Denna studies syfte Àr att finna sÀtt att producera musikinspelningar som passar lyssnare med cochleaimplantat. FrÄgestÀllningen Àr: Vilka perceptuella egenskaper hos cochleaimplantat bör man som musikproducent tÀnka pÄ för att kunna anpassa musikinspelningar för mÀnniskor med CI?För att finna de perceptuella egenskaper som cochleaimplantat, CI, har vid musiklyssning gjordes en litteraturstudie av det som skrivits kopplat till musiklyssning med CI.Resultaten visar att inspelningarna bör mixas i mono och att melodierna i musiken bör innehÄlla toner med stora intervall. Grundtonen i komplexa toner bör höras, och övertonerna bör kontrolleras, sÄ att övertonsserierna inte blir alltför lÄnga och gÄr för högt i frekvensspektrumet. Det dynamiska omfÄnget i inspelningen bör inte vara alltför stort, och frekvensomfÄnget bör hÄlla sig runt 200-5000 Hz.

Syftet med denna uppsats var att klargöra pÄ vilket sÀtt lÀrare som undervisar i historia inom gymnasieskolan behandlade kÀllkritiken i sin dagliga undervisning. Avsikten var att undersöka vilken instÀllning dessa lÀrare hade till ett personligt kÀllkritiskt tÀnkande samt hur de förmedlade detta vidare till sina elever, och hur de resonerade kring styrdokumenten och dess innebörd gÀllande det kritiska tÀnkandet. Vidare syftade arbetet till att undersöka elevers upplevelse i undervisningssituationer med lÀraren samt hur de sjÀlva resonerade i sitt arbete med uppgifter dÀr inhÀmtade information frÄn diverse olika kÀllor. Syftet var ocksÄ att undersöka vilka kÀllor eleverna ansÄg vara trovÀrdiga eller ej. De frÄgestÀllningar som behandlats var dessa: Hur anvÀnds kÀllkritik av lÀrarna i historieundervisningen pÄ gymnasiet? Hur resonerar lÀrare i sitt val av undervisningsmaterial? Upplever elever att kÀllkritik anvÀnds i undervisningen och hur uppfattar de sitt eget anvÀndande av kÀllkritik? Vad anser elever Àr en trovÀrdig kÀlla? Till stor del anvÀndes kvalitativ tolkande metod med inslag av kvantitativ metod i samband av resultatredovisningen.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka nyanlĂ€nda elevers upplevelser av lĂ€rande med fokus pĂ„ inlĂ€rning, undervisning och utveckling att lĂ€ra sig ett nytt sprĂ„k. Det ska tillĂ€ggas att uppsatsen ocksĂ„ vilat pĂ„ att undersöka eventuella skillnader och likheter i resultatet.  Även en lĂ€rare har intervjuats dĂ„ pedagogens bild av lĂ€randesituationen ocksĂ„ Ă€r vĂ€sentlig.  Den teoretiska utgĂ„ngspunkten för uppsatsen har vilat pĂ„ den sociokulturella teorin av Vygotsky och Jenners motivationsteori. Det empiriska materialet och resultatet har ocksĂ„ vilat pĂ„ en hermeneutisk ansats, dĂ€r jag avsett tolka, förstĂ„ och analysera respondenteras utsagor. I resultatet framkom att upplevelserna kring lĂ€rande med fokus pĂ„ inlĂ€rning, undervisning och utveckling hos eleverna var positiv men att det skiljde sig Ă„t i nĂ„gra avseenden dĂ„ eleverna hade olika utbildningsbakgrund. Eleverna och lĂ€raren bekrĂ€ftade att lĂ€randet utifrĂ„n deras upplevelser sker bĂ€st i mötet med andra, dĂ€r individen Ă€r i fokus och dĂ€r samtal och kommunikation, samt individanpassat stoff och individanpassad undervisning Ă€r det som frĂ€mjar lĂ€randet med fokus pĂ„ inlĂ€rning, undervisning och utveckling av ett andrasprĂ„k.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur nÄgra lÀrare i grundskolans tidigare Är arbetar med skönlitteratur, i sÄvÀl svenska som andra Àmnen. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor genomförde vi kvalitativa intervjuer med sex lÀrare i grundskolans tidigare Är, med olika Àmnesinriktningar (se s. 17). Vi valde ocksÄ att observera tvÄ av dessa lÀrares undervisning under sammantaget fem skoldagar. I dessa klasser intervjuade vi ocksÄ Ätta elever, fyra i respektive klass. I vÄrt resultat har det framkommit att de observerade lÀrarna anvÀnder skönlitteraturen i sin undervisning, men de brukar den pÄ olika sÀtt och i olika omfattning.

