En av huvuddelarna i manöverkrigföringen, som Försvarsmakten nyttjar, Àr indirekt och direkt metod. Men dÄ Sverige inte har varit i krig pÄ vÀldigt lÀnge sÄ beslöt jag att skriva denna uppsats i syfte att skapa ett underlag för en ökad förstÄelse för nyttjandet av indirekt och direkt metod vid manöverkrigföring. För att göra detta sÄ försökte jag svara pÄ följande frÄga:Hur ser fördelningen mellan indirekt och direkt metod ut vid flyginsatser i krig under 1990-talet?För att fÄ ett svar pÄ frÄgan sÄ gjorde jag en fallstudie pÄ Operation Desert Storm dÀr jag först analyserade vilken metod de allierade styrkorna anvÀnde mot de olika anfallsmÄlen. Efter detta gjorde jag en undersökning i hur mÄnga anfall och uppdrag som genomfördes mot varje mÄl.

Arbetet med den tidiga lÀs- och skrivundervisningen hos sex intervjuade lÀrare skildras i denna studie. Syftet Àr att redogöra för idag verksamma lÀrares undervisning av tidig lÀs- och skrivutveckling samt bringa klarhet i huruvida de anvÀnder sig av specifika metoder som stöd i arbetet. Vilka metoder Àr i sÄdana fall aktuella och arbetar samtliga lÀrare pÄ samma sÀtt? Studien avser Àven ta del av hur elevers individuella behov bemöts i undervisningen samt hur lÀrarna i studien arbetar för att möta eleverna pÄ den kunskapsnivÄ de befinner sig. Empirin grundar sig i semistrukturerade kvalitativa intervjuer för att fÄ djup och helhet inom undersökta företeelser.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att ta reda pÄ lÀrarnas attityder till utomhusmatematik och dess koppling mellan teori och praktik i grundskolans tidigare Ärskurs 1-3. Vi vill veta hur utomhusmatematik förhÄller sig till styrdokumenten, samt hur lÀrarna som anvÀnder utomhusmatematik omsÀtter styrdokumenten i sin undervisning utomhus. I vÄr studie har vi anvÀnt kvalitativ metod i form av intervju och observation samt videoinspelning som ett redskap för vÄrt studieresultat. Vi har intervjuat sammanlagt sex stycken lÀrare, tre som anvÀnder utomhusmatematik i sin undervisning, vars lektioner vi Àven observerat, och tvÄ som inte anvÀnder det sÄ ofta samt en som inte alls anvÀnder utomhusmatematik. Resultatet av vÄr undersökning visar, att undervisning utomhus i matematik gör eleverna mer verksamma och nyfikna.

Den hÀr studien tar utgÄngspunkt i ett projekt för att digitalisera undervisning för nyanlÀnda. Syftet med studien Àr att öka kunskapen kring hur digitalisering av undervisning kan anvÀndas för att individanpassa svenskundervisning för nyanlÀnda ur ett lÀrarperspektiv. En frÄga som behandlas Àr om digitaliseringen pÄverkat lÀrarnas syn pÄ individanpassning. Studien besvarar ocksÄ frÄgorna om digitaliseringen förÀndrat lÀrarnas undervisning och hur styrdokumentens individualiseringsintentioner framkommer i digitaliseringsprocessen.En kvalitativ ansats valdes och i studien har halvstrukturerade intervjuer gjorts med fyra stycken Sfi-lÀrare. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan ordagrant.

Syftet med min studie Àr att belysa elevers uppfattningar om anvÀndningen av musik som metod i matematikundervisningen. Ett annat syfte Àr att beskriva utvecklingen av omrÄdet matematik och musik i ett lÀrandesammanhang samt att bidra till utvecklingen inom omrÄdet.För att fÄ en bild av elevers uppfattningar har jag att anvÀnt mig av en kvalitativ metod, dÀr det viktiga Àr att tolka och förstÄ elevernas uppfattningar. För att eleverna skall kunna fÄ en uppfattning har jag utformat tvÄ lektioner med brÄkrÀkning och musik. Mot en teoretisk bakgrund har jag tolkat elevernas uppfattningar. För att allra bÀst kunna fÄnga elevernas tankar har jag valt semi-strukturerade intervjuer.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andrasprÄk, fördjupningskurs SSA133Vt 2012Handledare: Lilian Nygren-­Junkin.

Föreliggande arbete inriktar sig pÄ lÀrares sÀtt att kommunicera i undervisning av ensemble dÀr de bemöter flera elever samtidigt. Med hjÀlp av videoobservationer av fyra lÀrare som bedriver undervisning av mindre ensembler pÄ gymnasiet har jag analyserat fram vilka kommunikationssÀtt som anvÀnds samt hur de anvÀnds. Resultatet visar att lÀrarna anvÀnder sig av sÄ vÀl verbal som icke-verbal kommunikation i sin undervisning. Via flertalet multimodala och semiotiska resurser kommunicerar musiklÀrarna med sina elever under lektionens gÄng. De kommunikationssprÄk som förekommer Àr ett socialt, humoristiskt, auktoritÀrt, gestaltande, kunnigt och mÄlande sprÄk.

