Syftet med detta arbete var att undersöka hur en utvald grupp av pedagoger anvĂ€nde sig av barnlitteratur i undervisningen. I vĂ„r bakgrund har vi anvĂ€nt oss av forskningslitteratur som behandlat Ă€mnet barnlitteratur bĂ„de ur ett historiskt och ett modernt perspektiv. Vi anvĂ€nde oss av intervjuer som metod för att ta del av de olika pedagogernas instĂ€llning till anvĂ€ndandet av barnlitteratur i undervisning. De nio utvalda pedagoger som vi intervjuade var verksamma i förskoleklassen till och med Ă„r 3. Även observationer genomfördes i den miljön dĂ€r pedagogen var verksam, detta för att komplettera intervjuerna.

Huvudsyftet med denna uppsats Àr att undersöka varför pedagoger vÀljer att arbeta tematiskt framför en mer traditionell undervisningsform. VÄr mÄlsÀttning Àr att undersöka om temaarbete kan passa alla typer av elever. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning, vilken innefattar intervjuer av fem pedagoger som arbetar med temaarbete enligt Bifrostskolan, samt intervjuat tolv elever frÄn förskoleklass till 6: e klass. Intervjusvaren har sammanstÀllts och jÀmförts med aktuell forskning pÄ omrÄdet. VÄr undersökning visar att den tematiska undervisningen Àr en metod som tillgodogör mÄnga elever, med varierande inlÀrningsmöjligheter, intressen, förkunskaper och mognad.

Syfte och frÄgestÀllningar Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare inom Àmnet idrott och hÀlsa pÄ grundskolenivÄ, Ärskurs F-9, arbetar för en inkluderande undervisning.  FrÄgestÀllningar: Hur arbetar idrottslÀrare med inkludering inom Àmnet Idrott och HÀlsa? Finns det nÄgon specifik arbetsmetod inom specialpedagogik som kan anvÀndas i idrottsundervisningen? Metod Denna studie bygger pÄ strukturerade intervjuer utifrÄn den kvalitativa metoden. Författaren har intervjuat fyra lÀrare inom Àmnet Idrott och HÀlsa, tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn dÀr det största fokuset har lagts pÄ lÀrarnas Äldersskillnad. Resultat Resultatet visar att dessa fyra lÀrare generellt har en delad mening om vad inkludering innebÀr, men det anvÀndes olika i praktiken. Vanligtvis beror detta pÄ en bristande kunskap hos lÀrarna, men det kan ocksÄ bero pÄ att resurserna saknas i form av specialpedagoger eller andra materiella resurser. Slutsats Denna studie har gett mig inblick i och förstÄelse kring hur specialpedagogik och inkludering anvÀnds inom Àmnet idrott och hÀlsa.

Syftet med denna didaktiska uppsats Ă€r att genom en fallbeskrivning undersöka och belysa sprĂ„kutvecklande arbetssĂ€tt inom undervisningsomrĂ„det skönlitterĂ€r lĂ€sning.Metod för datainsamlingen har gjorts genom en kvalitativ datatriangulering, det vill sĂ€ga datainsamling utifrĂ„n flera perspektiv med olika metoder för att fĂ„ fram en djupare och en fullstĂ€ndig bild av fallet. Insamlingsmetoderna har varit klassrumsobservationer, lĂ€rarintervju och elevintervjuer.Data har analyserats i enlighet med Cummins (2000) metoder för framgĂ„ngsrik andrasprĂ„ksundervisning med sprĂ„kutveckling utifrĂ„n form, innehĂ„ll och anvĂ€ndning samt maximalt kognitivt engagerande och maximalt identitetsinvesterande interaktion.Studien har utförts inom kommunal undervisning i Ă€mnet svenska som andrasprĂ„k pĂ„ grundlĂ€ggande nivĂ„ för vuxna. LĂ€raren som har lĂ„ng erfarenhet av anvĂ€ndning av skönlitteratur i undervisningen Ă€r fokus för fallbeskrivningen. Övriga informanter Ă€r 17 elever som svarade pĂ„ en enkĂ€t för urval inför fyra djupintervjuer om deras uppfattning om lĂ€rarens undervisning.Undersökningens resultat visar ett situerat exempel pĂ„ en sprĂ„kutvecklande undervisning pĂ„ kognitivt utmanande nivĂ„ och med stora förvĂ€ntningar pĂ„ eleverna. LĂ€raren, som anvĂ€nder autentiskt material som lĂ€romedel, ger eleverna stort talutrymme och skapar möjlighet till lĂ€rande genom interaktion med lĂ€raren och klasskamraterna. .

