Att bebygga delar av parkområden är ett alltmer vanligt sätt att förtäta staden. I det här sättet att bygga ingår ofta ambitionen att utnyttja närheten till parken som en stor tillgång och en huvudkvalitet hos de nya bostäderna. Den nya bebyggelsen innebär att ett nytt nyttjande läggs till vars Ambitioner förutsätter det gamla nyttjandet. Syftet är att ge en förklaring till problematiken och visa exempel på hur den kan undvikas. Utgångspunkten ligger i en studie av begreppet territorialitet, hur territorier uppstår och fungerar.

Syftet med denna uppsats är att beskriva fallet då ett riskkapitalbolag förvärvar en traditionell verksamhet. Vidare analyseras hur riskkapitalbolaget skapar tillväxt i det förvärvade bolaget och hur de strategiska förändringarna implementeras i organisationen. Vi har valt att utgå från en kvalitativ fallstudie av abduktiv karaktär som metod då vi ville göra en djupstudie och därmed få en djupare förståelse för förvärvet. Efter att ha genomfört vår studie kan vi inledningsvis konstatera att utgångsläget vid förvärvstillfället är av betydelse. I vårt fall var båda företagen positivt inställda till förvärvet vilket vi tror bidrar till en gynnsam utveckling där båda parter upplever en stark framtidstro.

Jag har undersökt en webbaserad undervisning i Svenska A. Mitt syfte är att ta reda på hur svenskämnet gestaltas, och hur lärandet som impliceras ska förstås i denna webbaserade undervisning. Den metod jag använt är att med hjälp av teorier från forskarna Per Olov Svedner och Tomas Englund analysera Svenska A-kursen på webbsidan Härnöstudier. Jag har begränsat min undersökning till det material som finns publicerat på nätet. Genom att lägga Svedners svenskämnesteori som ett raster över Härnöstudier har jag kommit fram till att språkträningsambitionen, kunskapsambitionen och kulturambitionen är de Ambitioner som dominerar i Härnöstudier.

Denna teoriprövande fallstudie försöker svara på frågan om små staters ökande militära internationella Ambitioner, och villighet att ta militära risker är ett förväntat beteende utifrån ett brett realistisk perspektiv. I centrum för undersökningen går den svenska säkerhets- och försvarspolitiska utveckling under luppen. Uppsatsen har en hög abstraktionsnivå och under undersökningens gång görs tre nedslag som alla försöker belysa realismen aktualitet. Inledningsvis undersöks dagens oklara hotbild, för att därefter ta en närmare titt på de motåtgärder som EU- länderna gemensamt har bestämt sig för, varvid begreppet Peace support operations belyses ur ett realistiskt perspektiv. Slutligen diskuteras hur realismen kan förklara små staters agerande varvid olika möjligheter diskuteras.

Människors matvanor utgör ett viktigt målområde i dagens folkhälsoarbete. Som en del i dettaarbete har folkhälsosektionen på Jönköpings läns Landsting under två år arbetat med projektet?Inspirations- och matlagningsträffar? som syftar till att främja goda matvanor hossmåbarnsföräldrar. De önskar nu en utvärdering av projektet för att undersöka huruvidaprojektmålen uppnåtts. Syftet med föreliggande studie är således att belysa hursmåbarnsföräldrar resonerar kring mat och hälsa samt att utvärdera den hälsofrämjande insatsde deltagit i.Eftersom syftet har varit att få en djupare inblick i deltagarnas tankar kring projektet valdesfokusgrupper som undersökningsmetod.

Syftet med denna uppsats är att, genom en hermeneutisk och komparativ närläsning av Marianne Fredrikssons roman Enligt Maria Magdalena och Lukasevangeliet, undersöka hur Fredriksson transformerat Jesu liv och gärning från den bibliska berättelsen till romanen, samt vad som händer med historien när en kvinna får återberätta den. Materialet analyseras med hjälp av Gerard Genettes narratologiska begreppsapparat och utifrån ett intersektionellt perspektiv. Resultatet tolkas sedan genuskritiskt utifrån Yvonne Hirdmans teori om det ahistoriska genuskontraktet. Slutligen diskuteras studiens relevans för och i den svenska skolan.Studien visar att Fredriksson aldrig ämnat skriva en roman om Jesu liv och gärning, utan snarare om Marias liv och Jesu gärning. Marias version av ?allt det stora som hände? präglas av ett intersektionellt förhållningssätt, både när det kommer till hennes egna och Jesus värderingar, som sträcker sig långt utöver normen för den aktuella tiden.