I detta arbete undersöks kunskap om brÄkbegreppet hos fyra olika lÀrare och hur de anvÀnder denna kunskap i sin undervisning. Resultaten diskuteras bl a med utgÄngspunkt frÄn Liping Mas bok Knowing and teaching elementary mathematics. Undersökningen har en subjektiv dimension bestÄende av intervjuer med lÀrarna. Begreppskunskapen fokuserar pÄ division av brÄktal, innehÄllsdivision och del ? helhetsaspekten.

Detta examensarbete behandlar möjligheterna att genom projektarbete verklighetsförankra Àmnet Multimedia B pÄ gymnasiet. Undersökningen har utgÄtt frÄn aktionsforskningens principer, vilket innebÀr att jag undersökt och reflekterat kring min egen undervisning i Multimedia B. Litteraturstudier, utvÀrderingar och intervjuer har kompletterat de egna observationerna. Arbetets syfte Àr i första hand att undersöka om en viss metod, i det hÀr fallet projektarbete, kan skapa större verklighetsförankring i ett Àmne. Samtidigt Àr ocksÄ syftet att ta reda pÄ elevernas syn pÄ verklighetsförankring, hur de ser pÄ lÀrarens roll i ett projektarbete och vilka för- och nackdelarna Àr med att arbeta i projekt.

Syftet med fallstudien var att undersöka vad eleverna i klassen tyckte om att arbeta med Trageton- metoden men ocksÄ vad pedagogen hade för erfarenheter vid anvÀndningen av denna metod. Undersökningen som gjordes under fyra veckors period visar att elever och pedagog, i klassen som observerades, allmÀnt har en ganska positiv instÀllning till denna metod. Att skriva sig till lÀsning genom datorn passade eleverna dÀr de ocksÄ fick skapa egna böcker vilket resulterade i sjÀlvkÀnsla och motivation. Pedagogens variation av olika metoder passade de elever som fanns i klassen, dÄ hon hade anpassat denna till elevernas kunskapsnivÄ..

Decimaltal uppfattas som ett komplicerat Àmne, bÄde för lÀrare och elever. Syftet med uppsatsen Àr att svara pÄ frÄgan hur verksamma lÀrare arbetar med decimaltal i sin undervisning i Ärskurs 5. Uppsatsen Àr baserad pÄ tre frÄgor gÀllande undervisningen om decimaltal. För att svara pÄ frÄgorna Àr arbetet lutat mot teorier som handlar om olika matematiska aspekter kopplat till decimaltal. De metoder som anvÀnts för insamlande av data i denna kvalitativa studie Àr genom observationer av undervisning och lÀrarintervjuer.

Mitt syfte med denna uppsats Àr att ta reda pÄ om det finns ett samband mellan specialpedagogik och musisk undervisning. Jag vill ta reda pÄ om speciallÀrare/specialpedagoger anvÀnder sig av musisk undervisning. I examensarbetet har jag intervjuat tolv speciallÀrare/specialpedagoger, jag har Àven anvÀnt mig av litteratur dÀr jag frÀmst inriktat mig pÄ olika inlÀrningsstrategier. Detta gjorde jag för att finna lÀmpliga metoder som jag kan anvÀnda mig av i mitt dagliga arbete med elever. För att belysa vikten av olika inlÀrningsstrategier tar jag upp nÄgra forskares perspektiv pÄ lÀrande, lÀroplanen för grundskolan, specialpedagogikens historia och vad musisk undervisning Àr.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om talradsmetoden underlÀttar vid huvudrÀkning bÄde för elever med höga och lÄga resultat i matematik. Eftersom skolverket satsar mycket pÄ matematiken nu har jag undersökt vilka kunskaper det fanns i subtraktion och i att skriva siffror och tal. Jag har undersökt tvÄ olika klasser, jag har anvÀnt mig av en försöksklass och en referensklass. Jag har haft undervisning i en försöksklass och jÀmfört resultaten frÄn bÄde innan och efter undervisningen i bÄda klasserna. Vi har arbetat i bÄde helklass och med parövningar och enskilt arbete.

Denna undersökning behandlar idrottslÀrares uppfattningar om inkluderande undervisning. Det ingÄr ocksÄ en redogörelse för hur idrottslÀrare anpassar undervisningen för att möta alla inom olika elevgrupper. Vi stÀller oss exempelvis frÄgan: vilka möjligheter och hinder uppfattar idrottslÀrare med inkluderande undervisning?Undersökningen har kvalitativ ansats dÀr intervjuer med sju idrottslÀrare anvÀnds som utgÄngspunkt för metod. Det framgÄr av vÄrt resultat att, enligt lÀrarna, kan inkludering översÀttas som alla elevers lika rÀtt att delta i idrottsundervisningen.

Studiens syfte Àr att studera hur lÀrare i Är 7-9 ser pÄ det faktum att no-undervisningen i de lÀgre Ären ökat. Jag har frÀmst intresserat mig av att studera effekterna av NTA-projektet, som utförligt beskrivs i arbetet. Jag Àr Àven nyfiken pÄ hur samarbetet mellan lÀrarna i de olika Ären fungerar samt hur lÀrarna ser pÄ elevernas instÀllningar och attityder till de naturvetenskapliga Àmnena. Jag redovisar olika teoretiska perspektiv för lÀrandet och ger exempel pÄ lÀrandeteorier i no-undervisningen. Jag presenterar Àven forskning om naturvetenskaplig undervisning i de lÀgre Äldrarna.