LÀroplanen (Skolverket, 2011) och Skollagen (SFS 2010:800) anger att undervisningen ska individanpassas. Skolinspektionen (2011) faststÀller att det finns brister i hur skolorna bedriver en sÄdan undervisning och Àven min erfarenhet var att detta inbegrep en del utmaningar. Med detta som bakgrund blev studiens syfte att beskriva, tolka och förstÄ innebörden i lÀrares upplevelser av att individanpassa den egna undervisningen samt eventuella relaterade utmaningar. För att undersöka detta anvÀndes en kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsteknik, dÀr fem verksamma lÀrare intervjuades. En hermeneutiskt-fenomenologisk ansats anvÀndes som utgÄngspunkt.Resultatet visade att individanpassa undervisningen inte Àr lÀtt att göra, dÄ det Àr mycket upp till lÀraren att sjÀlv tolka och bedriva undervisningen med de svÄrigheter det innebÀr.

Syfte och fra?gesta?llningarSyftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? hur la?rare i idrott och ha?lsa pa? la?g och mellanstadiet uppfattar ha?lsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet a?r a?ven att underso?ka hur la?rarna jobbar med att implementera ha?lsobegreppet i sin undervisning. Utifra?n syftet har dessa fra?gesta?llningar skapats: Vad betyder ha?lsobegreppet fo?r la?rare i idrott och ha?lsa? Hur undervisar la?rarna sina elever i och om ha?lsa? Hur tolkar la?rare i idrott och ha?lsa ha?lsans del i Lgr 11?MetodJag har anva?nt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hja?lp av intervjuer.

Syftet med detta arbete var att undersöka om och i sÄ fall hur pedagoger anvÀnder leken som en lÀrande metod samt hur lek kan vara en vÀg till lÀrande. Vi inriktade oss pÄ skolans tidigare Är, det vill sÀga skolÄr 1-6. Med lek menar vi en kreativ, rörelsebetonad, lustfylld och varierad verksamhet dÀr barnet kan utvecklas i sin egen takt efter sina egna förutsÀttningar. De metoder som vi anvÀnde oss av vid undersökningen var intervju samt enkÀt. Undersökningspersonerna bestod av tre pedagoger verksamma i skolans tidigare Är och deras elever.

Detta examensarbete Àr genomfört inom ramen för examensarbetet pÄ lÀrarprogrammet vid Malmö högskola. Syftet med uppsatsen Àr att visa pÄ möjligheterna med ny didaktik vid undervisning i företagsekonomi pÄ gymnasiet. Metoden som anvÀnts Àr studie av relevant pedagogisk och didaktisk litteratur. Resultatet Àr ett förslag pÄ möjligheter med ny didaktik i Àmnet Företagsekonomi med hjÀlp av MMORPGs funktioner. Slutsatsen Àr att anvÀndandet av MMORPGs vid undervisning i Àmnet Företagsekonomi skapar mÄnga vÀrdefulla fördelar ur didaktisk synpunkt i jÀmförelse med dagens klassrumsdominerade didaktik..

Syftet med följande arbete Àr att undersöka om varierad undervisning i matematik kan underlÀtta elevernas inlÀrning. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom varierad undervisning i matematik. Med hjÀlp av enkÀtundersökningar och intervjuer ville jag undersöka om varierad undervisning i matematik ökar elevens intresse och motivation, ökar det elevens matematiska sjÀlvförtroende, pÄverkar det positivt elevens instÀllning för matematik. Resultaten pekar pÄ att varierad undervisningen i matematik kan underlÀtta elevernas inlÀrning i matematik..

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att klargöra hur tre lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa undervisar om begreppet hÀlsa. UtifrÄn syftet skapade jag följande frÄgestÀllningar:FrÄgestÀllningarHur vÀljer lÀrarna att strukturera sin undervisning inom begreppet hÀlsa?Vilken syn av begreppet hÀlsa förmedlar lÀrarna genom sin undervisning?MetodStudien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med tre lÀrare pÄ tre olika skolor. LÀrarnas svar frÄn intervjuerna har analyserats och tydliggjorts med hjÀlp av Aaron Antonvoskys teori KASAM, dÄ underkomponenterna i KASAM Àr viktiga för att man ska kunna fÄ en helhets bild av hÀlsa. ResultatLÀrarna vÀljer frÀmst att fokusera pÄ den fysiska hÀlsan i sin undervisning, detta genom att anvÀnda sig av olika fysiska aktiviteter. Samtliga lÀrare ansÄg om de hade en bred undervisning sÄ kunde deras elever hitta nÄgon aktivitet som de ville fortsÀtta med i framtiden, dÀrigenom skapa ett livslÄngt intresse för hÀlsa. SlutsatsLÀrarna lÀgger mest fokus pÄ att undervisa om den fysiska hÀlsan, frÀmst genom olika fysiska aktiviteter.

Att kunna lÀsa Àr inte bara att avkoda bokstÀver till ljud utan Àven att förstÄ det man lÀser. Dagens samhÀlle ger oss ett stort informationsflöde som vi mÄste ta stÀllning till. Skolans uppdrag Àr att ge eleverna stöd i att utveckla lÀsförstÄelsen för ett livslÄngt lÀrande. Enligt vissa forskare Àr skolan dÄlig pÄ att ge elever lÀsstrategier som hjÀlper dem till bÀttre lÀsförstÄelse och har traditionellt fokuserat mer pÄ avkodningen. Jag har gjort en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med lÀrare i Ärskurs 1-3.

