Äldre och sexualitet har bĂ„de inom vĂ„rden och i samhĂ€llet varit ett tabubelagt omrĂ„de med mĂ„nga fördomar. Sexualitet innefattar förutom kroppslig sexuell samvaro ocksĂ„ psykosociala aspekter som kĂ€nslor, attityder och relationer. Sexuella kĂ€nslor och behov finns med genom hela livet och mĂ„nga Ă€ldre Ă€r sexuellt aktiva lĂ„ngt upp i Ă„ren. Syftet med studien Ă€r att beskriva nĂ„gra Ă€ldres erfarenheter av sexualitet ur ett livsloppsperspektiv. För studien valdes kvalitativ metod.

Syftet med detta arbete Àr att, utifrÄn en fallorganisation, undersöka och belysa premisser försÀsongsanstÀllda reseledares arbete och arbetsuppgifter. DÀrutöver vill vi specifikt fokuseraoch analysera, om och i sÄ fall hur, erfarenheter, lÀrdomar och kunskaper ges utrymme iorganisationen och hur dessa sprids och ges legitimitet.Arbetet tar sin utgÄngspunkt i en kvalitativ fallstudie bestÄende av Ätta halvstruktureradedjupintervjuer och en deltagandeobservation. Den studerade fallorganisationen Àr enresearrangör som sÀljer paketresor med en omfattande personlig service och har under mÄngaÄr varit ledande pÄ marknaden. Fallorganisationens filosofi uppges vara att alltid tillföra nÄgotextra till resenÀren, och att ge gÀsterna mer för pengarna.För att förstÄ den insamlade empirin anvÀndes begreppen empowerment och storytelling.Genom empowerment kunde engagemanget hos organisationens reseledare och hur dettaengagemang pÄverkade deras vilja att dela lÀrdomar och erfarenheter emellan sig tydliggöras.PÄ vilket sÀtt sjÀlva delandet och informationsöverföringen skedde blev tydligt genomstorytelling. Med hjÀlp av Ellströms (2005) teorier om utvecklingsinriktat och reproduktivtlÀrande blev ocksÄ typen av lÀrande tydligt och hur denna kan relateras till empowerment ochstorytelling.Studien fann att reseledarna inom fallorganisationen kÀnde sig stÀrkta i sitt utförande avarbetet pÄ grund av det sjÀlvstyre som organisationen öppnade upp för.

Syftet med denna studie var att kartlÀgga synskadades erfarenheter av kollektivt resande samt att ta reda pÄ om eventuella brister i reskedjan gav konsekvenser pÄ deras aktivitetstrepertoar.Sju personer med synskador, boende i SkÄne och som anvÀnde kollektivtrafiken minst tvÄ gÄnger i mÄnaden intervjuades utifrÄn en egenskapad intervjuguide. Resultatet visade pÄ ett antal faktorer i reskedjan som deltagarna upplevde vara svÄra, till exempel att ta del av information om en resa, uppfatta vilken buss som kommer till hÄllplatsen, veta var man skulle gÄ av samt att byta fÀrdmedel. Vidare visade resultatet av studien pÄ att deltagarnas aktivitetsrepertoar pÄverkades pÄ sÄ sÀtt att de fick svÄrare att utföra vissa aktiviteter, dÄ framför allt aktiviteter i aktivitetskategorin fritidsaktiviteter..

