BAKGRUND: Under vÄr tid hÀr pÄ Högskolan i BorÄs har vi lÀst mycket omskönlitteratur i svenskÀmnet i relation till meningsfullt och lustfylltlÀrande. Bilden som vi tycker Àr vag i detta sammanhang Àr hurpedagogerna arbetar med skönlitteratur. DÀrför tyckte vi att det voreintressant att undersöka samt försöka göra bilden tydligare. Vi harfunnit mycket forskning inom omrÄdet vilket vi redogör för ibakgrunden.SYFTE: VÄrt syfte Àr att undersöka variationen av hur skönlitteratur anvÀndsav pedagoger i undervisning för grundskolans tidigare Är.METOD: Vi har valt att utföra vÄr undersökning med hjÀlp av redskapet selfreport.RESULTAT: VÄr undersökning visar att det finns en bred variation i pedagogernasbeskrivningar om hur de anvÀnder sig av skönlitteratur. FrÀmstanvÀnder sig pedagogerna av höglÀsning och tyst lÀsning men Àven avskönlitteratur som material för att integrera olika skolÀmnen för atteleverna ska fÄ en djupare kunskap..

Varje Är drabbas ett stort antal diabetiker av fotsÄrsproblem och det Àr vÄr uppgift som sjuksköterskor att genom olika former av undervisning försöka förebygga dessa. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskan genom undervisning bidrar till att förebygga fotsÄr hos patienter med diabetes. Metoden Àr en litteraturstudie med granskning av tio vetenskapliga artiklar. Resultatet presenterades som tvÄ teman, undervisning och kunskap och det framgÄr att sjuksköterskan kan anvÀnda sig av bÄde individuell och gruppundervisning för att förebygga fotsÄr. KunskapsnivÄn har visat sig vara bristfÀllig vad gÀller god omvÄrdnad vid fotvÄrd och författarna menar att en bidragande faktor till detta kan vara attityder till fötter samt kunskaper i sÄrvÄrd.

Syftet med detta arbete var att belysa faktorer som förebygger svÄrigheter i lÀs- och skrivinlÀrning samt metoder som anvÀnds för att identifiera vari svÄrigheterna bestÄr och ÄtgÀrder som tillÀmpas för att stödja elever med lÀs- och skrivproblematik. Den metod som tillÀmpats har varit en litteraturstudie samt en mindre empirisk undersökning i form av Ätta intervjuer med verksamma lÀrare i Ärskurs 1-3. Resultatet visar att faktorer som förebygger lÀs- och skrivproblem Àr en riklig tal- och skriftsprÄklig stimulans i hem- och nÀrmiljö samt en medvetet förebyggande metodik i skolan, med fokus pÄ att systematiskt följa varje elevs lÀsutveckling. Vidare visar resultatet att de metoder som anvÀnds för att upptÀcka och identifiera lÀs- och skrivsvÄrigheter bÄde bestÄr i olika former av kartlÀggningsmaterial och lÀrares kunskaps- och erfarenhetsbaserade förmÄga att pÄ daglig basis avlÀsa var eleverna befinner sig i inlÀrningsprocessen. Resultatet visar ocksÄ att de ÄtgÀrder som tillÀmpas sker i sÄvÀl mindre elevgrupper som i enskild undervisning, sÄ kallad en-en-pedagogik, med syfte att trÀna det som eleverna specifikt behöver.

Syfte: Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka hur nyanlÀnda elevers SO- undervisning pÄ tvÄ skolor Àr organiserad och vilka strategier lÀrare kan anvÀnda för att underlÀtta kunskaps-och sprÄklÀrande för de eleverna. Avsikten med studien Àr att se om lÀrarnas bild av möjligheter och hinder för sprÄklÀrandeundervisning stÀmmer överens med elevernas upplevelse och tolkning av dessa. Som teoretiskt stöd i studien har anvÀnts för Àmnet relevant forskning och litteratur som bygger pÄ det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrandet, LÀroplan 2011:a samt Skolverkets AllmÀnna rÄd för utbildning av nyanlÀnda elever. Metod: Intervjuer med 6 lÀrare och enkÀter med 26 nyanlÀnda elever pÄ högstadiet pÄ tvÄ skolor. Resultat: Analysen visar en samstÀmmighet mellan lÀrarnas och elevernas syn angÄende sprÄklÀrandemöjligheter för nyanlÀnda elever i SO-undervisning.

