Syfte med min studie var att undersöka hur idrottslÀrare tÀnker kring individanpassad undervisning som erbjuder valmöjligheter. Mina frÄgestÀllningar var:Ska man anpassa undervisningen sÄ att eleverna erbjuds olika valmöjligheter och i sÄ fall varför?Vilka för- och nackdelar finns det med en anpassad undervisning som erbjuder valmöjligheter inom Àmnet idrott och hÀlsa?Hur kan man genomföra anpassad undervisning som erbjuder valmöjligheter inom Àmnet idrott och hÀlsa pÄ ett bra sÀtt? Som metod valde jag att ha en kvalitativ ansats för att pÄ sÄ sett fÄ en djupare förstÄelse för hur idrottslÀrarna tÀnker och resonerar kring att erbjuda valmöjligheter. Jag genomförde fyra intervjuer med olika idrottslÀrare som alla hade ett minimum av 10 Ärs praktisk yrkeserfarenhet. Samtliga idrottslÀrare ansÄg att det Àr viktigt att erbjuda eleverna valmöjligheter samt att det finns mÄnga för- och nackdelar som man mÄste vara medveten om.

I syfte att undersöka om och hur lÀrarens instÀllning till problemlösning och undervisning förhÄller sig till elevens tÀnkande har vi vÀnt oss till tre klasser i skolÄr 3. I vÄr teoretiska förankring har vi ur ett konstruktivistiskt perspektiv utgÄtt frÄn vad, hur och varför. I undersökningen fick eleverna tvÄ problemlösningsuppgifter som de skulle lösa individuellt och semistrukturerade intervjuer gjordes med lÀrarna till klasserna. Resultatet visade att klassen med problemlösande undervisning hade sÀmst resultat men störst variationer i lösningarna. UtifrÄn vÄrt analyserade resultat och tidigare forskning ser vi betydelsen av en variation i undervisningen, bÄde nÀr det gÀller problem, metod och arbetsform för att nÄ den viktiga djupa förstÄelsen..

Syftet med uppsatsen Àr att öka kunskapen om hur pedagoger kan anvÀnda sig av skönlitteratur i sin undervisning i ett kunskapssökande sammanhang. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod, dÀr pedagoger som arbetar medvetet med skönlitteratur i skolÄr 1 ? 6 har intervjuats. Resultatet visar att det redan frÄn Ärskurs 1 gÄr att anvÀnda sig av skönlitteratur i undervisningen och att det Àr nödvÀndigt för att kunna uppfylla kursplanens intentioner. Samtliga pedagoger anvÀnder sig huvudsakligen av skönlitteratur i sin undervisning och i undersökningen framkommer ocksÄ fördelarna med att anvÀnda sig av skönlitteratur istÀllet för traditionella lÀromedel.

Att leva med en kronisk sjukdom som hjÀrtsvikt innebÀr en stÀndig oro och ibland Ängest. Information och undervisning om den förÀndrade livssituationen som sjukdomen medfört kan bidra till ökade möjligheter att uppleva hÀlsa i samband med denna kroniska sjukdom. Syftet med litteraturstudien var att belysa mÀnniskors upplevelse av information och undervisning i samband med hjÀrtsvikt. Resultaten baserades pÄ 19 artiklar som sökts via databaserna Cinahl, SweMed+, Medline, Psyc Info men Àven manuell sökning i tidsskrifter vilka analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys. Fyra kategorier framkom i resultatet: att kÀnna brist pÄ och inte förstÄ information, att fÄ individuellt anpassad information, att information ökar livskvalitén och att behov av information och undervisning Àr större efter utskrivning.

Detta arbete behandlar metodmaterial för normkritisk undervisning och vÀrdegrundsarbete. FrÄgestÀllningen Àr huruvida vÀrdegrund och normkritik tenderar att bli negativt normerande nÀr de görs till en specifik undervisningsmetodik. En argumentationsanalys av tvÄ metodmaterial visade att sÄdana tendenser finns, bÄda materialen uppvisade exempel pÄ förmedlande av problematiska normer trots att deras syfte Àr att minska problematiskt normbildning inom skolan. Studien diskuterar problematiken med att dessa material till viss del motsÀger sitt syfte. Den diskuterar Àven svÄrigheten i att tillhandahÄlla specifika metoder nÀr det kommer till normkritik.