Syftet med studien Àr att ta del av erfarenheterna bland nÄgra elever pÄ introduktionsprogrammet som inte nÄtt mÄlen för Ärskurs 9 i svenska i grundskolan. Studien skulle ge svar pÄ bland annat hur eleverna upplevt skolans försök att hjÀlpa dem nÄ mÄlen. Andra frÄgor som skulle besvaras var om eleverna hade egna funderingar kring vad skolan kunde ha gjort för att frÀmja lÀrandet, om de kÀnt sig inkluderade och delaktiga samt om de hade övriga erfarenheter frÄn grundskoletiden som har varit av betydelse för dem. En kvalitativ metod anvÀndes och genom livsberÀttelser framkom de vuxna informanternas erfarenheter. TvÄ intervjuer genomfördes med de tre deltagarna.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters erfarenheter av ett cancerbesked. Cancerbeskedet vÀcker mycket tankar och kÀnslor hos patienten samt att hela familjen blir pÄverkad av sjukdomen. Litteraturstudie valdes som metod och en avsökning genomfördes av vetenskapliga artiklar i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Femton artiklar inkluderades i studien som granskades och analyserades. Ur analysen kunde tre teman lyftas fram som beskrev patientens erfarenhet av att fÄ ett cancerbesked.

Mycket forskning inom Àmnet postoperativ smÀrta Àr gjord. Det Àr ett komplext Àmne och studier visar att det förekommer att patienter smÀrtlindras otillrÀckligt. Syftet med den hÀr studien var att beskriva vilka metoder sjuksköterskan anvÀnder sig av för att bedöma akut postoperativ smÀrta, och vilka för och nackdelar som finns med de olika metoderna. Vi ansÄg att en litteraturstudie var mest lÀmpad för vÄr studie och har anvÀnt oss av tolv artiklar i resultatet. DÀr identifierade vi fyra kategorier som beskriver hur sjuksköterskan bedömer postoperativ smÀrta.

I denna rapport stÀller vi frÄgan: Hur ser processen ut för insamling av erfarenheter frÄn en organisations verksamhetsprocesser? Vi antar att det finns en optimal insamlingsprocess som inte överensstÀmmer med den existerande insamlingsprocessen. Syftet Àr att ge en idé till riktlinjer för hur en optimal insamlingsprocess kan konstrueras. Vi har gjort vÄr empiriska studie pÄ en enhet i Försvarsmakten. I studien har vi koncentrerat oss pÄ processÀgare och processaktörer.

Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar pÄ akutmottagningar möter dagligen patienter som Àr alkohol- eller narkotikapÄverkade. NÀr patienter kommer till akutmottagningen och Àr pÄverkade av alkohol eller narkotika förekommer det ofta vÄld. Det vÄrdvetenskapliga perspektivet i examensarbetet Àr Kaséns syn pÄ vÄrdrelationen och delaktighet. Syfte: Syftet Àr att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter som Àr pÄverkade av alkohol eller narkotika pÄ akutmottagning. Metod: Sex narrativa intervjuer har genomförts med sjuksköterskor som arbetar pÄ en akutmottagning i mellersta Sverige.

Inslag av upplevelsebaserade utstÀllningar, sÄsom museum och science centers, i skolans verksamhet Àr ofta uppskattade av bÄde lÀrare och elever. Utbudet av utstÀllningar har ökat de senaste 15 Ären och forskning som gjorts inom omrÄdet visar att det finns brister i hur lÀrare anvÀnder den externa resursen som dessa utstÀllningar utgör. Resultaten pekar pÄ att klasserna ofta Àr oförberedda och att utstÀllningsbesöket sker som en isolerad hÀndelse som inte införlivas i det arbete som Àger rum i skolan. Kunskap om hur den informella lÀrandemiljön i utstÀllningen lÀnkas samman med den formella lÀrandemiljön i skolan Àr önskvÀrd och detta arbete syftade till att bidra till sÄdan kunskap. I studien har elva lÀrares erfarenheter av att anvÀnda en upplevelsebaserad utstÀllning i undervisningen undersökts genom en kvantitativ och en kvalitativ metod.

I dagens samhÀlle krÀvs det ofta att resa för att kunna utföra olika aktiviteter. DÄ Àr det viktigt att möjligheten att resa Àr lika för alla medborgare i samhÀllet. Regeringen har som mÄl i den nationella handlingsplanen att till 2010 göra Sverige tillgÀngligt för alla medborgare. Syftet med studien var att beskriva rullstolsburna personers erfarenheter av allmÀnna transportmedel. Undersökningsgruppen bestod av fem kvinnor som var rullstolsburna och bosatta i Norrbotten.

