Sökresultat:
859 Uppsatser om Amerikanska tonsättare - Sida 51 av 58
Kandidatarbete
I denna uppsats undersöker jag hur stereotypen ?nörden? framstÀlls i populÀrkulturella texter. Syftet Àr att blottlÀgga de strukturer som ligger bakom denna framstÀllning. Vem kan t ex inte vara nörd och vad sÀger det om relationen mellan manligt och kvinnligt? Hur kan konstruktion av genus undersökas och förstÄs genom att studera en viss stereotyp? I media och inte minst i populÀrkulturella texter figurerar tydliga framstÀllningar av olika stereotyper.
Kejsarens olika klÀder : en visuell kulturstudie om "nörden"
I denna uppsats undersöker jag hur stereotypen ?nörden? framstÀlls i populÀrkulturella texter. Syftet Àr att blottlÀgga de strukturer som ligger bakom denna framstÀllning. Vem kan t ex inte vara nörd och vad sÀger det om relationen mellan manligt och kvinnligt? Hur kan konstruktion av genus undersökas och förstÄs genom att studera en viss stereotyp? I media och inte minst i populÀrkulturella texter figurerar tydliga framstÀllningar av olika stereotyper.
Nedskrivning av goodwill ? Nedskrivningsprövning vid indikationer pÄ en lÄgkonjunktur
Bakgrund/ProblemomrÄde: Efter införandet av IAS-förordningen Är 2005 skall noteradeföretag upprÀtta sin koncernredovisning i enlighet med IFRS. Dessa regler innebÀr att flertalettillgÄngar nu skall vÀrderas till verkligt vÀrde mot tidigare historiska anskaffningsvÀrden. Enav dessa tillgÄngar Àr goodwill som nu istÀllet för Ärliga avskrivningar, varje Är skall prövasom det föreligger ett nedskrivningsbehov. Med en vÀrdering till verkligt vÀrde följer Àvenvissa bedömningssvÄrigheter som under en lÄgkonjunktur kan vara otillförlitliga. DÀrför Àr detviktigt att se till att företagsledningens uppskattningar i budgetar och prognoser Äterspeglarrimliga och godtagbara antaganden och utgör en tillförlitlig uppskattning av framtidaekonomiska förhÄllanden inom företagen.
When I take of my glasses, I turn into a Beauty Queen! : En kvalitativ innehÄllsanalys av TV-programmet Toddlers & Tiaras
AbstractDetta Àr en uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap och har för avsikt att undersöka den amerikanska kontroversiella realityserien Toddlers & Tiaras som handlar om skönhetstÀvlingar för barn i USA. Serien har blivit utsatt för mycket negativ kritik, denna har frÀmst riktats mot barnens förÀldrar, deras barnuppfostran och sÀtt att handla samt det att skönhetstÀvlingarna tillÄter en sexualisering av vÀldigt smÄ barn. Syftet med denna uppsats Àr sÄledes att undersöka pÄ vilket sÀtt skönhet gestaltas bland deltagarna i skönhetstÀvlingar i TV-serien Toddlers & Tiaras samt pÄ vilket sÀtt förÀldrarna i serien och tillika coacherna uppfostrar och kontrollerar sina barn. De frÄgestÀllningar vi valt att besvara Àr följande:? Vilken syn pÄ förÀldraskap produceras i programmet?? Vad finns det för likheter i representationen av skönhet i de bÄda avsnitten?I analysen har vi utgÄtt ifrÄn tvÄ hela avsnitt av serien och har med hjÀlp av narrativ och semiotisk metod analyserat berÀttelsernas hÀndelseförlopp samt fördjupat oss i kortare scener dÀr vi trott oss kunna fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar.GenomgÄende i uppsatsen har vi utgÄtt ifrÄn ett socialkonstruktionistiskt teoretiskt perspektiv och dÀrför menar vi att kön och genus Àr kulturellt skapta produkter.
Branschtidskrifter som contrarian indikator. : En myt eller en strategi som skapar överavkastning?
