Ett livligt debatterat ämne är huruvida det var på grund av media som USA förlorade Vietnamkriget. Denna diskussion har skapat ett förhållningssätt mellan försvarsmakter och media världen över. Ett förhållande där journalisterna hävdar att medborgarna har rätt att veta och militären hävdar att soldaten har rätt att leva. Vidare tar de stora världsledarna stora mått och steg i syfte att säkerställa att hemmaopinionen är positivt inställd till deras gärningar. När Saddam Hussein planerade att anfalla Kuwait och i dennes bedömning av omvärldens reaktion, lägger han stor vikt vid hur eventuella intervenerande nationers hemmaopinion skulle inverka på deras deltagande.

Denna uppsats är en diskursteoretisk analys av den amerikanska dokumentärfilmen Countdown to Zero (2010). När jag för en tid sedan såg filmen för första gången fick jag idén om att skriva denna uppsats. Anledningen var att filmen inte alls förmedlade det budskap som jag hade förväntat mig. Jag vill försöka förklara vad det är för faktorer som ger dokumentärfilmen sitt specifika uttryck i allmänhet och Countdown to Zeros uttryck i synnerhet d.v.s att problematisera hur och varför filmen är producerad på sitt specifika sätt samt hur detta påverkar dess budskap. Filmen handlar om kärnvapen och hotet som de utgör för mänsklighetens välbefinnande och överlevnad.

SammanfattningTitel:Att styra med företagskultur ? ur ett dagligt perspektivNivå:C- uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare:Therese Grannas & Linda JonssonHandledare:Stig Sörling & Tomas KällquistDatum:2013 ? juniSyfte och problemformulering:I litteraturen finns ett starkt löfte om hur starka företagskulturer kan bidra till företags framgångar. Det finns en brist på empirisk forskning som påvisar hur styrmedlet kan användas för att styra en daglig verksamhet. Forskningsfrågor:Hur används stark företagskultur för att påverka medarbetare i en daglig verksamhet? Hur kan påverkan med starka företagskulturer yttra sig i en daglig verksamhet?Syfte:Syftet med denna studie är att skapa en förståelse kring hur starka företagskulturer kan användas för att styra medarbetare i en daglig verksamhet.Metod:Det vetenskapliga teoretiska synsättet som vi utgår ifrån i denna studie är det hermeneutiskt perspektivet.

Framställningen behandlar aktiekapitalets och värdeöverföringsreglers funktion som borgenärsskydd ur ett internationellt perspektiv med tyngdpunkt på Common Law jurisdiktioner. Ansvarsgenombrottsinstitutet, i ett internationellt sammanhang, har även en central funktion i framställningen då otillräckliga borgenärsskyddsregler lämnar borgenärer med att ansöka om ansvarsgenombrott som en sista utväg för att bli ersatta.Inledningsvis kommer teorin och lagstiftningen bakom dels aktiekapital och värdeöverföringsregler, dels ansvarsgenombrott att behandlas för att ge läsaren de förutsättningar som behövs för de mer analytiska delarna av framställningen.Detta kommer följas av statistik avseende frekvensen av ansvarsgenombrott i de två mest centrala jurisdiktionerna i framställningen, Storbritannien och Nya Zeeland. Jurisdiktionerna är av intresse då de har haft ett snarlikt ursprung men har sedermera tillämpat två väsentligen olika rättsordningar angående aktiekapital och värdeöverföringar. Storbritannien som är bundet av EG rättslig lagstiftning har tillämpat rättsregler avseende borgenärsskydd vilka härstammar från det andra bolagsdirektivet. Samtidigt har Nya Zeeland tillämpat rättsregler som härstammar från den amerikanska Model Business Corporation Act.

Den stora manliga dominansen inom musikbranschen, och dess olika villkor fo?r kvinnor och ma?n, har lett till uppkomsten av organisationer som vill utja?mna ko?nsbalansen. Popkollo fo?rso?ker uppna? detta genom att ordna musikla?ger, speciellt riktade till tjejer.Syftet med min underso?kning a?r att fa?nga unga musicerande tjejers bera?ttelser om sina upplevelser innan, under, och efter ett Popkollo. Dessa upplevelser skildrar jag utifra?n en kvalitativ intervjustudie med 18 kollodeltagare fra?n sommaren 2013.

