som anses vara svÄrare.

Syftet med vÄrt arbete var att klarlÀgga om elevers sprÄkliga förmÄga kan utvecklas vad gÀller grammatiska former och strukturer genom individuellt anpassat lÀrande inom problemomrÄdet. Vi genomförde vÄr undersökning i en Ärskurs nio i LuleÄ kommun. Vi anvÀnde oss av tvÄ mÀttillfÀllen. Samma skriftliga test anvÀndes vid bÄda tillfÀllena. Material som anvÀndes för utvecklingsarbetet var ett av oss varierat urval av övningar inom engelsk grammatik anpassade för att passa den enskilde individens inlÀrningsstil och behov av trÀning.

En studie om lÀrarstudenters sÀtt att erfara bedömning av ett filmarbete. De utgÄr frÄn att teknik Àr centralt men visar efter arbetet till att de vilja bli bedömda baserat pÄ uttrycksfullhet och innehÄll. Studenterna har starkt divergerande tankar om betygens funktion och arbetet visar inga starka samband till andra attityder. Uppsatsen diskuterar Àven förutsÀttningarna för estetiska lÀroprocesser under en mÄlstyrd befattningsutbildning..

Syftet med detta arbete var att undersöka vilka undervisningsmetoder som pedagoger har som grund vid undervisning i fri improvisation, samt vilka tankegÄngar som ligger bakom undervisningsmetoderna. Genom tre intervjuer med verksamma musiker och pedagoger inom fri improvisation, sÄ fann jag att de tankegÄngar som ligger bakom metoderna Àr till en stor del kopplade till den definition av fri improvisation som de intervjuade har. Metoderna som anvÀnds inom fri improvisations-undervisning Àr mÄnga och varierade men huvudsakligen baserade pÄ att eleven, dels skall bygga upp ett förrÄd av konventionella och icke konventionella speltekniker. Samt att eleven skall öva upp sin reaktionsförmÄga och associativa sida, som anvÀnds pÄ det som sker i nuet. Detta Àr en paradox mot den erfarenhet som eleven har i sitt material/kunskapsstoff, vilket den bör bli medveten om genom reflekterande och ifrÄgasÀttande av det den gör..

I media förs en debatt om var lÀrande bör ske samt hur det ska gÄ till. Utomhusundervisning kan vara en tÀnkbar lÀrandemetod. PÄ senare tid har det blivit allt mer inne att vara ute bland skolans lÀrare. Denna studies syfte Àr att belysa vilka uppfattningar lÀrare har om undervisning utomhus och dess betydelse för elevers lÀrande. Eftersom dagens skola Àr mÄlstyrd sÄ Àr det upp till varje lÀrare att sjÀlv avgöra hur undervisningen ska utformas.

Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄra undersökningar pÄ att de intervjuade pedagogerna har viljan och ambitionen att ta hÀnsyn till barns olika förutsÀttningar och behov i undervisningen men att de uppfattar att möjligheterna till att genomföra individanpassad undervisning Àr begrÀnsade.De begrÀnsade faktorerna har enligt pedagogerna frÀmst att göra med klasstorleken samt att en del av pedagogerna ofta Àr ensamma i undervisningen. Det verkar ocksÄ som det saknas kunskap om barns olika inlÀrningsstilar..

Detta examensarbete handlar om skillnaderna mellan att grunda sin undervisning pÄ tematiskt arbete med skönlitteratur, och att grunda den pÄ arbete med fÀrdigproducerat lÀromedel. Vi ville ta reda pÄ vilken betydelse lÀsning av skönlitteratur har för undervisningen, och vilken roll skolbiblioteket har i detta arbete. Vi har intervjuat elever och lÀrare, observerat undervisning hos tvÄ lÀrare, samt lÀst litteratur relevant för vÄrt syfte. Enligt styrdokumenten ska man arbeta med skönlitteratur i undervisningen, men pÄ vilket sÀtt redogörs inte. Vi har kommit fram till att det finns mÄnga fördelar med att lÄta skönlitteratur ingÄ i tematiskt arbete i undervisningen.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur lÀrare bedriver undervisning för en hÄllbar utveckling i de tidiga skolÄren. Vi har valt att anvÀnda kvalitativa intervjuer för att fÄ mer djupgÄende svar och för att kunna stÀlla följdfrÄgor. FrÄgestÀllningarna vi vill ha besvarade Àr: Vad lÀgger lÀrarna i begreppet hÄllbar utveckling? Hur bedriver lÀrare i de tidiga skolÄren undervisning för hÄllbar utveckling samt hur pÄverkar lÀrarens egen attityd till Àmnet undervisningen? Resultatet visar att lÀrarna har problem med att definiera begreppet hÄllbar utveckling och att lÀrande för hÄllbar utveckling Àr ett komplext perspektiv som innehÄller mer Àn miljöaspekten. MÄnga lÀrare vÀljer att arbeta praktiskt dÀr eleverna ges möjligheter att se orsak/verkan av mÀnniskors handlingar.