Bakgrund: Inom investering förekommer ett flertal tumregler och myter. En myt som cirkulerat bland investerare Àr att framsidor i branschtidskrifter, benÀmnt Cover Stories, skulle utgöra en indikator för en contrarian strategi. VÄren 2007 presenterade den första studie dÀr det undersöktes om Cover Stories hade utgjort indikatorer för enskilda företag i USA. Vi kommer att undersöka om Cover Stories i AffÀrsvÀrlden och Veckans AffÀrer utgjort en indikator pÄ den svenska marknaden under tidsperioden 1987 till 2006. Utfallen av vÄra resultat kan eventuellt bidra till att investerare inte fattar beslut utifrÄn en felaktig myt om samband inte kan pÄvisas.
Upplysningar enligt IFRS 2 - en studie av företagen pÄ Stockholmsbörsen
Bakgrund och problem: De redovisningsskandaler som i början pÄ 2000-talet uppdagades i amerikanska företag som Enron och Worldcom bidrog till debatten om aktierelaterade ersÀttningar. Det var delvis till följd av detta som IASB Är 2002 startade arbetet med att ta fram en standard för redovisning av aktierelaterade ersÀttningar, IFRS 2. Finansiella rapporter upprÀttade enligt IFRS baseras pÄ en stor del bedömningar, dÀrför innehÄller standarderna lÄngtgÄende upplysningskrav. Den information som efterfrÄgas varierar beroende pÄ vilka intressenter som avses, samt deras behov och nytta av redovisningsinformation. DÄ det Àr en kostsam process att producera och tillhandahÄlla upplysningar finns det skÀl att anta att den information som kommuniceras skiljer sig mellan olika företag.Syfte: Att beskriva och identifiera vilka upplysningar som lÀmnas om aktierelaterade ersÀttningar i svenska företag noterade pÄ Stockholmsbörsen, samt om det föreligger nÄgra skillnader mellan företag av olika karaktÀr avseende vilka upplysningar som lÀmnas.AvgrÀnsningar: Avsikten med studien har inte varit att bedöma kvaliteten pÄ de upplysningar som företagen lÀmnar, eller om företagen faktiskt har lÀmnat de upplysningar som krÀvs enligt IFRS 2.Metod: I studien ingÄr företag noterade pÄ Stockholmsbörsen och datainsamlingen gjordes frÄn företagens Ärsredovisningar.
Vad orsakar bankkriser? : En studie om vad som orsakat 1990-talets och dagens bankkris i Sverige
Bankkriser genom historien följer ofta ett liknande mönster, men problemet Àr attmarknadsaktörerna ofta tror att varje kris Àr unik och tar dÀrför inte hjÀlp av tidigare erfarenheterav kriser. Under perioden 1970-2007 har inte mindre Àn 42 bankkriser Àgt rum i 37 lÀnder. Desenaste exemplen för Sverige Àr 1990-talskrisen och den nuvarande bankkrisen. Genom att ha enstörre förstÄelse och kunskap för hur en bankkris uppkommer skulle eventuellt framtidabankkriser undvikas eller i alla fall förmildras.Sverre Knutsen och Hans Sjögren har vidareutvecklat en cykelmodell för vilka stadier en bankkrisgenomgÄr utifrÄn Charles Kindlebergers stegmodell för bankkriser som bygger pÄkonjunkturansatsen. Denna studie syftar beskriva och förklara 1990-talskrisen och dagensbankkris utifrÄn Knutsen och Sjögrens cykelmodell för bankkriser.
RÄvarufutures efter finanskrisen: : FörÀndrade diversifieringsmöjligheter för svenska investerare?