Friluftsliv och utevistelse Àr idag en central del i kursplanen i Àmnet Idrott och hÀlsa men utvÀrderingar visar att det inte fÄr sÄ stor plats i realiteten. Detta har jag tyckt varit vÀldigt intressant och jag har dÀrför haft som syftet med studien att undersöka hur en grundskola, med inriktning pÄ friluftsliv och utevistelse, vÀljer att arbeta med kunskapsomrÄdet friluftsliv och utevistelse genom Ärskurs 1-9. Vidare vill jag undersöka hur en inriktning pÄ friluftsliv och utevistelse pÄverkar elevernas intresse och kunskapsnivÄer. Jag har anvÀnt mig en av en kvalitativ metod med sex individuella- samt gruppintervjuer. Resultatet visar hur lÀrare och elever uppfattar innehÄllet i undervisningen och hur det, genom en genomtÀnkt progression frÄn Ärskurs 1-9, pÄ ett positivt sÀtt har renderat i ökat intresse och kunskapsnivÄer hos eleverna.

BAKGRUND:HÀr ger vi lÀsaren en bakgrund i vad tidigare forskning och vad vÄra styrdokument sÀger kringden skönlitterÀra lÀsningen i skolan.SYFTE:VÄrt huvudsyfte Àr att ta reda pÄ hur pedagoger talar om att de anvÀnder skönlitterÀr lÀsning iundervisningen. Med hjÀlp av delfrÄgorna: Vilken litteratur lÀser man i skolan? Hur serpedagogerna pÄ relationen mellan skönlitteratur och lÀrande? Hur samarbetar skolan medbiblioteket och hemmet?METOD:Vi har en kvalitativ metod inspirerad av fenomenografi. Vi har intervjuat 10 pedagoger för atthöra deras uppfattning kring skönlitterÀr lÀsning och hur de anvÀnder sig av den.RESULTAT:Pedagogerna anser att skönlitterÀr lÀsning i skolan Àr av stor vikt. Det Àr nÄgot de anvÀndersig av och nÄgot de tycker Àr viktigt bÄde ur ett kunskapsperspektiv och ur ett lustfylltperspektiv.

Jag har i detta arbete för avsikt att studera utfallet av undervisning, efter att eleverna har arbetat i grupp eller individuellt. För att kunna göra detta har jag valt att studera fenomenografin och dess syn pÄ kunskap, inlÀrning etc. Jag tittar Àven pÄ fenomenografisk forskning om inlÀrning och utfall av undervisning. I min studie har jag intervjuat eleverna före och efter undervisning. HÀlften av dessa elever har under undervisningen arbetat individuellt och andra halvan har arbetat i grupp.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med undersökningen var att jÀmföra hur lÀrare och personal pÄ en högstadieskola i Stockholm arbetar och tÀnker kring hÀlsa i undervisningen samt hur eleverna uppfattar hÀlsoundervisningen. UtifrÄn syftet har dessa frÄgestÀllningar skapats: Hur kan man som lÀrare dels i idrott och hÀlsa, biologi samt hemkunskap, jobba med hÀlsa i undervisningen? Vad anser lÀrarna och personal Àr viktigt i hÀlsoundervisningen? Hur uppfattar eleverna hÀlsoundervisningen?MetodI studien anvÀndes en kvalitativ metod och insamling av data med hjÀlp av intervjuer för att fÄ ingÄende och djupa svar pÄ frÄgestÀllningarna. Urvalet av informanter har varit tre lÀrare samt en bitrÀdande rektor samt tio elever i Ärskurs 6, 7 och 8.ResultatJag fick i studien svar pÄ att det Àr en skillnad i hur de vuxna informanterna tÀnker kring hÀlsa och hÀlsoundervisning och att det skiljer sig mot hur eleverna uppfattar hÀlsoundervisningen. LÀrarna och personalen tycker att det Àr viktigt att eleverna fÄr en undervisning i hÀlsa dÀremot Àr det Àven en skillnad i nÀr eleverna bör fÄ undervisning i hÀlsa.

