Syftet med vÄrt arbete har varit att undersöka vad lÀrare har för uppfattningar om att integrera matematiken i sin tematiska undervisning. Vi har ocksÄ studerat om det finns nÄgra samband mellan lÀrares uppfattningar om matematik och deras anvÀndning av matematik i tematisk undervisning. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju matematiklÀrare som i olika utstrÀckning arbetar tematiskt. LÀrarna arbetar i Ärskurs fyra och fem. Resultatet i vÄr undersökning visar att lÀrarens uppfattningar om matematik och hur matematikundervisningen ska gÄ till spelar roll för i vilken utstrÀckning och hur de integrerar matematiken i sin tematiska undervisning..

BerÀttande Àr ett omfattande begrepp med mÄnga innebörder. I detta arbete definierar jag begreppet berÀttande som ett arbetssÀtt, som ett pedagogiskt verktyg, som man kan anvÀnda sig av i sin undervisning. En lÀrare berÀttar muntligt en i förvÀg konstruerad berÀttelse för sina elever med syftet att förmedla ett innehÄll. BerÀttelsens speciella uppbyggnad med början, mitt och slut, gör det lÀtt att följa med i handlingen samt att ta till sig innehÄllet. Denna undersökning baserar sig pÄ sex intervjuer med fyra svensklÀrare och tvÄ blivande svensklÀrare om vilka betydelser de lÀgger i begreppet berÀttande, deras erfarenhet av muntligt berÀttande som pedagogisk metod och hur de arbetar med muntligt berÀttande i sin undervisning.

Syftet med studien har varit att undersöka instrumentallÀrares erfarenheter av undervisning pÄ distans, och vidare deras uppfattningar av huruvida webbaserad distansundervisning som lektionsform Àr lÀmplig som ersÀttning för- eller komplement till traditionell undervisning. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med fyra instrumentallÀrare som arbetar med distansundervisning. Resultatet visar att distansundervisning bör anvÀndas som ett komplement till traditionell undervisning, men nÀr traditionell undervisning inte Àr möjlig kan distansundervisning anvÀndas som ersÀttning..

Denna uppsats behandlar lÀrares perspektiv pÄ högre undervisning med Second Life som undervisningsplattform. Second Life (SL) Àr en virtuell vÀrld dÀr olika lÀrosÀten vÀrlden runt har egna ?öar? och bedriver olika former av undervisning. Inledningsvis beskrivs vad SL Àr och hur det kan anvÀndas i undervisningssyfte.HÀr presenteras Àven de frÄgestÀllningar som behandlades, vilka var:?Vilka positiva och negativa aspekter kan lÀrare uppleva vid anvÀndandet av SL som undervisningsplattform?? samt"Hur upplever man som lÀrare i Second Life skillnaderna i förutsÀttningar gentemot traditionell klassrumsundervisning??För att belysa problematiken gjordes litteraturstudier om olika pedagogiska modeller och teorier för undervisning i virtuella vÀrldar, undervisningsformer, bedömning samt olika typer av problem som kan uppstÄ.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur information nÄr fram till patienter med hjÀrt-kÀrlsjukdomar. Metod: Systematisk litteraturstudie. 15 artiklar, bÄde kvalitativa och kvantitativa, granskades till resultatsdelen efter sökningar genom databaserna Academic Search Elite, CINAHL och PubMed, samt sökmotorn Elin@Dalarna. Artiklarna som anvÀnts Àr frÄn 2002 och framÄt. De hade en kvalitet som var antingen medel eller hög efter en granskning med hjÀlp av granskningsmallar för kvalitetsbedömning.Huvudresultat: Det fanns behov för patienter och deras anhöriga att fÄ information om patientens tillstÄnd och kommande besvÀr.

Ett verktyg för datorstödd interaktiv utbildning, Web-based Training, har utvecklats pÄ Sigma Information Design. TvÄ olika utvÀrderingsmetoder har anvÀnts för att öka dess anvÀndbarhet: heuristisk utvÀrdering och anvÀndartestning. Heuristisk utvÀrdering Àr en analytisk metod dÀr expertutvÀrderare inspekterar grÀnssnittet för att predicera (förutse) anvÀndbarhetsproblem. AnvÀndartestning Àr en empirisk metod dÀr tÀnkbara reella anvÀndare deltar och anvÀndbarhetsproblem observeras. Föreliggande studie fokuserar pÄ anvÀndbarhets-problem som bÄde prediceras med den analytiska metoden och observeras med den empiriska, sÄ kallade ?trÀffar?.Analytiska metoder predicerar anvÀndbarhetsproblem genom att utpeka bristande ?intrinsic features?(grÀnssnittsegenskaper).