VÄrt syfte med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur elevernas kunskaper i första hjÀlpen pÄverkas tvÄ Är efter utbildning inom Àmnet. Som metod valde vi att anvÀnda oss av enkÀter och intervjuer, dÀr vi delade ut enkÀter till 102 elever och intervjuade fyra lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa. De fyra grundskolorna som vi anvÀnde oss av i vÄr undersökning var alla belÀgna i Malmö. Genom arbetets gÄng anvÀnde vi oss av relevant litteratur för att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar. De fyra grundskolorna som vi valt att undersöka delades i sin tur upp i tvÄ grupper, Grupp 1 respektive Grupp 2.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ insyn och ökad kunskap pÄ hur pedagogerna pÄ en utvald förskola arbetar med skönlitteratur. Skönlitteratur Àr ett pedagogiskt hjÀlpmedel som sÀtter igÄng barns kreativitet och tankar. I min undersökning har jag anvÀnt mig av den kvalitativa intervjun som metod och intervjuat fyra pedagoger som arbetar pÄ en mÄngkulturell förskola i Malmö. Resultatet av min undersökning visar att pedagogerna pÄ förskolan anvÀnder skönlitteratur dagligen i sin undervisning. De planerar sin undervisning och utför den med olika didaktiska, sprÄkfrÀmjande hjÀlpmedel.

Denna uppsats syftar till att undersöka elevers syn pÄ undervisning och lÀrande. Undersökningen visar vad elever tycker Àr bra lektioner och nÀr de tycker att de lÀr sig bÀst, samt undersökt detta i relation till skolans styrdokument. Anledningen till detta Àr att skolans lÀroplan tillsammans med Skolverkets AllmÀnna rÄd ger lÀrare rÄd om hur de bör planera och genomföra undervisning för att nÄ bÀsta resultat med vÄra elever.Undersökningen Àr kvantitativ i form av en enkÀtundersökning som genomförts som totalundersökning pÄ en gymnasieskola i en mindre kommun i Sverige. EnkÀten bestÄr av pÄstÄenden om undervisning och lÀrande och Àr konstruerad utifrÄn en begreppsdefinition som bygger pÄ svensk skolas styrdokument och aktuell forskning.Resultaten visar att elever lyfter fram tydlighet och relationer som viktigast för god undervisning och effektivt lÀrande. Undervisningsmetoder framstÄr som minst viktiga.

This essay examines middle school students? understanding of a text read aloud to them in English and the connection between the degree of listening comprehension and the expected increase of vocabulary throughout middle school. The same listening comprehension test was carried out in grades 4, 5 and 6 in a middle school in order to survey differences in English listening comprehension in regard to the ability to reproduce the content of an oral text. The result shows that there was a progression from level to level when it comes to comprehension and the number of words reproduced and that this progression was most noticeable between grades 4 and 5..

Syfte Syftet med följande arbete Ă€r att undersöka bilderböckernas funktion som pedagogiskt verktyg i undervisning riktad till barn i skolĂ„r 1-3. Metod I arbetet undersöks tio bilderböcker med hjĂ€lp av en intertextuell analysmetod. DĂ€refter analyseras resultatet utifrĂ„n ett sociokulturellt perspektiv för att nĂ€rmare utröna vilken form av pedagogik som kan utgĂ„ frĂ„n bilderböckerna. Resultat Bilderböcker skapar gemensamma referensramar hos eleverna. Även om undervisning inom alla Ă€mnen kan utgĂ„ frĂ„n bilderböcker faller sig arbete med vĂ€rdegrunden naturligt..

Bakgrund: Av befolkningen i Sverige 9,7 miljoner Àr fyra till sex procent drabbade av diabetes. NÀstan nittio procent av dessa personer har diabetes typ tvÄ. I omvÄrdnadsprocessen ingÄr undervisning och att förmedla information som en del av sjuksköterskans arbete. För att omvÄrdnaden av diabetes som syftar till att stabilisera HbA1c skall uppnÄ goda resultat, krÀvs en förÀndrad livsstil. Forskning har visat att mötet med sjuksköterskan har betydelse för att personen skall kunna förÀndra sin livsstil.

Syfte och fra?gesta?llningarSyftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? hur la?rare i idrott och ha?lsa pa? la?g och mellanstadiet uppfattar ha?lsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet a?r a?ven att underso?ka hur la?rarna jobbar med att implementera ha?lsobegreppet i sin undervisning. Utifra?n syftet har dessa fra?gesta?llningar skapats: Vad betyder ha?lsobegreppet fo?r la?rare i idrott och ha?lsa? Hur undervisar la?rarna sina elever i och om ha?lsa? Hur tolkar la?rare i idrott och ha?lsa ha?lsans del i Lgr 11?MetodJag har anva?nt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hja?lp av intervjuer.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare och elever pÄ musik- eller kulturskola kommunicerar med varandra i enskild undervisning med fiol som instrument. Med hjÀlp av videoobservation som metod har tre lÀrare och deras elever observerats. Studiens teoretiska utgÄngspunkter utgörs av ett designteoretiskt och multimodalt perspektiv. I resultatet framkommer att lÀrarna anvÀnder sig av ett flertal olika kommunikationssÀtt i sin undervisning. KommunikationssÀtten Àr instruerande, frÄgestÀllande, förevisande, metaforiskt och humoristiskt kommunikationssÀtt.