Syftet med rapporten a?r att beskriva hur fastighetsbolaget, Varbergs Fastighets AB och energibolaget, Halmstad Energi och Miljo? hanterar de risk-, och osa?kerhetsfaktorer som fo?rekommer vid solcellsinvesteringar.Fo?r att energisamha?llet skall na? en ha?llbar framtid kra?vs att elproduktionen kommer ifra?n fo?rnybara energika?llor. Sedan a?r 2008 har installationstakten fo?r solceller i Sverige o?kat. A?r 2012 installerades 8,3 MW solceller och a?r 2013 mer a?n fo?rdubblades den installerade effekten till 19 MW (Lindahl, 2014).

Bakgrund och problem: Som ett steg i konvergeringsprocessen med FASB startade IASB år2006 ett projekt med syfte att skapa en enhetlig standard för värdering till verkligt värde i helaIFRS. I den inledande fasen av projektet utformades ett discussion paper, där denamerikanska motsvarigheten för värdering till verkligt värde, SFAS 157, användes somutgångspunkt. En av de standarder som i hög grad innefattar värdering till verkligt värde ochsåledes berörs i stor utsträckning av projektet är IAS 39, redovisning och värdering avfinansiella instrument. Värdering av finansiella instrument är ett komplext och vidaomdebatterat område vilket har uppmärksammats speciellt under finanskrisen då mycketkritik har riktats mot SFAS 157. Definitionerna av verkligt värde skiljer sig i dagsläget mellanSFAS 157 och IAS 39 och organisationer runt om i världen har ställt sig kritiska till en direkttillämpning av den amerikanska definitionen eftersom den anses vara för marknadsbaserad.Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur den praktiska redovisningen enligt IAS 39 kantänkas påverkas om IASB inför värderingsmetoderna i SFAS 157, samt beskriva vilkauppfattningar sakkunniga har kring dagens sätt att värdera till verkligt värde samt hur dessastämmer överens med definitionen och värderingsmetoderna i IAS 39 och SFAS 157.Metod: En kvalitativ undersökningsmetod har använts där fem intervjuer har utförts för attsamla in studiens empiriska material.

Alla människor har någon gång i livet kommit i kontakt med en tränare eller instruktör inom någon form av idrott. Det kan handla om den ideella föräldern som ansvarar för bollkull inom fotbollsklubben till den utbildade professionella golftränaren. De flesta människor med ett ?vanligt? 8-17 jobb tänker nog i positiva tankar när det kommer till de människor som lyckas förena sin hobby/passion med ett betalt yrkesliv.I flera år har det pratats om den teknologiska utvecklingen som på flera sätt har påverkat hur dagens arbetsliv ser ut och inkräktar i allt större grad på privatlivet. Begreppet Work-Life balance som på svenska kallas livspusslet har alla verksamma inom yrkeslivet stött på.

Syfte:Vårt samhälle går igenom en stor förändring genom att industrisamhället alltmer ersätts med dagens informationssamhälle. Denna förändring lämnar ingen människa oberörd utan alla berörs på något sätt, endera privat eller i arbetslivet. Syftet med denna uppsats är att jag vill skapa en uppfattning hur IT utvecklingen har förändrat företagens sätt att bedriva handel och hur det i sin tur har påverkat revisionen och revisorernas metoder och arbetssätt.Metod:Då arbetet var tänkt att undersöka om denna IT utveckling har förändrat revisionen eller revisorns arbetssätt, har jag valt att undersöka detta utifrån en kvalitativ metod i den empiriska undersökningen för att på detta sätt få så uttömmande svar som möjligt. Mitt syfte med de respondenter som jag valde, var att se om de skiljde något i deras uppfattning beträffande metoder och arbetssätt i och med IT utvecklingen. Jag valde därför respondenter med snarlika förutsättningar.