Som ett sÀtt att bygga upp en vÀldiversifierad portfölj har det under de senaste decennierna blivit allt mer populÀrt bland investerare att ta positioner i rÄvarufutures, dÄ de historiskt har ansetts visa upp lÄg eller till och med negativ korrelation mot aktiemarknaden. Flera tidigare studier visar pÄ ett nytt förhÄllande mellan dem sedan finanskrisen 2008. Studierna finner att korrelationen har ökat under det senaste decenniet. De finner en strukturell brytpunkt vid finanskrisen som skiftat korrelationen betydligt uppÄt, till den grad att diversifieringseffekten av att hÄlla rÄvarufutures i sin portfölj kan vara förÀndrad. Studierna kommer fram till olika slutsatser angÄende vad som kommer att ske med korrelationen nÀr krisen Àr över och marknaden Äter har stabiliserats.
Upplysningar om kreditexponering. Hur har banker frÄn USA & Europa som drabbats av problem upplyst om sin kreditexponering?
Bakgrund och problemdiskussion: Bankerna har ökat sin utlÄning kraftigt över hela vÀrlden det senaste decenniet. En ökad utlÄning av subprimelÄn som bland annat fanns paketerade i CDOs bidrog till problem dÄ ingen visste hur stor risken var med dessa lÄn och saknaden efter detaljerad information över produkten efterfrÄgades inte. MÄnga av de bland annat stora investmentbankerna gjorde avsevÀrda förluster. Enligt redovisningsstandarder skall företaget uppvisa karaktÀr och omfattning av de risker som de Àr exponerade för och hur dessa ska hanteras. Med tanke pÄ finanskrisen som har uppstÄtt och banker som blivit förstatligade och gÄtt i konkurs Àr det intressant att se om upplysningar som lÀmnas i rÀkenskaperna Àr tillrÀckliga för att utlÀsa relevant information och ge en bra bild av företagets exponering.
VĂ€rdering av Goodwill - vid impairment test
Bakgrund:De internationella diskussionerna kring goodwill Àr och har alltid varit mÄnga. Man har bland annat diskuterat huruvida goodwill överhuvudtaget Àr en tillgÄng samt hur denna tillgÄng skall vÀrderas, redovisas och skrivas av. Goodwill har fÄtt allt större betydelse i företagen pÄ senare Är, bland annat genom de mÄnga IT-företag som uppkom i slutet av 1990-talet och dÀrefter. Goodwill, som utgör den största delen av immateriella tillgÄngar i den ?nya ekonomins? företag, har varit ett av de största redovisningsproblemen.
Kulturell globalisering i tidningsbranschen : En studie om visuell design pÄ kvinnomagasins omslag i olika kulturer
Vilken roll har den kulturella globaliseringen pÄ visuell design i tidningsbranschen? Medier Àr i konstant rörelse och vÀrlden har blivit ett öppet kulturellt utrymme dÀr olika kulturer kan förmedlas via medier. Företag globaliserar sin verksamhet vilket gör att kulturella produkter som Coca-Cola och Nike Àr vÀlkÀnda runt om i vÀrlden. Samtidigt diskuteras de konsekvenser som globaliseringen av kulturella produkter kan ha pÄ vÀrlden och om detta leder till homogenisering eller hybridisering av kultur.Kvinnomagasinet Cosmopolitan Àr ett globalt varumÀrke som existerar i över 100 lÀnder. Den frÄga som uppstÄr Àr om en stark kulturell produkt som Cosmopolitan har satt en standard för andra kvinnomagasins estetiska uttryck i andra lÀnder.
Ett företags motiv vid tillsÀttandet av en controller
Controllerrollen har sitt ursprung i USA dÀr den verkade i de amerikanska jÀrnvÀgsbolagen under 1800-talet . Termen kom sedan till Sverige runt 1970-talet dÄ intresset för en controller ökade i Europa. Behovet av controllerfunktionen har ökat bland annat beroende pÄ en ökad decentralisering, som medför ett behov av exempelvis information kring företagets ekonomi till flera nivÄer.I och med att omvÀrlden förÀndras sÄ mÄste Àven företagen förÀndras. För att kunna behÄlla sin konkurrenskraft har ekonomistyrningen samt controllerrollen hamnat mer i fokus. Controllerns arbetsuppgifter har gÄtt frÄn att enbart vara inriktad mot bokföring till att ha en mer verksam roll i ledningsgruppen. NÀr det anses otydligt vad en controller egentligen ska arbeta med blir det svÄrare för företagen att sjÀlva förstÄr motivet till varför de tillsÀtter en controller. Detta Àr viktigt för att de ska fÄ den controllerroll de söker.