Bakgrunden till min studie kommer ursprungligen frÄn mitt eget intresse att diskutera Àmnesintegrerad undervisnings betydelse i skola och samhÀlle.Syftet med föreliggande studie Àr att utifrÄn ett multimodalt perspektiv ta reda pÄ hur en musiklÀrare och en specialpedagog i matematik samarbetar för att integrera matematik och musik i sin undervisning i Ärskurs 1-3. Jag har anvÀnt mig av observationer och samtal för att ta reda pÄ hur de arbetar, vilka redskap de anvÀnder sig av samt varför de arbetar som de gör.    Den undervisning jag har observerat kallas mattemusik och Àr en utarbetad metod för Àmnesintegrerat lÀrande. I resultatet visas att det Àr lÀroplanens mÄl och kunskapskrav i matematik och musik som styr undervisningen och att de tvÄ lÀrarna anser att det sÀtt som undervisningen bedrivs pÄ Àven uppfyller mÄnga sociala mÄl som till exempel samarbetsförmÄga, hÀnsynstagande och turtagning. Lektionerna i mattemusik utgick frÄn ett tema och sedan arbetade lÀrarna tillsammans med eleverna mot den nya kunskapen ifrÄn mÄnga olika hÄll och med flera sinnen involverade. Undervisningen var i mÄnga avseenden multimodal dÄ Àven momenten under lektionerna i sig sjÀlva var det.    Det jag tar upp i diskussionen Àr bland annat avsaknaden av det taktila sinnet som inte fanns representerat i lika stor utstrÀckning som de visuella, auditiva och kinestetiska sinnena..

Denna rapport handlar om hur man som lÀrare kan variera undervisningen i matematik med en fokusering pÄ laborativ matematik. Den riktar sig frÀmst mot gymnasiet men Àr Àven aktuell för bÄde för yngre och Àldre Äldrar. Rapporten behandlar lÀrares och elevers syn pÄ undervisning samt ger konkreta förslag pÄ hur sÄdan undervisning kan gÄ till. Syftet med rapporten Àr att undersöka vad det finns för alternativ till traditionell undervisning och presentera dessa. Metoden som anvÀnts Àr intervjuer dÀr jag tagit kontakt med lÀrare som Àr kÀnda för att anvÀnda alternativa undervisningsmetoder och laborativ matematik.

BAKGRUND: Vi har i vÄr bakgrund tagit upp aktuell forskning kring attbedriva undervisning i utomhusmiljö. Vi har valt att se pÄ dettaur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv nÀr det gÀller eleverslÀrande.SYFTE: VÄrt syfte med studien Àr att försöka belysa hur ett antal lÀrarebeskriver sina tankar kring och sitt arbete med utomhusmiljönsom en plats för att utmana elevers lÀrande.METOD: Vi har anvÀnt oss av kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi gjortvÄr datainsamling genom skriftliga intervjuer, s.k. self report,med elva verksamma lÀrare pÄ tvÄ olika skolor.RESULTAT: Vi kan se ett flertal gemensamma drag i vÄra respondenterstexter gÀllande utomhusundervisning. Samtliga lÀrare i vÄrstudie Àr positivt instÀllda till utomhusundervisning. Vi fannocksÄ tecken pÄ variationer nÀr det gÀller hur och varför lÀrarnaanvÀnder utomhusmiljön i sin undervisning.

Syftet Àr att undersöka pedagogers tankar och erfarenheter kring undervisning av elever med sÀrskilda behov pÄ en skola. Detta för att öka kunskapen om hur man som ÀmneslÀrare kan öka möjligheterna för dessa elever att klara undervisningens mÄl samt att skapa förstÄelse för vilka brister och behov som finns i detta arbete. Den metod jag har valt för att genomföra undersökningen Àr kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat fyra pedagoger pÄ en utvald skola som arbetar med elever i grundskolans senare Är, tre av informanterna Àr sprÄklÀrare och en arbetar som specialpedagog. Resultatet visar sju Äterkommande teman som har stor betydelse för framgÄngsrik undervisning med elever med sÀrskilda behov. Dessa teman Àr bemötande, motivation, struktur och information, stress, klassrumsklimat och arbetsro, undervisningssÀtt och pedagogik samt resurser. Informanterna uppger i mycket liten utstrÀckning innehÄllet i undervisningen som betydande för motiverande och framgÄngsrik undervisning.