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka om det finns nÄgra fördelar med att arbeta Àmnesövergripande, och vilka dessa i sÄ fall var. Denna undersökning Àr utförd i klass nio. Vi valde att genomföra undersökningen med bÄde enkÀter och intervjuer för att fÄ ett sÄ tillförlitligt resultat som möjligt. Tidigare forskning har visat att mening och helhet hör ihop, utan helhet ger undervisningen ingen mening. Ett Àmnesövergripande arbetsomrÄde kan vara ett sÀtt för eleverna att förstÄ varandra, samt att bilda sig en helhetssyn över olika kunskapsbitar.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva kunskapens betydelse för personer med födoĂ€mnesallergi, samt nĂ€r det gĂ€ller förebyggande av anafylaxi. Den metod som anvĂ€ndes var en systematisk litteraturstudie, dĂ€r totalt tretton kvantitativa och tvĂ„ kvalitativa artiklar anvĂ€ndes i resultatet. De databaser som anvĂ€ndes var Pubmed, Elin@dalarna och CINAHL. Resultatet visade att betrĂ€ffande kunskapens betydelse var majoriteten av de medicinska frĂ„gorna i en studie som besvarades via Internet frĂ„gor som berörde födoĂ€mnesallergi och allergiska reaktioner. Över hĂ€lften av ungdomarna uppgav att deras livskvalitet och hĂ€lsa pĂ„verkades och ovissheten och okunskapen om allergin pĂ„verkade deras livskvalitet negativt.

Syftet med denna Àr att undersöka vilken uppfattning utbildade lÀrare i Ärskurs fyra till sex har om individualisering och hur de tillÀmpar begreppet i sin svenskundervisning. Vi anvÀnt oss av ostrukturerade intervjuer. Resultatet visar att arbetet med individualisering Àr tidskrÀvande, men att det ger resultat för individerna. Slutsatsen Àr att lÀrare verkar kunna redogöra för vad individualisering innebar, men att det kan vara svÄrt att tillÀmpa en individanpassad undervisning för varje individ pÄ grund av flera olika aspekter..

Denna uppsats undersöker hur lÀrare som undervisar i grundskolans tidigare Är resonerarkring verbal kommunikation i sin undervisning i Àmnet engelska. Intervjuade lÀrare Àr allasituerade pÄ olika skolor i en mellanstor stad i sydvÀstra Sverige. Studien Àmnar synliggöralÀrares resonemang kring huruvida deras tidigare erfarenheter pÄverkar den verbalakommunikationen i deras engelskundervisning. Undersökningen har utförts utifrÄn kvalitativmetod med hermeneutisk fenomenologisk ansats. UtifrÄn kvalitativa intervjuer har kunnattolkas hur lÀrarnas tidigare erfarenheter, förvÀntningar pÄ eleverna och uppfattning om sinundervisning med fokus pÄ den verbala kommunikationen ser ut och hur detta har pÄverkathur lÀrarna resonerar.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om verksamma lÀrare i högstadiet och gymnasiet explicit eller implicit utgÄr frÄn lÀrandeteorier i sin undervisning. Vi har valt att fokusera pÄ behaviorism, konstruktivism och sociokulturellt perspektiv. Metoderna för undersökningen Àr observation med efterföljande djupintervju av fyra lÀrare samt en enkÀtundersökning med 20 deltagare. I litteraturdelen beskrivs kort de tre lÀrandeteorierna samt hur de kan tillÀmpas. I resultaten framkommer det att en svag majoritet av lÀrarna visar pÄ explicit anvÀndande av teorierna i sin undervisning och en mindre del uppvisar implicit anvÀndande av teorierna, medan endast fyra deltagare inte alls utgÄr frÄn lÀrandeteorier i sitt arbete..

Studien ska ge mig och de som lÀser studien en insikt i vikten av och hur man kan anvÀnda sig av verklighetsanknytning. Genom denna uppsats ska lÀraren kunna fÄ en grundlÀggande förstÄelse samt en hjÀlp kring de didaktiska bitarna av verklighetsanknytning. LÀrare bör kunna koppla samman skolans vÀrld med verkligheten och utöka elevernas förstÄelse för dess samband. Studien visar att verklighetsanknuten undervisning motiverar och stimulerar eleverna. I flera fall finns stöd frÄn bland annat Deweys, Vygotskiljs och Kants teorier för studiens resultat.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om verksamma lÀrare i högstadiet och gymnasiet explicit eller implicit utgÄr frÄn lÀrandeteorier i sin undervisning. Vi har valt att fokusera pÄ behaviorism, konstruktivism och sociokulturellt perspektiv. Metoderna för undersökningen Àr observation med efterföljande djupintervju av fyra lÀrare samt en enkÀtundersökning med 20 deltagare. I litteraturdelen beskrivs kort de tre lÀrandeteorierna samt hur de kan tillÀmpas. I resultaten framkommer det att en svag majoritet av lÀrarna visar pÄ explicit anvÀndande av teorierna i sin undervisning och en mindre del uppvisar implicit anvÀndande av teorierna, medan endast fyra deltagare inte alls utgÄr frÄn lÀrandeteorier i sitt arbete..