Vi har genom vÄr utbildning fÄtt förstÄelse för hur viktigt det Àr att anpassa undervisningen till varje elev, dÄ bÄde styrdokumenten och flera av de pedagoger vi mött under vÄr utbildning har betonat detta. Mot bakgrund av detta ville vi ta reda pÄ hur olika lÀrare och rektorer ser pÄ vad individanpassad undervisning innebÀr. Vidare tyckte vi att det skulle vara intressant att undersöka om det fanns en samsyn kring Àmnet dÄ vi tror att en sÄdan Àr viktig för att kunna nÄ lÄngt i utformandet av en individanpassad undervisning. Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka nÄgra olika lÀrares och rektorers uppfattningar om individanpassad undervisning, dess möjligheter och hinder. Syftet Àr ocksÄ att undersöka om det finns en samsyn bland informanterna kring detta begrepp.

Syftet med vÄr studie var att beskriva och analysera hur en grupp specialpedagoger arbetar med formativ undervisning. Formativ undervisning kan enligt aktuella forskningsresultat ha positiva effekter pÄ svagpresterande elevers lÀrande. Vi har observerat sex specialpedagoger i deras verksamhet. Dessa sex har ocksÄ sedan intervjuats. Samtliga informanter arbetar med elever i skolÄren 6-9.

Under min verksamhetsförlagda utbildningstid (hÀdanefter förkortat vfu) observerade jag mÄnga elever som alla kÀmpar pÄ sitt eget sÀtt med sin lÀsning, och jag intresserade mig snabbt för hur lÀrare och skola kan hjÀlpa dessa elever med sina svÄrigheter och blev pÄ sÄ sÀtt introducerad för en metod som heter Rydaholmsmetoden. Rydaholmsmetoden Àr en metod som ska hjÀlpa eleverna att trÀna upp sin lÀshastighet och sin ordkunskap, och trots att metoden ej har en forskningsgrund sÄ anvÀnds den flitigt vid min VFU-skola dÀr eleverna trÀffar en speciallÀrare tvÄ till tre gÄnger i veckan i 20 minuters pass dÀr de trÀnar pÄ att förbÀttra sin lÀsning genom arbete med just Rydaholmsmetoden. Syftet var att undersöka om Rydaholmsmetoden kunde vara en fungerande metod för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter, samt om dessa elever Àven kunde göra framsteg i LÀsutvecklingsschemat (LUS) i och med arbete i Rydaholmsmetoden. För att genomföra denna studie valdes ett antal av sex elever ut som alla fick undervisning i Rydaholmsmetoden. Dessa elever testades med ett av metodens standardtest (H4-test) och utvÀrderades sedan i LUS. Denna procedur upprepades efter Ätta veckor för att se om arbetet med Rydaholmsmetoden givit nÄgon effekt pÄ elevernas resultat i LUS. Resultaten som framkom var att fem av de sex eleverna som deltog i studien hade gjort framsteg i LUS under studiens tid, men resultatet kan ifrÄgasÀttas dÄ eleverna samtidigt fick undervisning i sÄkallad parlÀsning, höglÀsning och tystlÀsning som alla kan ha pÄverkat elevernas resultat likvÀl som Rydaholmsmetoden..

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att undersöka varför och hur specialpedagogisk undervisning bedrivs inom Àmnet idrott och hÀlsa i grundskolan. Följande frÄgestÀllningar stÄr i fokus: Hur ser lÀrarna i idrott och hÀlsa pÄ specialpedagogisk undervisning i sitt Àmne? Vad innehÄller den specialpedagogiska undervisningen i idrott och hÀlsa? Vilken nytta gör specialpedagogisk undervisning i idrott och hÀlsa?MetodStudien Àr en kvalitativ intervjustudie för att ge en beskrivande bild av omrÄdet samt att ge en fördjupad bild av ÀmnesomrÄdet. Detta har skett genom intervjuer av nio lÀrare pÄ sex utvalda skolor. Intervjuerna följde en guide och tog mellan 40 ? 60 minuter att genomföra samt spelades in.

I denna studie har vi undersökt hur pedagoger lÀgger upp undervisningen i förberedelseklasser och vad de fokuserar mest pÄ i sin undervisning för att eleverna ska tillÀgna sig det svenska sprÄket pÄ ett sÄ effektivt sÀtt som möjligt.För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger som arbetar i förberedelseklasser. Vi har intervjuat fem pedagoger pÄ fem olika skolor i Mellansverige.I studien har vi kommit fram till att pedagogerna utgÄr frÄn en individualiserad undervisning i arbetet med andrasprÄkseleverna. De anvÀnder mycket bilder och kroppssprÄk för att förtydliga och göra undervisningen sÄ konkret som möjligt för eleverna. Vi har observerat att pedagogerna fokuserar pÄ sprÄkutvecklingen och lÀs- och skrivinlÀrningen hos eleverna och i arbetet med detta anvÀnder de sig av flera olika metoder för att ta hÀnsyn till elevernas förutsÀttningar och behov..

Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ hur elever med svenska som andra sprÄk, beskriver sina erfarenheter av att vara tvÄsprÄkiga. Syftet med studien Àr ocksÄ att ta reda pÄ vad fördelarna respektive nackdelarna Àr att vara tvÄsprÄkig i skolan.Metod: Undersökningsmetoden för studien Àr en kvalitativ metod med intervjuer av fem informanter.Resultat: Studien visar att elevers förhÄllningssÀtt gentemot sin tvÄsprÄkighet Àr positiv. Eleverna anser att kunna tvÄ sprÄk Àr en fördel samt att det leder fÀrdigheter av förstÄelse av andra kulturer och kunskap i andra Àmnen. Att bevara modersmÄlet anses ocksÄ nÄgot som en viktig del av elevernas instÀllning till sina tvÄ sprÄk vare sig det gÀller att man förstÀrker den genom sin omgivning eller i undervisning. Omgivningen lÀgger ocksÄ mycket intryck pÄ deras tvÄsprÄkighet, dÀr positiva fördelarna ocksÄ framhÀvs mer genom att eleverna aktivt anvÀnder sprÄket med familjen, vÀnner och i skolan..

SyfteSyftet med min undersökning Àr att undersöka och diskutera hur idrottslÀrare arbetar med digitala hjÀlpmedel och om de anser att deras elevers lÀrande pÄverkas om lÀraren anvÀnder sig av digitala hjÀlpmedel i undervisningen.FrÄgestÀllningarHur arbetar idrottslÀrare med digitala hjÀlpmedel i sin undervisning?Hur anser idrottslÀrare att deras elevers lÀrande pÄverkas om man fÄr in digitala hjÀlpmedel i Àmnet idrott och hÀlsa?Hur kan digitala hjÀlpmedel vara ett verktyg i bedömningen?MetodDen metod som anvÀndes för studien att nÄ syftet och för att kunna fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna var kvalitativa intervjuer. Det Àr tre idrottslÀrare som intervjuas frÄn olika skolor.ResultatUndersökningen visar att de intervjuade lÀrarna anser digitala hjÀlpmedel Àr ett bra verktyg inom Àmnet idrott och hÀlsa. LÀrarna ser mÄnga vinningar med digitala hjÀlpmedel inom sin undervisning. Dels för att bedöma elevers kunskaper samt för att det Àr ett bra redskap för att det blir visuellt tydligare för eleverna.

Att lÀsa innebÀr att bÄde kunna avkoda ord och att ha en sprÄklig förstÄelse för det som lÀses. LÀsförstÄelsen av faktatexter hos svenska elever har i de senaste PISA och PIRLS- undersökningarna försÀmrats.Syftet med studien Àr att undersöka om och hur lÀrare i Ärskurs 1-3 beskriver att de anvÀnder faktatexter i sin undervisning för att utveckla elevernas lÀsförstÄelse.FrÄgestÀllningen Àr:Hur beskriver lÀrarna anvÀndningen av faktatexter för att utveckla elevernas lÀsförstÄelse?En kvalitativ metod i form av intervjuer har anvÀnts dÀr sex lÀrare i Ärskurs 1-3 intervjuades. Datamaterialet har analyserats utifrÄn fenomenologins meningskoncentration. Resultatet presenteras i tre olika teman vilka har skapats utifrÄn vÄra tolkningar av lÀrarnas beskrivningar.

Denna kvalitativa intervjustudie undersöker komplexiteten kring att bedriva en individualiserad undervisning. Fyra andrasprÄkslÀrare intervjuas om deras uppfattningar kring en individanpassad undervisning och om vilka fördelar och svÄrigheter en sÄdan undervisning medför. Elevunderlaget i andrasprÄksundervisning skiljer sig markant jÀmfört med all annan undervisning. Denna undervisning kÀnnetecknas bland annat av elever med olika utbildningsbakgrund, utvecklingslÀgen i svenska samt olika modersmÄl. Studiens övergripande syfte Àr sÄledes att ta reda pÄ hur en individualiserad undervisning kan genomföras under de mycket speciella förhÄllanden som andrasprÄksundervisning innebÀr.