BAKGRUND: I vÄr bakgrund redogör vi för forskares Äsikter kring ettsprÄkutvecklande arbete vilket vi senare relaterar till de intervjuadepedagogerna i vÄr resultatanalys. VÄr teoretiska utgÄngspunkt ÀrCummins modell samt Vygotskijs sociokulturella förhÄllningssÀtt somligger till grund för vÄr resultatdiskussion.SYFTE: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur lÀrare pÄ olika sÀtt beskriversin undervisning i svenska som andrasprÄk.METOD: Vi anvÀnder oss utav kvalitativa intervjuer för att besvara studienssyfte. Undersökningen Àr baserad pÄ Ätta verksamma pedagogersbeskrivningar.RESULTAT: Vi fann genom vÄr forskning att de intervjuade pedagogernaundervisar pÄ ett sprÄkutvecklande sÀtt med hjÀlp av ett varieratmaterial. De gemensamma utgÄngspunkterna vid all undervisning hospedagogerna genomsyras av samtal och samarbete. Resultatet visardock att undervisningen för mÄnga pedagoger pÄverkas av tidsbristdÀr alla elever inte fÄr den hjÀlp de Àr berÀttigade till..

Syftet med arbetet Àr att visa hur lÀrare karaktÀriserar individanpassad undervisning. I detta ingÄr deras definition av begreppet och hur de gÄr tillvÀga i det praktiska arbetet. VÄr undersökningsgrupp bestÄr av sex gymnasielÀrare eftersom vi sjÀlv vill fÄ influenser till vÄrt kommande arbete inom gymnasieskolan. Undersökningen Àr av kvalitativ fenomenologisk art och huvudmaterialet vi utgÄtt ifrÄn Àr fyra frÄgestÀllningar. Dessa besvarades via intervjuer av pedagogerna och sammanfattades i olika teman.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarVĂ„rt syfte Ă€r att undersöka den traditionella kontra den idrottsintegrerade undervisningens effekt pĂ„ elevers inlĂ€rning i Ă€mnet matematik.·        Är det nĂ„gon skillnad mellan traditionell och idrottsintegrerad undervisning vad det gĂ€ller studieresultat i Ă€mnet matematik?a)      Om det existerar nĂ„gon skillnad hur ser den ut?b)      Hur ser skillnaden mellan könen ut? MetodVi har valt att anvĂ€nda oss av ett kvasiexperiment i fyra skolklasser. TvĂ„ olika matematikmoment undersöktes, Pythagoras sats och statistik, i en cross-over-design. Dessa moment fick eleverna lĂ€ra sig pĂ„ tvĂ„ olika sĂ€tt, dels med traditionell undervisning, dels med idrottsintegrerad undervisning. Datainsamlingen bestod av tvĂ„ förtest, ett i varje moment och sedan jĂ€mfördes elevernas kunskaper i bĂ„da momenten i ett eftertest. ResultatDen idrottsintegrerade och traditionella undervisningen i momentet Pythagoras sats, visade inga betydande skillnader i elevernas resultat, beroende pĂ„ undervisningsstil.I det andra momentet, statistik, fanns en signifikant skillnad i elevernas resultat.

Denna studie gÄr ut pÄ att se hur tvÄ svenska som andrasprÄkslÀrare pÄ IVIK arbetar och stöttar sina elevers sprÄkutveckling. För att fÄ svar pÄ detta har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer med lÀrare och elever samt observationer.Resultatet visar att tvÄ behöriga svenska som andrasprÄkslÀrares undervisning bÄde har likheter och olikheter. InnehÄllsmÀssigt ser undervisningen ganska likartad ut medan lektionsupplÀggen kan i viss mÄn skiljer dem Ät. NÀr det gÀller stöttande av elevernas sprÄkutveckling, brinner lÀrarna för sina yrken och gör allt för att hjÀlpa eleverna att utvecklas.Studien har gjort mig medveten om att man som svenska som andrasprÄkslÀrare kan anvÀnda sig av olika metoder men fortfarande gynna elevernas sprÄkutveckling. Det viktigt att alltid individualisera undervisningen efter varje enskild elevs kunskaper, behov och förutsÀttningar.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka svÄrigheter eleverna har i förberedelseklasser och vad förberedelseklasslÀrarna anser om matematikundervisningen i förberedelseklassen. Dessutom skall modersmÄlslÀrarens roll i matematikundervisningen belysas. Jag har valt enkÀtundersökning med elever och förberedelseklasslÀrare samt intervjuer med modersmÄlslÀrare som metod. Resultaten pekar pÄ att förberedelseklasseleverna har problem med det svenska sprÄket, samt att modersmÄlslÀrarna spelar stor roll för undervisningen. Eleverna i förberedelseklasserna kan klara av matematikundervisningen trots en dÄlig bas i det svenska sprÄket.