Sanning eller spekulation? : En analys av hur vÀrderings- och due diligence processer skiljer sig mellan nystartade It-företag och traditionella mer mogna företag vid samgÄenden och förvÀrv.
Den senaste tiden har det varit mycket diskussioner kring de nya stora aktörerna inom It-branschen dÀr det amerikanska företaget Facebook vÀrderas högst av dem, av vissa analytiker upp till femtio miljarder dollar. PÄ grund av denna utveckling och historiken kring It-bubblan i början pÄ 2000-talet har vi valt att granska hur revisorer och analytiker kommer fram till dessa höga vÀrden pÄ företagen samt vilka faktorer som Àr viktigast vid företagsbesiktningar.VÄr problemformulering lyder: finns det nÄgra skillnader i förvÀrvsprocessen av nystartade It-företag jÀmfört med traditionella mogna bolag?UtifrÄn problemstÀllningen syftar studien till att utreda hur vÀrderings- och due diligence processer för nystartade It-företag skiljer sig jÀmfört med traditionella mogna företag vid samgÄenden och förvÀrv. Med denna komplexa problemstÀllning ansÄg vi ett hermeneutiskt synsÀtt och en deduktiv ansats bÀst lÀmpad. Den teoretiska referensramen Àr uppdelad i tre kategorier; due diligence, finansiell due diligence och slutligen vÀrdering.
Leder Aktiv Avkastning till Aktiv Risk? : PÄverkas svenska aktiefonders risktagande av historisk avkastning
Den svenska fondmarkanden har haft en enorm utveckling de senaste tio Ären med en kraftigt ökad fondförmögenhet och en börs med bÄde signifikanta upp- och nedgÄngar. Den höga volatiliteten pÄ marknaden föranleder att bÄde fonderna och deras förvaltare bör analyseras noga, bland annat för att analysera hur fonderna hanterar aktiv avkastning. Ett omrÄde som Àr specifikt intressant att studera i relation till avkastning Àr hur förvaltare Àndrar sin risk som en direkt effekt av förvaltarens prestation. Sambandet antas vara kopplat till hur förvaltare blir kompenserade samt hur fondinvesterare agerar i olika avkastningssituationer. Tidigare studier frÄn den amerikanska marknaden visar pÄ att nÀr en fond presterar relativt sÀtt ?dÄligt? och avviker negativt frÄn sitt jÀmförelseindex riskerar förvaltaren inte nÄgot personligen.
KAN JAG FĂ JOBB? - EN STUDIE OM ANSTĂLLNINGSBARHET I BEMANNINGSBRANSCHEN
Bakgrund: Avregleringen av Arbetsförmedlingens monopol 1993 förÀndrade den svenskaarbetsmarknaden nÀr nya anstÀllningsformer tillkom och traditionella tillsvidareanstÀllningar blevfÀrre. Liksom övriga delar pÄ arbetsmarknaden Àr konkurrensen mellan arbetssökande idag storocksÄ inom bemanningsbranschen. Det Àr dÀrför av intresse att undersöka.Syfte: Syftet med studien var att kartlÀgga vad som krÀvs för att betraktas som anstÀllningsbarinom bemanningsbranschen ur ett arbetsgivar- och ett arbetstagarperspektiv. FöljandefrÄgestÀllningar har formulerats: ?Vilka kompetenser, livsbetingelser och egenskaper behövs hosen arbetssökande för att betraktas som anstÀllningsbar pÄ ett bemanningsföretag?? samt ?Vilkaskillnader finns det mellan arbetstagarens och arbetsgivarens syn pÄ anstÀllningsbarhet??Tidigare forskning och teori: Det finns fÄ studier kring anstÀllningsbarhet inom justbemanningsbranschen.