Inledning: Information och undervisning Àr en stor del av omvÄrdnadsarbetet vid vÄrd av patienter med kronisk sjukdom. Diabetes Àr en sjukdom dÀr det Àr tydligt att en lyckad information och utbildning till patienten kan vara skillnaden mellan svÄra komplikationer och en fungerande vardag. Bakgrund: I bakgrunden har tre huvudbegrepp presenterats. Empowerment Àr ett begrepp som har vÀxt sig starkt inom omvÄrdnadsÀmnet under de senare decennierna och innebÀr att patienten sÀtts i fokus. Vid litteraturgenomgÄng beskrevs begreppet som det ideala sÀttet att bedriva patientundervisning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka den tvÄsprÄkiga undervisningens mÄlsÀttning och organisering. Vidare syftar studien till att belysa tvÄsprÄkiga elevers uppfattning om deras egna tvÄsprÄkiga utveckling och deras syn pÄ den tvÄsprÄkiga undervisningen i synnerhet nÀr det gÀller undervisningen av modersmÄlet. Metod: Med utgÄngspunkt frÄn tidigare forskning kring modersmÄlets betydelse för bÄde tvÄsprÄkig utveckling och skolresultat, bygger jag undersökningen pÄ empiriska, kvalitativa och halvstrukturerade intervjuer av tre skolledare och nio elever frÄn grundskolan. Resultaten av undersökningen visar att skolledarna har stor medvetenhet om modersmÄlets betydelse i förhÄllande till skolframgÄng. De har Àven stora erfarenheter av att arbeta med detta omrÄde.

K-fab saknar just nu nÄgon typ utav utomhusbelysning i sitt produktsortiment.Arbetet gÄr dÀrför ut pÄ att ta fram en ny typ av fasadarmatur förhemmiljö som ska hjÀlpa företaget att synas pÄ en ny typ utav marknad.Arbetet ska lösas med de tre designmetodiska faserna; Analytisk fas, kreativ fasoch presentations fas. Tanken med den nya designen Àr att den ska varanytÀnkande bÄde tekniskt och formmÀssigt.Arbetet kommer först att börja med den analytiska fasen i början av Äret.Det innefattar bl.a. marknadsundersökning, intervjuer och enkÀter.I den kreativa fasen testas olika formelement och fÀrgkombinationer som skapassa företagets identitet. I den slutliga presentations fasen ska arbetetframhÀvas pÄ bÀsta sÀtt..

IKT och digitala redskap Àr nÄgot som stÀndigt förÀndras, utvecklas och blir en allt större del av undervisningen i den svenska skolan. Syftet med studien Àr att undersöka hur IKT anvÀnds i undervisningen och hur eleverna ser pÄ anvÀndningen av IKT, bÄde fördelar och nackdelar. I studien anvÀnds en kvantitativ metod i form av enkÀtundersökning med smÄ inslag av kvalitativa frÄgor som vi lÀt 83 elever besvara. Eleverna gÄr pÄ högstadiet eller gymnasiet i södra Sverige. I resultatet presenteras hur IKT anvÀnds i skolan, vilka fördelar och nackdelar IKT har enligt de tillfrÄgade eleverna.

Syftet med detta examensarbete Àr att studera hur fysikundervisningen ser ut i de tidigare Äldrarna (Ärskurs 1-5). Vilka förutsÀttningar som finns för att undervisa i fysik och vilken betydelse dessa har för att eleverna ska uppnÄ mÄlen i kursplanen i fysik. Vi har anvÀnt oss av bÄde kvalitativ (intervju av verksamma lÀrare) och kvantitativ (enkÀt med de intervjuade lÀrarnas klasser) metod, med betoning pÄ den kvalitativa metoden. PÄ sÄ vis fick vi ett bredare underlag att dra slutsatser av.Resultaten av vÄr studie visar att samarbetet mellan lÀrarna, som undervisar i fysik under de olika Ärskurserna, inte fungerar som det borde och dÀrför Àr det omöjligt att sÀga om eleverna fÄr tillrÀckligt med fysikundervisning för att nÄ samtliga mÄl i slutet av Ärskurs 5. Vi kom ocksÄ fram till vad lÀrarna önskar att de skulle vilja förÀndra för att de ska kunna utveckla fysikundervisningen i rÀtt riktning.

Bakgrund: I takt med ökat vÀlstÄnd, inkluderande försÀmrade kost och levnadsvanor, har diabetes typ II ökat signifikant i flera av vÀrldens lÀnder. DÀrför Àr det viktigt med upplysning och information kring sjukdomen och vad man kan göra för att förhindra den. Syftet: Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa hur sjuksköterskan kan vara ett stöd till patienter med diabetes typ II sÄ att hon/han bÀttre kan hantera sin sjukdom. Metod: En litteraturbaserad studie som baserades pÄ tio kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet utkristalliserades i tre teman; ?Regelbundenhet och kontinuitet?, ?Stöd och undervisning? och ?SjÀlvstÀndighet? .

Syftet med uppsatsen var att undersöka lÀrares undervisning och bemötande av vuxenstuderande. En av frÄgorna gÀllde eventuella skillnader i undervisning och upplevd yrkesroll vid jÀmförelse av vuxenutbildningen med grundskolan. Vidare var vi intresserade av att veta Älderns och motivationens betydelse för studierna och om lÀraren kan pÄverka motivationen. Resultaten frÄn studien visar att nÀr vuxna Äterupptar studier efter ett avbrott bör lÀraren möta personen dÀr han/hon Àr. Förkunskaper i Àmnet, attityder och villkor för nÀr deltagaren kan studera tar lÀraren reda pÄ genom samtal eller diagnoser.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna uppsats Àr att undersöka hur en integrering av barn med autism kan se ut i Àmnet idrott och hÀlsa och hur den upplevs av en lÀrare i idrott och hÀlsa.1. Hur kan en integrering se ut i Àmnet idrott och hÀlsa? 2. Hur pÄverkas lÀrarens undervisning av en integrering av barn med autism i Àmnet? 3.

