Syftet med studien är att undersöka hur en balanserad styrning i praktiken påverkar verksamheters lärande och utveckling, samt hur en balanserad styrning i praktiken påverkar verksamheters förutsättningar att bli en lärande organisation. Balanserad styrning är en svensköversatt modell av balanced scorecard, en amerikansk styrform. Det teoretiska perspektivet i studien är miljöpedagogik och lärande organisation. Studien bygger på en hermeneutisk tolkande ansats, vilket syftar till att här skapa förståelse för hur en balanserad styrning fungerar i praktiken avseende lärande och utveckling samt hur den skapar förutsättningar för att bli en lärande organisation. Intervjuer har använts som datainsamlingsmetod, respondenter från två kommuner har intervjuats, och i varje kommun har en enhetschef och två medarbetare intervjuats.

Bakgrund och problem: Införandet av IFRS innebar stora förändringar med många nyheter för de företag som kom att redovisa enligt IFRS. Många bolag hade underskattat både den tid och de resurser som krävs vid redovisning och tillämpning enligt IFRS. Första åren med IFRS visade att det fanns en rad olika områden där företag kunde göra förbättringar i sin redovisning gällande IAS 36 punkt 134.Problemformulering: Redovisar börsnoterade företag i enlighet med kraven som anges i IAS 36 punkt 134?Syfte: Huvudsyftet är att undersöka i vilken utsträckning företag på Stockholmsbörsen uppfyller kraven som anges i IAS 36 punkt 134 gällande goodwill. Delsyftet är att undersöka om företagens omsättning, val av revisionsbyrå samt storlek på goodwillpost har betydelse för hur företagen uppfyller upplysningskraven.Metod: I studien har en kvantitativ metod använts då företags årsredovisningar har undersökts för att samla in information.

Denna rapport avser att behandla ekonomistyrning explicit i långa projekt och lyfta ut och granska de problem som kan uppkomma. Vi har valt att avgränsa undersökningen till långa projekt då dessa inte med automatik fungerar i verksamhetens normala budgeterings och bokslutsprocess. Vi undersöker om det finns specifika problem med att projektets löptid sträcker sig över flera år och över årsbokslut. Vi har valt att genomföra undersökningen genom en fallstudie där vi har valt ut ett företag som arbetar med väldigt långa projekt. Vi tittar på hur budgetering och uppföljning fungerar och vilka problem som kan uppstå.

IASB (International Accounting Standards Board) tidigare IASC (International Accounting Standards Committee) har framarbetat de nya redovisningsreglerna IAS/IFRS (International Accounting Standards/International Financial Reporting Standards). Tanken med IFRS är att främja god redovisningssed genom enhetliga redovisningsregler som underlättar jämförelser mellan företags koncernredovisningar. Syftet med uppsatsen är att diskutera de problem som kan uppstå vid implementering av IFRS i ett onoterat aktiebolag, revisorns roll vid implementering samt redovisning av pensioner reglerade av IAS19.Vår studie är en kvalitativ fallstudie av deskriptiv karaktär som tar sin utgångspunkt i företaget Cramo AB. I uppsatsen kommer vi att följa implementeringsprocessen av IFRS i koncernredovisningen hos det onoterade bolaget. Uppsatsen baseras på intervjuer med CFO och redovisningsansvarig i Cramo AB samt auktoriserad revisor från Deloitte.En övergripande presentation av IFRS, pensioner och pensionförvaltare presenteras i uppsatsen som underlag till analysen.

SammanfattningDen internationella redovisningen har genomgått stora förändringar under de senaste åren. Allt fler länder i världen använder sig numera av International Financial Reporting Standards (IFRS). Alla noterade företag inom EU måste tillämpa IFRS från och med 2005. Ett av de områden som förändrats under de senaste åren är redovisningsreglerna kring goodwill. Före år 2005 fick företag använda sig av olika metoder vid redovisning av företagsförvärv.

Terrorattackerna 11 september 2001 kom att innebära dramatiska förändringar av den amerikanska utrikespolitiken. Syftet med denna uppsats är att med hjälp av två olika teorier förklara denna förändring. För analysen av George W. Bush används kognitiv teori och för att analysera förhandlingsspelet mellan de centrala aktörerna inom USA:s utrikesförvaltning används Graham Allisons modell Governmental Politics,Analysen visar att Bush efter 11 september omtolkar förutsättningar för USA i världen och sin egen roll som president. Han tar en mer aktiv roll i skapandet av en ny utrikespolitisk strategi.