Inom undervisning av Objekt-Orienterad Programmering (OOP) blir metaforer ett allt viktigare redskap. En av anledningarna till detta Àr bland annat metaforers kapacitet till att underlÀtta undervisning av Àmnesrelaterade koncept. Den hÀr rapporten syftar till att synliggöra och analysera lÀrares bruk av metaforer som redskap och stöd i undervisning av OOP. För att möjliggöra det hÀr har jag genomfört ett antal intervjuer pÄ ett gymnasium i SkÄne. Intervjuerna har skett med lÀrare som undervisar i OOP-relaterade Àmnen.

Antalet nyanlÀnda elever ökar i den svenska skolan, men nyanlÀnda elevers skolsituation Àr ett omrÄde dÀr den akademiska forskningen Àr underutvecklad. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlÀnda elever i Àmnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlÀnda elevers HK-undervisning skiljer sig Ät pÄ de olika skolorna, dÄ eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrÄn första veckan i svensk skola till efter ett till tvÄ Är. För att göra lektionsinnehÄllet tillgÀngligt Àven för nyanlÀnda elever med bristande kunskaper i svenska anvÀnds följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker pÄ engelska och/eller elevens modersmÄl, eleven fÄr sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt stöd utanför lektionstid, lÀraren demonstrerar valda delar samt lÀraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

Bakgrund: Stressrelaterade symtomen har ökat i samhÀllet och framförallt bland yngre kvinnor. Grundstenarna i distriktssköterskans arbete Àr att frÀmja hÀlsa och förebygga sjukdom. Ett preventivt arbetssÀtt har visats ha god effekt pÄ stress. Syftet: Syftet med studien var att undersöka hur distriktssköterskan skattar förekomsten av unga kvinnor som söker med stressrelaterade symtom, samt synliggöra distriktssköterskans preventiva arbete. Metod: Studien utfördes som en kvantitativ enkÀtundersökning.

Vi har med denna undersökning tagit del av hur sex lÀrare i Ärskurs 1-3 planerar undervisning ur ett individuellt perspektiv med fokus pÄ matematiskt starka elever. Med begreppet matematiskt starka elever menar vi de elever som ligger lÀngre fram i kunskapsutvecklingen Àn genomsnittet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÄ vi valt att göra intervjuer som dÀrefter analyserats och tolkats. Undersökningen  har avgrÀnsats genom att vi har tagit del av sex lÀrares syn pÄ matematiskt starka elever frÄn olika skolor. LÀrarna har valts genom ett bekvÀmlighetsurval dÄ vi har haft begrÀnsat med tid och det handlar om en mindre undersökning.

Examensarbetet belyser hur kommunikativ undervisning har utvecklats inom svenska som andrasprÄk..

Erfarenheten av och forskning om sex- och samlevnadsundervisningen i skolan pekar pÄ att undervisningen inte Àr till belÄtenhet hos eleverna. För att utröna detta ytterligare valdes en studie med syftet att undersöka flickors och pojkars uppfattningar om innehÄll och undervisningsmetoder inom sex- och samlevnadsundervisningen i skolÄren 7-9. Hur undervisningen skall vara utformad för att kÀnnas meningsfull för eleverna Àr av intresse i studien. Studien genomfördes utifrÄn en kvalitativ ansats med enkÀter och gruppintervjuer som metod att skapa ett empiriskt material. Undersökningen genomfördes pÄ tvÄ skolor.

Syftet med studien Àr att kartlÀgga anvÀndningen av musik som ett verktyg för att stimulera kunskapsbildning inom skolÀmnen i Ärskurs 1-3 i VÀsterÄs Stad. Studien Àr kvalitativ med kvantitativa inslag och Àr baserad pÄ en webbenkÀtundersökning med frÄgor som syftar till att undersöka hur pedagoger som undervisar i Ärskurserna 1-3 i VÀsterÄs stad tillÀmpar musik i undervisningen för att stimulera kunskapsbildning inom nÄgot skolÀmne. Resultatet visar att mÄnga pedagoger anvÀnder musik i sin undervisning genom att sjunga, lyssna, spela och dansa. MÄnga pedagoger anvÀnder musik i sin undervisning för att skapa glÀdje, avslappning och stimulera lÀrandet. Resultatet visade ocksÄ att ju Àldre man Àr som pedagog, desto mer anvÀnder man sig av musik i sin undervisning.