Detta examensarbete Àr en undersökning pÄ en gymnasieskola om anvÀndande och erfarenheter av infÀrgning i matematikundervisningen. PÄ skolan bedrivs ej nÄgon styrning frÄn ledningen eller av andra lÀrare för anvÀndning av infÀrgning. Var och en av lÀrarna vÀljer helt sjÀlvstÀndigt om det vill arbeta med det eller ej. Syftet med denna undersökning Àr att utröna lÀrares och elevers erfarenheter och uppfattning i att utveckla matematikundervisningen med infÀrgning inom de yrkesinriktade programmen. Metoden infÀrgning kan beskrivas som att, man lÄter yrkesÀmnet fÀrga undervisningen i kÀrnÀmnena.

Arbetet handlar om andrasprÄksinlÀrning och olika sÀtt att undervisa andrasprÄkselever. VÄr litteraturgenomgÄng visar att naturliga inslag i undervisningen kan frÀmja sprÄkinlÀrningen. Med naturliga inslag i undervisningen menar vi att lÀrarna ger eleverna mÄnga och rika möjligheter att prata om sÄdant som ligger nÀra elevernas vardag och erfarenheter. VÄrt syfte har varit att undersöka om lÀrare anvÀnder sig av naturliga undervisningssituationer i klasserna i sÄ stor utstrÀckning som de tycker att de gör. För att fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning har vi varit ute och observerat olika klassrumssituationer och intervjuat klasslÀrarna pÄ tvÄ olika skolor.

Vi saknar en koppling mellan gruppdynamik och musikundervisning i vÄr utbildning. FrÄgor vi stÀller oss Àr; spelar lÀrarens kunskap om grupprocesser nÄgon roll för ensemblens utveckling? PÄverkar lÀrarens medvetenhet om den egna lÀrarrollen ensemblen? Hur skapas en bra ensemblemiljö?I denna studie undersöker vi musiklÀrares erfarenheter av och kunskaper om gruppdynamiska processer kopplat till ensemblesituationer. Vi har intervjuat musiklÀrare som undervisar eller har undervisat i ensemblespel för att kunna ta del av deras erfarenheter och syn pÄ gruppundervisning. MusiklÀrarna vi intervjuat undervisar pÄ kulturskola och musikhögskola.

Sjuksköterskeprogrammet, 180 poÀng/ OmvÄrdnad - Eget arbete/OM2240/SPN9.

Jag har i min undersökning tittat nÀrmare pÄ vad SprÄktimmen Àr och vilka erfarenheter nÄgra förskollÀrare och 1-7 lÀrare som arbetar i f-1:or har av sitt arbete projektet. Studiens syfte Àr att lÄta de bÄda yrkesgrupperna komma till tals och utrycka sina erfarenheter och Äsikter om SprÄktimmen och vilka mÄl de har med sin lÀs- och skrivundervisning.Arbetet bygger pÄ intervjuer och enkÀtundersökningar med en grupp förskollÀrare och 1-7 lÀrare.I undersökningen har jag kommit fram till att det finns bÄde likheter och skillnader i yrkesgruppernas uppfattningar. Jag har kommit fram till att SprÄktimmen kan anpassas för olika elevers behov och ge alla elever en engagerad lÀs- och skrivundervisning. Det framkom ocksÄ att förskollÀrarna och 1-7 lÀrarna var över lag samstÀmmiga nÀr det gÀllde uppfattningar om lÀs- och skrivundervisningen. Skillnaden ligger i att förskollÀrarna skattar emotionell utveckling högt och 1-7 lÀrarna lÀgger mer vikt vid systematisk trÀning av fÀrdigheter.