Vad finns det för grundstenar inom den amerikanska odlingsterapin och hur används dessa i det odlingsterapeutiska programmet på North Carolinas Botaniska Trädgård? Jag ville få reda på svaren och bestämde mig för att åka över Atlanten och göra en fallstudie om NC Botaniska Terapiträdgård. Väl framme upptäckte jag genom litteraturen och människorna insatta i ämnet att det fanns ytterligare en designmetod som heter Universal Design inom den amerikanska odlingsterapin som jag inte kände till sedan tidigare. Resultatet av litteraturen och mitt platsbesök visar att det finns ett antal grundstenar inom den amerikanska odlingsterapin och Universal Design som används på det odlingsterapeutiska programmet på NC Botaniska Trädgårdar. Grundstenarna är följande: Tillgänglighet, Tydlighet, Variation och Utveckling och dessa påverkar designen av NC Botaniska Trädgårdens nya terapiträdgård. Denna resa har givit mig en inblick i vad den amerikanska odlingsterapin innebär och hur designen av NC Botaniska Trädgårds nya terapiträdgård kan se ut..

Enligt IAS 40 ? Förvaltningsfastigheter, definieras förvaltningsfastigheter som ?mark eller byggnader eller del av byggnad som innehas i syfte att generera hyresinkomster eller värdestegring?. Onoterade fastighetsbolag i Sverige har idag möjlighet att välja mellan att värdera sina fastigheter till anskaffningsvärde eller verkligt värde.IAS ? International Accounting Standards är en internationell redovisningsstandard inom EU som började tillämpas i januari 2001, men blev obligatorisk för börsnoterade bolag år 2005. Dessutom har alla medlemstater möjlighet att lagstifta om IAS-redovisning i icke-noterade bolag.

Bakgrund och problem: År 2002 antogs EU-parlamentets och rådets förordning omtillämpning av internationella redovisningsstandarder, den så kallade IAS-förordningen. Förde svenska bolagen innebar detta att IFRS skulle tillämpas i noterade bolagskoncernredovisningar från och med 1 januari år 2005. Redovisning enligt IFRS innebär i stortatt tillgångar i större utsträckning skall värderas till verkligt värde istället föranskaffningsvärde, samt ökade krav på tilläggsupplysningar. Bolag som ingår i en koncern ärsjälvständiga juridiska enheter. Om dessa skulle tillämpa IFRS fullt ut skulle detta orsakaproblem då det finns en koppling mellan redovisning och beskattning i Sverige.

Bakgrund: Immateriella tillgångar såsom kundrelationer, varumärke och teknologier utgör ofta den drivande faktorn för att ett företag beslutar att förvärva ett annat företag. Sådana tillgångar representerar ofta en väsentlig del av förvärvade värde. År 2005 infördes en ny reglering gällande upprättande av koncernredovisningar. Den nye standarden IFRS 3 medförde att i samband med företagsförvärv ska man identifiera och separera immateriella tillgångar från goodwill. Standarden skulle bidra till att redovisning av förvärv blir tydligare och mer jämförbar och därigenom redovisningens användbarhet kommer att ökaProblem: Författaren till denna uppsats ville undersöka om redovisning av immateriella tillgångar i samband med rörelseförvärv har förbättrats jämfört med likadana studier genomförda strax efter införande av IFRS.Syfte: Syftet med denna studie är att granska om regler i IFRS 3 efterlevs genom att undersöka om det har blivit några förbättringar när det gäller identifiering av immateriella tillgångar och om företagen lyckades placera tillräckliga upplysningar i sina årsredovisningar.Avgränsningar: Rapporten avgränsar sig till de immateriella tillgångar som uppkommer som en del av företagsförvärv.

Den Svenska Basketligan är en av få europeiska nationella ligor (oavsett sport) som tillämpar det stängda seriesystemet inom lagidrott. Sedan säsongen 92/93 har den högsta svenska ligan i basket varit stängd och upp- och nedflyttning har vilat på framförallt ekonomiska skäl, och inte sportsliga. Detta är väldigt ovanligt i Europa och i akademisk litteratur görs en tydlig uppdelning mellan europeisk och amerikansk idrottsstruktur. En faktor som bidrar till att göra ligans karaktär stängd är att mästarlagen och övriga topplags deltaganden i europeiska och regionala sammanhang är oregelbundna.I uppsatsen tillämpas ett systemteoretiskt perspektiv som grund och teorier om konkurrens och kompetensutveckling används som stödteorier. 5 spelare, varav 3 med internationell erfarenhet,2 coacher samt en basketfokuserad skribent ger i uppsatsen deras synpunkter på hur ligans struktur påverkar deras och ligans internationella konkurrenskraft.Studiens resultat pekar på att det finns stora möjligheter till en förbättrad internationell konkurrenskraft, men att det krävs förändringar i strukturen och synen på vad basketligan har för syfte..

