Syftet med denna kandidatuppsats Àr att utifrÄn en teoretiskt underbyggd studie av relationen mellan identitetsskapande processer och konflikter analysera den transformativa medlingsmetoden i anslutning till identitetsteori och specifikt undersöka vad Margaret Archers teoribildning kan tillföra förstÄelsen.Hur definieras konflikter, och konflikters mekanismer och möjliga lösning enligt transformativ medling? Hur utvecklas identiteten hos individer och vilken roll har konflikter för mÀnniskors identitetsskapande processer?Vilken förstÄelse och teoretiska underbyggnad finns i den transformativa medlingens metod nÀr det gÀller förstÄelse av mÀnniskors identitetsskapande processer i samband med konfliktupplevelser?En analytisk retroduktion utifrÄn Margaret Archers (2002) teoribildning gÀllande identitetsskapande processer och Goffmans (1955, 1967) teoribildning gÀllande begreppet face, i relation till Transformativ medlings teoribildning av Joseph P. Folger och Robart A. Baruch Bush (2010)., samt informativa intervjuer med tre professionellt verksamma medlare som anvÀnder sig utav transformativ medling.Transformativ medlings teoribildning bygger pÄ ett identitetsarbete men har inte utvecklat teorin i anslutning till identitet. Studien visar att denna del kan stÀrkas genom att tillföras förstÄelse gÀllande identitetsskapande processer och konflikt utifrÄn Archer (2002) och Goffman (1955, 1967)..

Syftet med arbetet Àr att belysa pedagogernas syn pÄ modersmÄlsundervisning och modersmÄlspersonals betydelse i de utvalda tvÄsprÄkiga klasserna frÄn tvÄ olika skolor. Jag vill Àven belysa pedagogernas arbetssÀtt nÀr det gÀller att utveckla flersprÄkiga barns sprÄk och identitet i den tvÄsprÄkiga klassen. Den empiriska undersökningen syftar till att besvara dessa frÄgestÀllningar. Jag anvÀnde mig av en kvalitativ metod i form av Ätta strukturerade intervjuer. De intervjuade personerna Àr fem modersmÄlslÀrare och tre svenskklasslÀrare.

Resurser och bristen pÄ resurser Àr ett ofta omtalat Àmne nÀr det gÀller skolan och dess verksamhet. FrÄgan Àr om vi alltid tar tillvara pÄ de resurser som redan finns inom skolan, exempelvis eleven. Jag har i detta arbete stÀllt mig frÄgan om gymnasieeleven kan verka som resurs i skolans verksamhet och undervisning och hur elever, lÀrare och litteratur ser pÄ eleven som resurs. Jag har Àven undersökt om forumteater Àr en lÀmplig metod för elevmedverkan i skolan. Undersökningen baseras pÄ litteratur samt en kvantitativ enkÀtundersökning bland elever och lÀrare.

Denna studie utfördes pÄ Systembolagets laboratorium i Jordbro, dÀr ett flertal analyser utförs pÄ alkoholhaltiga och alkoholfria drycker i Systembolagets sortiment. Studien syftade till att utforma en förbÀttrad metod vid bestÀmning av koncentrationen glukos, fruktos och sackaros i drycker med en alkoholhalt under 15 vol% och med en sockerhalt under 5 g/l. Den befintliga metod som anvÀndes idag behövde utvecklas för att kunna ge en högre mÀtsÀkerhet.För att bestÀmma halten av glukos, fruktos och sackaros anvÀnds ett spektrofotometriskt instrument som anvÀnder sig av enzymatiska metoder för att mÀta olika koncentrationer, i det hÀr fallet glukos, fruktos och sackaros. Tre olika kalibreringskurvor skapades frÄn en standardlösning med en koncentration pÄ 0,5 g/l av vardera sockerart, för att innefatta intervallet 0-5 g/l. En flerpunktskalibrerings med fem punkter gjordes dÄ det blir ett sÀkrare resultat Àn med en enpunktskalibrering som tidigare anvÀnts.NÀr kalibreringskurvorna var utformade validerades metoden, vilket mÄste göras innan den kan godkÀnnas.