Detta arbete belyser hur grundskolans tidigare Är pedagoger (Gt) kan integrera rytmik i sin dagliga undervisning. FrÄgestÀllningarna handlar om vad Gt pedagogerna anser sig behöva för att kunna integrera rytmik i grundskolans dagliga undervisning, samt vad rytmikpedagoger (Ry) anser att Gt pedagoger behöver för att kunna integrera rytmik i grundskolans dagliga undervisning. För att fÄ fram svar pÄ frÄgestÀllningarna togs kontakt med tio pedagoger, fem rytmik- och fem Gt pedagoger, som intervjuades och vars svar sedan sammanstÀlldes till resultatet i detta arbete. Fortbildning anser bÄda pedagoggrupperna att de behöver för att rytmik ska kunna integreras i undervisningen. Andra saker som kan vara avgörande för integreringen Àr material, intresse, tid och yta. Nyckelord: Rytmik, undervisning, integrering, rörelse, musik och pedagoger..

Uppsatsen Àmnar undersöka hur gymnasielÀrare med Àmneskombinationen svenska/engelska ser pÄ anvÀndandet av dramapedagogik som metod i sina Àmnen. Uppsatsen bygger pÄ intervjusvar frÄn Ätta kvalitativa intervjuer gjorda med svensk/engelsklÀrare pÄ tvÄ olika gymnasieskolor i Kalmar under vÄren 2008. Resultatet visar att mÄnga lÀrare Àr positiva till dramapedagogik men att det Àr fÄ som anvÀnder det i en större utstrÀckning. SkÀlen att inte anvÀnda drama Àr enligt de intervjuade framförallt okunskap, tidsbrist samt organisatoriska svÄrigheter..

Syftet med detta arbete Àr att fÄ kunskap om hur tre KME-lÀrare definierar begreppet estetik, hur de vill anvÀnda sig av det i sin undervisning samt hur de sedan omsÀtter det till sin praktik. VÄr metod Àr att genomföra kvalitativa intervjuer och observationer med tre KME- lÀrare. Det empiriska material vi samlar in kommer vi stÀlla i perspektiv till begreppen modest och radikal estetik. VÄrt arbete visar att retorik och praktik inte alltid överensstÀmmer. Det finns hos vÄra informanter en strÀvan om radikala ansprÄk pÄ estetik, men i undervisningen gÄr det att finna spÄr av modest estetik.

Syftet med min studie var att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger upplever att lÀroplanens mÄl om undervisning utifrÄn varje elevs förutsÀttningar och behov infrias inom ramen för deras undervisning. Genom sex kvalitativa intervjuer med klasslÀrare, speciallÀrare och lÀrare i förberedelseklass verksamma i grundskolans tidigare Är, Ärskurs 1-6, har jag sökt mina svar. Jag har kommit fram till att informanternas svar grundar sig i pedagogernas individuella sÀtt att se pÄ förutsÀttningar och behov samt pÄ den grupp de bedriver undervisning i. NÄgot enhetligt svar finns inte, den hÀr studiens informanter individualiserar utifrÄn olika premisser samt pÄ olika sÀtt. Faktorer sÄ som tid, rum och personal spelar stor roll för vilka möjligheter till individualisering som informanterna tycker sig ha.

Syftet med detta arbete har varit att beskriva och analysera vad elever med dyslexi anser om undervisning och arbetssÀtt som de mött i skolan och hur det överensstÀmmer med forskning inom omrÄdet. Vi har intervjuat fyra elever i Ärskurs 7-9 som sjÀlva har dyslexi. Bakgrunden tar upp tidigare forskning kring dyslexi samt pÄ vilket sÀtt lÀrare bör undervisa elever med dyslexi. Forskningen visar bland annat att lÀrare bör möta varje elev dÀr denne stÄr i sin utveckling och att lÀraren bör utvÀrdera undervisningen tillsammans med eleven. Resultatet av undersökningen visar att eleverna fÄr diagnosen dyslexi vÀldigt sent samt att lÀrare sÀllan anvÀnder sig av individanpassad undervisning eftersom eleverna anser att de oftast inte har möjlighet att pÄverka pÄ vilket sÀtt de vill lÀra sig..

Syfte: Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka hur bostadsrÀttensfastighetsvÀrdering gÄr till i praktiken.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer av ombildade bostadsrÀttsföreningen och konsulter som primÀrdataResultat och slutsats: BostadsrÀttsförningen gör ingen vÀrdering enligt teoretiska modeller av sjÀlva fastigheten inför ett köp. IstÀllet kalkyleras det fram ett pris som föreningen kan betala för fastigheten. Priset tar utgÄngspunkt i marknadsvÀrdet enligt ortsprismetoden för de enskilda lÀgenheterna och mÄnadskostnaden för den enskildemedlemmen..

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka sex gymnasieelevers upplevelser av betydelsen avde relationer de har till sina lÀrare. FrÄgestÀllningen rör relationens vÀrde för eleven och vadsom pÄverkar dess kvalitet. Undersökningen Àr gjord utifrÄn den relationella pedagogikensperspektiv, vilket bland annat innebÀr att relation och undervisning Àr beroende av varandra. I undersökningen anvÀndes intervjuer som metod. Resultatet visar att relationens kvalitet harstor betydelse för de intervjuade eleverna och att faktorer som kommunikation, bemötande,trygghet och motivation Àr faktorer som Àr avgörande i elevernas beskrivningar av relationenskvalitet.