Skolan har idag ett stort ansvar att fostra demokratiska medborgare. I lÀroplanen för grundskolan framgÄr tydligt att skolan ska genomsyras av demokratiska vÀrden och normer samt skapa möjligheter för elever att utveckla och förstÄ demokratiska förhÄllningssÀtt. Skolan ska ge elever det verktyg de behöver för att kunna leva och verka i ett demokratiskt samhÀlle.Dramapedagogik ses inte som ett eget Àmne i skolan och tidigare forskning har visat att dramapedagogik som forskningsomrÄde i Sverige kan behandlas utifrÄn större discipliner, men inte som en egen disciplin i sig, trots att metoden Àr etablerad och tillÀmpats under flera Är. I forskning som behandlat dramapedagogik som metod har det framgÄtt att dramapedagogik innebÀr att eleverna fÄr lÀra med alla sina sinnen, att de ges en möjlighet att sÀtta sin in i andra mÀnniskors perspektiv samt att elever genom reflektion fÄr ta del av andras Äsikter och tankar.Forskning som behandlat demokrati i undervisningen har visat att skolan behöver skapa möjligheter för elever att lÀra i samspel med andra, att lÀrande Àr en process som krÀver utöver teoretisk kunskap Àven praktisk kunskap dÀr reflektionen Àr det centrala och en helhetssyn pÄ mÀnniskan Àr utgÄngspunkten. Syfte med denna studie Àr att beskriva och öka förstÄelsen för dramapedagogers attityder till anvÀndandet av dramapedagogiska arbetssÀtt i undervisning med fokus pÄ demokrati.TillvÀgagÄngssÀttet för denna studie har varit intervju och resultatet har visat att kunskapen om och instÀllningen till dramapedagogik styr tillÀmpningen av metoden ute i skolverksamheterna.Vi bör ÀndÄ nÀmna att resultaten som framgÄr i studien inte Àr helt objektiv eftersom studien enbart bygger pÄ dramapedagogers attityder till anvÀndandet av en metod som de sjÀlva föresprÄkar..

Syftet med vÄrt utvecklingsarbete var att undersöka om elevernas instÀllning till Àmnet religionskunskap utvecklas i en positiv riktning, genom att arbeta med storyline. Storylinemetoden utarbetades av bl.a. Dr. Steve Bell vid University of Strathclyde i Glasgow som ett sÀtt att möta 1965 Ärs skotska lÀroplan. Storylinemetoden Àr en metod för undervisning som ligger i linje med den syn pÄ kunskap och lÀrande som man finner i Lpo 94.

Denna studie unders?ker dialogisk undervisning i matematik. Det ?r en kvalitativ studie vars syfte ?r att ta reda p? mellan- och h?gstadiel?rares tankar kring dialogisk undervisning och hur l?rare anser att speciall?rare med specialisering mot matematikutveckling kan hj?lpa dem att implementera mer dialog i deras dagliga matematikundervisning. Begreppet dialogisk undervisning ?r f?rankrat i sociokulturell teori enligt vilken l?rande sker i en social praxis och spr?ket ses som det viktigaste, men inte det enda redskapet i kunskapsmediering. Denna studie har en fenomenologisk forskningsansats i och med att den unders?ker matematikl?rares f?rst?else och levda erfarenheter av ett dialogiskt undervisningsfenomen.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr uppsatsen Àr att se hur idrott och hÀlsalÀraren anpassar undervisningen och motiverar skadade elever i idrott och hÀlsa. SÄ att Àven de lÄngtidsskadade eleverna kan uppnÄ betyget E, motsvarande godkÀnt. I den hÀr studien definierar vi lÄngtidsskada som en skada som pÄverkar deltagandet pÄ idrottslektioner i en mÄnad eller lÀngre tid. Vi har valt att grunda studien pÄ hela grundskolan. Följande frÄgestÀllningar behandlas:Vika erfarenheter har idrottslÀrare av skadade elever vid undervisning i Àmnet?Hur anpassar idrottslÀrare sin undervisning till skadade elever?Hur motiverar idrottslÀrare skadade elever att delta i undervisningen?MetodStudien har genomförts med en kvalitativ ansats dÄ intervjuer har anvÀnts som metod för att samla in vÄr data.