Förekomsten av flockbeteende bland finansanalytiker har i empiriska studier konstaterats på den amerikanska, europeiska och japanska finansmarknaden men särdeles få lyckas förklara vad detta flockbeteende frodas av. Studien motiveras av det faktum att finansmarknaden använder analytikernas kunskap till att fastställa priser på finansiella instrument och därmed är det av vikt att belysa bakomliggande faktorer till flockbeteende där inte analytikern baserar sina analyser enkom på fundamentala värden. Mot bakgrund av detta syftar denna uppsats till att komplettera tomrummet inom forskningen och försöka utröna bakomliggande faktorer och förutsättningar för flockbeteende bland finansanalytiker på den svenska finansmarknaden. Vi angriper detta problem med en kvalitativ intervjustudie bland finansanalytiker på säljsidan som skall utgöra ett underlag för en vidare nyansering och förståelse av de bakomliggande faktorerna för flockbeteende. Till vår hjälp för att nå en förståelse om detta begrepp har vi använt oss av teorier från den socialpsykologiska disciplinen, Behavioral finance samt nationalekonomin.

Med anledning av intensifieringen av de stridigheter som uppstod i Somalia i början av 1990-talet flydde närmare en miljon människor landet och undan krisen. Både i den amerikanska delstaten Minnesota och i Östergötlands län i Sverige har antalet somalier sammantaget ökat. Hur gruppen klarat sig på arbetsmarknaden i respektive region skiljer sig betydligt då andelen arbetande somalier i Minnesota är betydligt högre än i Östergötland. Uppsatsen syftar till att kartlägga arbetsmarknadssituationen för utrikes födda somalier i Östergötland samt att redovisa effekterna av den svenska arbetsmarknadens funktionssätt på den här gruppen genom en jämförelse med hur det förhåller sig i Minnesota.De båda populationerna i respektive region liknar varandra på många sätt även om de till antalet är betydligt fler i Minnesota. Graden av formell utbildning är generellt sett låg och många somalier är vid ankomsten analfabeter, det har observerats att somalier i Minnesota möjligen har en något högre utbildningsnivå än de i Östergötland vilket kan förklara en del av skillnaden i sysselsättningsgrad.

I denna uppsats undersöker jag hur stereotypen ?nörden? framställs i populärkulturella texter. Syftet är att blottlägga de strukturer som ligger bakom denna framställning. Vem kan t ex inte vara nörd och vad säger det om relationen mellan manligt och kvinnligt? Hur kan konstruktion av genus undersökas och förstås genom att studera en viss stereotyp? I media och inte minst i populärkulturella texter figurerar tydliga framställningar av olika stereotyper.

I denna uppsats undersöker jag hur stereotypen ?nörden? framställs i populärkulturella texter. Syftet är att blottlägga de strukturer som ligger bakom denna framställning. Vem kan t ex inte vara nörd och vad säger det om relationen mellan manligt och kvinnligt? Hur kan konstruktion av genus undersökas och förstås genom att studera en viss stereotyp? I media och inte minst i populärkulturella texter figurerar tydliga framställningar av olika stereotyper.

I denna uppsats undersöker jag hur stereotypen ?nörden? framställs i populärkulturella texter. Syftet är att blottlägga de strukturer som ligger bakom denna framställning. Vem kan t ex inte vara nörd och vad säger det om relationen mellan manligt och kvinnligt? Hur kan konstruktion av genus undersökas och förstås genom att studera en viss stereotyp? I media och inte minst i populärkulturella texter figurerar tydliga framställningar av olika stereotyper.

Den ökade globaliseringen av kapitalmarknaden och det faktum att marknader numera integreras oberoende av landsgränser, har bidragit till att en harmonisering av redovisningsregler har blivit allt viktigare. Inkonsekvenser i redovisningen har historiskt resulterat i finanskriser och företagskandaler, som fått allvarliga konsekvenser. I syfte att minimera dessa redovisningsskillnader ingick den internationella standardsättaren IASB tillsammans med den amerikanska standardsättaren FASB ett gemensamt projekt. Projektet går under benämningen Norwalk Agreement och startades år 2002. Idag samarbetar IASB och FASB mot målet att öka jämförbarheten med den internationella redovisningen genom att utveckla en enhetlig uppsättning av högkvalitativa redovisningsstandarder.