Sedan ?de? internationella ?redovisningsstandarderna ?info?rdes ?2005 ?har ?redovisningen ?av ?inkomstskatt ?blivit ?mer ?transparent. ?Fo?retagens ?omgivning ?sta?ller ?allt ?ho?gre ?krav ?pa? ?att ?intressenterna ?skall ?fo?rses ?med ?upplysningar ?ga?llande ?vad ?som ?pa?verkar ?deras ?inkomstskatt. ?Thomas ?Andersson, ?partner ?pa? ?Deloitte ?och ?verksam ?pa? ?avdelningen ?Corporate? and ?International ?Tax ?Services, ?ma?rker ?i ?sitt ?arbete ?att ?klienterna ?har ?ett ?sto?rre ?intresse ?fo?r ?effektiv ?skatt.? Betydelsen ?av ?att ?fra?mst ?a?gare ?och ?investerare ?skall ?fa? ?fullsta?ndig ?och ?anva?ndbar ?information? om ?fo?retagens ?effektiva ?skatt? har? gjort ?att? fo?rfattarna ?fa?tt ?i ?uppdrag ?av ?Thomas ?Andersson ?att ?underso?ka? hur ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?redovisar ?sin ?effektiva ?skatt.Fo?rfattarna har ?formulerat ?fo?ljande ?forskningsfra?gor ?fo?r ?denna ?studie: ?Hur ?redovisar ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?sin ?effektiva ?skatt? ?Finns ?det ?na?gra? samband? mellan? den? effektiva ?skattens ?storlek ?och ?antalet ?uppfyllda ?underso?kningspunkter? Syftet? med ?denna ?studie ?a?r ?att ?identifiera ?hur ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?redovisar ?sin ?effektiva ?skatt ?samt ?att ?urskilja ?vilka? skillnader ?som ?finns ?mellan ?koncernernas ?redovisning.

Syftet är att beskriva och analysera värdering och redovisning av förvaltningsfastigheter enligt reglerna om redovisning till verkligt värde och hur svenska fastighetsbolag förhåller sig till referensramens kvalitativa egenskaper. För att uppnå uppsatsens syfte har vi använt oss av en kvalitativ djupstudie. Detta kommer till uttryck genom att vi granskar tre olika börsnoterade fastighetsbolag och gör en jämförelse mellan nuvarande redovisningsregler, gällande värdering av förvaltningsfastigheter, och kommande regler och dess påverkan på de svenska fastighetsbolagen. I uppsatsen görs en fallstudie av de tre fastighetsbolagen samt en revisor som intervjuats. Dessutom har fastighetsbolagens årsredovisningar för 2002 räknats om och försetts med fastighetsbeståndens verkliga värde.

BFN har sedan början av 2000-talet arbetat med att ta fram ett nytt allmänt råd med tillhörande vägledning för större onoterade företag, K3. K3 är tänkt att vara huvudregelverk i K-projektet som består av K1, K2 och K4, där K1 är till för de minsta företagen, K2 är för mindre aktiebolag och ekonomiska föreningar och K4 för de större noterade företagen. Syftet med att ta fram ett nytt regelverk har varit eftersträvan att nå en ekonomisk jämförbarhet mellan internationella företag i samma storlek. K3 ska vara en översättning av det internationella regelverket IFRS for SME.Syftet med vår uppsats har varit att ta fram de skillnader som finns mellan de gällande svenska rekommendationerna och lagtext samt den internationella motsvarigheten av K3, IFRS for SME. De områden vi valt att undersöka är immateriella tillgångar, rörelseförvärv och goodwill samt leasing då dessa anses vara redovisningstekniskt komplicerade.Vi har genom ett juridiskt och analytiskt synsätt arbetat för att ta fram de skillnader som finns mellan de gällande reglerna och rekommendationerna.

Titel Den outforskade parten i ett leasingavtal ? En studie om hur leasegivande företag kommer att påverkas ifall en ny redovisningsstandard för leasing införsFörfattare Fredrik Hellblom-Björn och Daniel HåkanssonHandledare Rolf RundfeltIntroduktion IASB har under lång tid diskuterat behovet av en ny redovisningsstandard för leasing. Förslagen har mottagit mycket kritik, då många anser att de inte förbättrar redovisningen. Trots den stora kritiken på förslagen till leasegivares redovisning, har väldigt få studier genomförts på leasegivare.Syfte Syftet med studien är att undersöka hur leasegivande företag kommer att påverkas om en ny redovisningsstandard för leasing införs.Metod Studiens induktiva ansats innebär att insamlad empiri har bildat grund för de slutsatser som dras. Undersökningens design har följt en Små-N-studie, vilket innebär att ett mindre antal kvalitativa intervjuer har utförts.