Den undersökta skolan i denna uppsats anvÀnde sig av en undervisningsform i idrott och hÀlsa dÀr eleverna fick vÀlja ett intresseomrÄde som undervisningen utgick ifrÄn. De omrÄden eleverna kunde vÀlja mellan var musik, boll, fys och friluftsliv. Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ hur elever pÄ gymnasiet upplever denna form av undervisningi idrott och hÀlsa dÀr de sjÀlva har valt ett intresseomrÄde.- Vad anser eleverna om intresseindelad undervisning och skiljer sig detta mellan pojkar och flickor?- Vad ser eleverna för fördelar och nackdelar med intresseindelad undervisning?- Finns det nÄgot samband mellan vilken intressegrupp och vilket gymnasieprogram eleverna valt?I undersökningen har en kvantitativ metod anvÀnts i form av enkÀtundersökningar. Denna metod valdes för att fÄ en generell bild av vad eleverna anser om undervisningsformen.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka om och hur Learning study som Àr en metod att granska, analysera och utveckla pedagogiken, kan förbÀttra undervisningen i teater pÄ gymnasiets teaterestetiska inriktning. Jag vill sÀkerstÀlla att kommunikationen i undervisningen fungerar och förbÀttrar deras kunskaper gÀllande begreppet nÀrvaro inom teaterÀmnet. Enligt den ryske teaterpedagogen Stanislavskij sÄ innebÀr nÀrvaro en överensstÀmmelse mellan skÄdespelarens övertygelse i karaktÀren och det uttryck skÄdespelare och regissör vill förmedla. (JÀrleby, 2001, s. 174-175.) I detta arbete har jag Àven reflekterat och redogjort för tidigare forskning genom tvÄ studier inom Learning Study och en studie i teater.

Detta Àr ett forskningsarbete dÀr jag har undersökt elevernas upplevelser av en lÀroboksstyrd- respektive problemlösningsbaserad undervisning. Dessutom har elevernas Äsikter om viktiga aspekter för en stimulerande matematikundervisning undersökts. Empirin har samlats in genom kvalitativa intervjuer med elever i Ärskurs 2. Resultatet visar att eleverna inte alltid vet vad de gör pÄ matematiklektionerna och att de har svÄrt att uttrycka och beskriva vad matematikÀmnet innebÀr. Eleverna uttrycker en önskan om att fÄ en variation i undervisningen, dÀr de fÄr arbeta bÄde individuellt och i grupp och med en mÀngd olika material och matematiska omrÄden.

Undersökningen gick ut pÄ att framhÀva olika undervisningsmetoder för dyslektiker. Syftet var att analysera metoder som skulle kunna underlÀtta undervisningen för dyslektiska elever. Jag intervjuade Ätta specialpedagoger för att dÀrefter sammanstÀlla svaren till ett övergripligt resultat. Detta innefattade bland annat pedagogiska ÄtgÀrder vid olika svÄrigheter hos lever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Exempel pÄ vad en klasslÀrare kan göra för dyslektiker Àr att lÄta dem fÄ lÀromedel inspelade pÄ band, lÀra dem anvÀnda rÀttstavningsprogram pÄ datorn, dela upp texten i mindre delar samt uppmuntra och ge eleven sjÀlvförtroende.

Syftet med studien Àr att synliggöra lÀrarnas reflektioner om individanpassad undervisning, samt hur den konkretiseras i en förskoleklass. Studiens tre frÄgestÀllningar Àr: Hur talar lÀrarna om individanpassad undervisning?, Hur synliggörs lÀrarnas pedagogiska ledarskap i undervisningssituationer? samt I vilken utstrÀckning och pÄ vilket sÀtt tar lÀrarna hÀnsyn till varje elevs behov och förutsÀttningar i undervisningssituationer? Detta undersöks utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ barns lÀrande. Examensarbetet tar avstamp ifrÄn de centrala begreppen, det pedagogiska ledarskapet och individanpassad undervisning. Studien baseras pÄ en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer och observationer av lÀrarna samt deras undervisning. Resultatet visar att lÀrarna anser att individanpassad undervisning Àr av betydelse för elevers lÀrande.