Syftet med fallstudien Àr att undersöka praktisk tillÀmpning av ett genrebaserat sprÄk- och kunskapsutvecklande arbetssÀtt i en förberedelseklass i Är 4-6. UtifrÄn kvalitativa metoder som semistrukturerade intervjuer och observationer beskrivs lÀrarens teoretiska modell och sprÄkutvecklande arbete i undervisning av nyanlÀnda elever.Resultatet visar att de aspekter som lÀraren i intervjuerna anser vara av yttersta vikt för en sprÄk- och kunskapsutvecklande undervisning Àven förekommer i lÀrarens egen undervisning. LÀrarens genrebaserade undervisning utgÄr ifrÄn elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper samt kÀnnetecknas av meningsfullhet, höga förvÀntningar, kognitivt utmanande uppgifter samt ett tillÄtande klimat. Elevernas modersmÄl anvÀnds som resurs i lÀrandet och i undervisningen ges eleverna stort talutrymme samt mÄnga och varierade möjligheter till interaktion. Dessutom erbjuds rik stöttning utifrÄn elevernas förutsÀttningar och behov.Resultatet i föreliggande studie bekrÀftar tidigare forskning, dessutom bekrÀftas bilden av att det Àr fullt möjligt att i undervisningen av nyanlÀnda elever lÄta dem mötas av höga förvÀntningar och utmanas tankemÀssigt i sitt lÀrande Àven om de Ànnu inte utvecklat ett svenskt sprÄk som Àr tillrÀckligt för lÀrande i skolan.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka pedagogiska perspektiv som var rÄdande och vilka metoder som anvÀndes för fostran av sinnessjuka patienter pÄ hospitalen under senare hÀlften av 1800-talet, med fokus pÄ Uppsala hospital. FrÄgorna som stÀlls Àr hur hospitalet fungerade som fostrande institution och vilka pedagogiska tankar överlÀkaren N. G Kjellberg uttryckte samt vilken pedagogisk funktion arbetet pÄ hospitalet hade och hur den intellektuella undervisningen bedrevs.KÀllmaterialet bestÄr av stadgor, Sveriges officiella statistik, patientjournaler samt artiklar författade av N. G Kjellberg och en historisk hermeneutisk metod anvÀnds. Foucaults teorier om makt och disciplinering utgör den teoretiska utgÄngspunkten men utan att uppsatsens tolkningsbas Àr ensidigt disciplineringsteoretiskt.Resultaten visar pÄ att hospitalets inneboende struktur och ordning hade stor betydelse för fostran av de sinnessjuka.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka hur sjuksköterskan genom olika viktminskningsmetoder kan förebygga följdsjukdomar. Resultatet redovisar följande metoder: Tallriksmodellen, lÄgkaloridieter, kolhydratdieter, medelhavskost, Àtbeteendemönster, information/undervisning, livsstilsförÀndringar och medicinsk behandling..

Alla elever Àr unika och tar in kunskap pÄ olika sÀtt, för att kunna bemöta elevers olikheter samt individuella behov Àr det dÀrför nödvÀndigt för oss pedagoger att ha detta i Ätanke nÀr vi planerar vÄr undervisning. Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ hur pedagoger upplever att deras undervisning tillmötesgÄr elevers individuella förutsÀttningar. Vi har ocksÄ tagit reda pÄ vilken förstÄelse pedagogerna har kring begrepp som inlÀrningsstil och sinnespreferens. För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte valde vi att göra en kvalitativ intervjustudie med fem pedagoger som arbetar pÄ en F- 5 skola. Resultatet visade pÄ ett intresse hos pedagogerna nÀr det gÀller den lÀrstilsanpassade undervisningen samt sinnenas betydelse i undervisningen, dock upplevde majoriteten att det var svÄrt att ge varje enskild elev det individuella bemötande som faktiskt behövs.

LÀroplanen (Lpo 94) krÀver att skolans undervisning ska rikta sig mot varje enskild individs behov, bakgrund och förutsÀttningar för att pÄ bÀsta sÀtt förbereda och fostra varje elev till en framtida verksam medborgare. Forskning pÄ omrÄdet betonar Àven den om vikten av individanpassad undervisning. Problematiken ligger i att skolan Àr uppbyggd efter grupper vilket försvÄrar detta krav/mÄlsÀttning. Kunskapsskolan Àr en skolan som vÀxt upp till följd av Lpo 94 och har som mÄl att skapa en individuell lÀrandemiljö. Med utgÄngspunkt i detta Àr mitt syfte att undersöka hur medvetenheten Àr hos lÀrare pÄ Kunskapsskolan gÀllande individuellt lÀrande.