LÀsning och skrivning Àr förmÄgor som Äterkommer i skolans alla Àmnen, inte bara i Àmnet svenska. DÀrför Àr det mycket viktigt att alla elever fÄr en god start pÄ sin lÀs- och skrivutveckling. För att kunna anpassa undervisningen till alla elevers individuella behov krÀvs fler Àn en utvecklingsmetod. Det innebÀr att en pedagog som enbart bedriver lÀs- och skrivutveckling efter en metod riskerar att inte nÄ fram till alla elever. Följden av det kan bli att dessa elever fÄr en anpassad undervisning hos speciallÀraren eller specialpedagogen pÄ skolan.

Dokumentation and evaluation of an teachingexperiment with integration of the subjekt handikraft into thematic teatching according to the marchtalplan..

I denna uppsats undersöks elevers och lÀrares attityd till poesi pÄ gymnasiet, dÄ tidigare forskning visat pÄ en negativ instÀllning. En kvalitativ metod tillÀmpas vid utförandet av elevenkÀter och lÀrarintervjuer. Resultatet av undersökningen visar att eleverna har en övervÀgande positiv instÀllning till poesi och att Àven majoriteten av lÀrarna har en positiv attityd till poesi. Men mÄnga av lÀrarna har uppfattningen att majoriteten elever inte tycker om poesi. MÄnga elever pÄpekar dock att de bara tycker om poesi som inte Àr för svÄr eller analytisk, en uppfattning som Àven finns hos nÄgra av lÀrarna.

Syftet med denna uppsats var att undersöka lÀrares syn pÄ gehörsbaserad undervisning i afroamerikanska musikstilar inom ramen för ensemble- undervisning pÄ gymnasiets estetiska program. Vi anvÀnde kvalitativ forskningsintervju som datainsamlingsmetod. Fyra lÀrare frÄn fyra olika gymnasieskolor i norra regionen av Sverige deltog i studien. Undersökningen genomfördes med ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet visade att de intervjuade lÀrarna till största delen var positivt instÀllda till gehörsbaserad undervisning.

Datorns möjligheter erbjuder idag mÄnga olika sÀtt att presentera ett material pÄ vilket torde vara ett viktigt redskap för inlÀrningen.Vi har skapat tre olika visualiseringsmetoder som vÀnder sig till eleverna pÄ gymnasiet som har Àmnet fysik i undervisningen.Metoderna bestÄr av en videofilm, text och bild (webbsida) samt interaktiv produktion. InnehÄllet i alla tre produktioner Àr det samma och behandlar delomrÄdet energi. Syftet med studien Àr att försöka kartlÀgga vilken metod som Àr effektivast vad det gÀller elevernas inlÀrning.Resultatet av denna studie visar att det inte finns nÄgon generell metod som passar alla. Dock har vÄr studie visat att videoproduktionen var effektivast inom ramen för de uppsatta avgrÀnsningarna..

Syfte: De senaste Ären har man kunnat se ett lÀgre resultat i lÀsförstÄelse för svenska elever i nationella och internationella undersökningar. Elevers lÀsförstÄelse pÄverkar deras lÀrande inom alla skolÀmnen eftersom kunskap utvecklas genom förmÄgan att ta till sig skriftlig text. Utvecklingen av lÀsförstÄelse Àr central för all undervisning i skolan. Syftet med studien Àr att studera hur lÀrare planerar och arbetar med olika texter i undervisningen med fokus pÄ elevers förstÄelse av det de lÀser. Hur arbetar lÀrare med lÀsförstÄelse i klassrummet? Vilka strategier anvÀnds? Vilka lÀrande-/undervisningsteorier förankrar lÀrare sin undervisning i? Teori, ansats och metod: Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, vilket innebÀr samspel och samarbete mellan mÀnniskor dÀr varje individ kan utveckla sina grundlÀggande fÀrdigheter.FörstÄelse och tolkning anknyter till en hermeneutisk tolkande ansats.

Syftet med studien var att undersöka om och i sÄ fall hur lÀrare utformar och individanpassar sin undervisning efter elevers olika behov och förutsÀttningar. Dessutom studerades vilka kunskaper som existerar kring Àmnet, samt vad som finns skrivet i LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94, Utbildningsdepartementet, 2006) angÄende detta. UtifrÄn semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lÀrare samt observationer i klassrum kunde slutsatsen dras att samtliga medverkande ansÄg att individanpassad undervisning Àr nödvÀndigt för att kunna ta hÀnsyn till alla elevers olikheter och behov. Observationerna visade att samtliga lÀrare i olika hög grad lever upp till en individanpassad undervisning med varierande inslag. Dock genomför eleverna, trots variation i undervisningen, samma uppgifter men vid olika tillfÀllen..