Vetenskapen har pÄ senare Är försökt faststÀlla de olika orsaker som leder till fetma. Det Àr kÀnt att högt energiintag och för lite motion för eller senare hos de flesta individer resulterar i fetma. Det som kan konstateras Àr att Àrftlighet i samspel med miljön vi lever i och pÄverkas av kan vara den huvudsakliga orsaken till en rad sjukdomar inklusive fetma. PÄ senare Är har forskare upptÀckt olika gener som pÄ ett eller annan sett Àr involverade i ÀmnesomsÀttningen. En sÄdan gen Àr ?fat mass and obesity associated gene?, FTO.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om religionslÀrare pÄ grundskolans senare Är upplever en konflikt mellan lÀroplanens mÄl om en icke-konfessionell, saklig och allsidig undervisning och den tradition som finns inom religionskunskapen med en nÀra koppling till kristendomen. Undersökningen bygger dels pÄ litteraturstudier, dÀr jag ger en bakgrund till och en definition av relevanta begrepp som icke-konfessionell undervisning, saklig och allsidig undervisning, sekularisering, religionsfrihet samt mÄngkultur, dels intervjuer med tio religionslÀrare i Jönköpings kommun. Resultatet visar att lÀrarna inte upplever nÄgon konflikt kring detta nÄgot motsÀgelsefulla, men att de Àr mycket medvetna om problematiken som finns kring dessa begrepp och kopplingen till undervisningen i religionskunskap..

I den aktuella kursplanen för svenska pÄ grundskolan, Lpo94, gÄr det att utlÀsa att svenskÀmnet inte ska delas upp i delmoment, utan att sprÄk och litteratur ska ses som en helhet. Kursplanen erbjuder inga lösningar pÄ hur denna undervisning ska se ut, och detta kan automatiskt innebÀra problem för lÀrarna. Denna uppsats strÀvar efter att ta reda pÄ hur verksamma lÀrare tillÀmpar skönlitterÀr undervisning och om skönlitteratur Àr ett isolerat eller integrerat delmoment i svenskundervisningen. Undersökningen behandlar Àven elevernas uppfattning av den sköntlitterÀra undervisningen de fÄr i skolan. För att bÀttre förstÄ de verksamma lÀrarnas arbetssÀtt har en grundlig genomgÄng av litteratur? och receptionsforskning genomförts.

I det svenska utbildningssystemet ges inte elever tilltrÀde till ett nationellt gymnasieprogram om de inte har minst betyget godkÀnd i kÀrnÀmnena svenska, svenska som andrasprÄk, engelska och matematik. Denna bestÀmmelse gör betygsÀttning svÄrt för lÀrare sÀrskilt avseende elever i behov av sÀrskilt stöd. Genom att sÀtta ett icke-godkÀnt betyg kan lÀrare stÀnga dörren till fortsatta gymnasiestudier.Denna rapport beskriver en studie gjord med en narrativ metod. Sju lÀrare som undervisar i de ovan nÀmnda Àmnena har berÀttat om sina erfarenheter av dokumentation, bedömning och betygsÀttning. Deras berÀttelser har dÀrefter bildat en berÀttelse som analyserats i tvÄ steg.

I Utbildning i svenska för invandrare (SFI) ryms flera logopediskt intressanta omrÄden. För att fÄ en större inblick i SFI gjordes dÀrför denna kvalitativa studie över lÀrares syn pÄ undervisning inom SFI med hjÀlp av tvÄ fokusgruppintervjuer och grundad teori som forskningsansats. Denna studie har som huvudsyfte att spegla hur SFI-lÀrare ser pÄ sÄvÀl sin egen undervisning som undervisning inom detta omrÄde i stort. Vidare frÄgar sig författarna hur lÀrare ser pÄ de sprÄkliga omrÄdena: fonologi, grammatik, lexikon, pragmatik samt lÀs- och skrivförmÄga. Uppsatsen genomsyras av tre huvudteman;samhÀlle, SFI-undervisning och individ, som uppstÄtt under pÄgÄende studie.