Syftet med detta arbete har varit att genom intervjuer med tre lÀrare i Är 1- 3, tre lÀrare i Är 4-6 samt en enhetschef och en rektor ta reda pÄ om det eventuellt finns nÄgra skillnader i motiv och syften till att arbeta Äldersintegrerat. Dessutom ville jag försöka fÄ svar pÄ varför Äldersintegrerade klasser har blivit sÄ populÀrt. De intervjuades uppfattningar har stÀllts i relation till bearbetad litteratur. Aspekterna som jag har valt att fokusera pÄ Àr om motiven har varit av pedagogisk-, ekonomisk- eller organisatorisk karaktÀr. Det jag kom fram till i min undersökning var att det inte förekom nÄgra uttalade skillnader i motiven till Äldersintegrerad undervisning.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka pedagogiskt drama som verktyg för barns lÀrande och utveckling i grundskolans tidigare Är. För att bringa klarhet i detta anvÀnde vi oss av följande frÄgestÀllning;Hur uppfattas och anvÀnds pedagogiskt drama i förskol- och skolundervisning?Hur reflekterar lÀrare och dramapedagoger kring lÀrandet vid anvÀndning av pedagogiskt drama i undervisning? Hur skulle lÀrare i grundskolans tidigare Är kunna integrera pedagogiskt drama i/med övrig skolundervisning?Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och enkÀter som metod. Vi har intervjuat tre dramapedagoger samt en grundskollÀrare. Vidare har vi delat ur enkÀter till verksamma pedagoger ute pÄ fÀltet.  Det resultat vi kommit fram till, visar pÄ att pedagogiskt drama inte anvÀnds integrerat i undervisningen i sÄ stor utstrÀckning.

Denna studie har undersökt huruvida det Àr möjligt att trÀna sin hörsel i att lyssna analytiskt. Den har ocksÄ syftat till att undersöka huruvida bilder pÄverkar hur mÀnniskor identifierar och bedömer ljud. Efter en litteraturstudie samt en hypotestestande undersökning pÄ omrÄdet har jag sett tendenser som tyder pÄ att det gÄr att trÀna sin hörsel i denna typ av lyssning. Jag har ocksÄ sett indikationer pÄ att bilder kan pÄverka hur vi identifierar ljud..

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att problematisera och göra ett försök pÄ att visa pÄ varför och hur informationsspridning via internet kan gynna respektive missgynna de symboliska maktstrukturer som finns inom olika fÀlt bland Jehovas Vittnen och ex-Jehovas Vittnen.FrÄgestÀllningar: Varför har ex-Jehovas Vittnen behov av att sprida information om samfundet och sina liv och hur fungerar denna spridning?Teori: Inom teoridelen anvÀnds tvÄ teorier som har mÄnga likheter med varandra men som trots detta tillhör tvÄ, till viss del, olika tanketraditioner. Det ena Àr den sociologiska traditionen och det andra Àr den sociobiologiska traditionen. Inledningsvis presenteras sociologin dÄ denna ligger nÀrmast uppsatsens första frÄgestÀllning, för att sedan gÄ över till en teori kallad memetik.Metod: Metoddelen utgÄr ifrÄn den hermeneutiska traditionen och via denna utförs etnografiska observationer av klipp pÄ Youtube med komparativ och relationell analytisk inriktning.Resultat: Resultatet visar pÄ att den symboliska makt ett samfund som Jehovas Vittnen har över sina medlemmar, mycket vÀl kan sÀttas ur balans av att tillgÀngligheten av information med kritisk karaktÀr, sprids via internet. Det Àr relativt svÄrt för ett samfund som Jehovas Vittnen att övervaka och begrÀnsa alla individer som befinner sig inom samfundets fÀlt frÄn att komma i kontakt med exempelvis ex-Jehovas Vittnen..

Bakgrund D?lig munh?lsa kan leda till b?de lokala infektioner och allvarliga sjukdomar s?som stroke och annan hj?rt-k?rlsjukdom. Tandborstning prioriteras ofta bort i v?rdmilj?er och det ?r sjuksk?terskans ansvar att v?rna om f?rebyggande ?tg?rder. Teorin om Missed Nursing Care fokuserar p? orsaken till uteblivna omv?rdnads?tg?rder.

Vi har studerat tre metoder för lÀs- och skrivinlÀrning, Wittingmetoden, LTG och Whole Language. Vi har gjort intervjuer med fyra lÀrare som inte sÀger sig arbeta med nÄgon specifik metod. Syftet Àr att se om vi kan se spÄr av Wittingmetoden, LTG och Whole Language i de intervjuade lÀrarnas undervisning. Vi vill se om man kan nÄ framgÄng med lÀs- och skrivinlÀrningen utan att följa nÄgon speciell metod samt se hur mycket de olika metoderna genomsyrar undervisningen. VÄr studie visar att samtliga lÀrare arbetar mycket lika och mest spÄr finns det av LTG och Whole Language men vi kunde Àven finna en del spÄr frÄn Wittingmetoden.