Bakgrund: De normativa föreställningarna om livskvalitet och hälsa uppvisar stora likheter och de är beroende av varandra. Det är av stort intresse att utforska hur psykisk hälsa och livskvalitet påverkar varandra då patienter med psykiatriska diagnoser ändå kan uppleva hälsa. Flertalet kvantitativa studier är genomförda om livskvalitet vid specifika psykiatriska diagnoser. Det finns i dagsläget brist på sammanställd forskning om individuella upplevelser av livskvalitet hos människor med olika psykiatriska diagnoser. Syfte: Att sammanställa hur människor med psykiatrisk diagnos upplever sin livskvalitet.

Under de tre senaste decennierna har medarbetarens betydelse för professionella tjänsteföretag ökat eftersom individens kunskap är en av företagens främsta tillgångar. Kunskap kan ses som en flyktig tillgång eftersom medarbetaren av fri vilja kan ta med sig den ut ur företaget. Av den anledningen är det viktigt att företagsledningen i revisionsbyråerna utarbetar strategier för att behålla sina professionella medarbetare i organisationen.Med denna problematik som utgångspunkt formulerades problemet: Vad påverkar den professionella medarbetaren vid valet att stanna kvar i en revisionsbyrå?Studiens huvudsyfte är att identifiera och förklara de faktorer som professionella medarbetare anser viktigast respektive minst viktiga för att stanna kvar i en revisionsbyrå. Ett delsyfte är att kunna lämna rekommendationer till företagsledningen om vilka faktorer de ska förstärka och vilka som är av mindre betydelse.Studien utgår från företagsledningens perspektiv och ett teoretiskt ramverk som ger en övergripande bild av professionella tjänsteföretag och teorier om vad som påverkar medarbetaren i valet att stanna kvar på sin arbetsplats.

Syftet med uppsatsen var att studera om Sidas mål och riktlinjer genomsyrar de undre leden i organisationshierarkin. Det visade sig att eftersom Sidas mål är såpass övergripande passar underorganisationernas egna mål in utan någon egentlig anpassning. Vad gäller riktlinjerna finner vi dock att en viss anpassning har varit nödvändig, framför allt från paraplyorganisationernas sida. Någon fullständig genomsyrning kan vi emellertid inte se. Vidare ville vi i uppsatsen granska om organisationerna är målstyrda och om deras styrsystem möjliggör redovisning av måluppfyllelse uppåt från utföraren till finansiären.

Umeå är en växande stad som ligger längs norrlandskusten. Kommunen har starka mål och Ambitioner för att staden ska växa de närmaste 25 åren. Kommunen planerar att komplettera ett område vid namn Berghem med 80-100 lägenheter. Ett helt nytt kvarter ska bildas på nuvarande naturmark i sluttande terräng. Kvarteret ligger nära Umeå centrum och bara ett stenkast ifrån Berghems eget centrum.

Den svenska Försvarsmakten har under de senaste 100 åren varit stadd i ständig förändring. Dess styrka, organisation och uppgifter har ändrats i takt med rådande politiska villkor och  säkerhetspolitiska förutsättningar. Denna anpassningspolitik, som tidigare benämndes elasticitetsprincipen, är en uttalad politisk viljeinriktning syftande till att balansera de ekonomiska anslagen till försvaret med övriga viktiga samhällsområden. Som utgångspunkt för anpassningspolitiken anges, nu som då, säkerhetspolitiska argument. Det är det rådande omvärldsläget som avgör om försvaret måste tillväxa eller kan reduceras, heter det från beslutsfattarna.I denna uppsats görs en jämförelse mellan försvarsbesluten 1936 och 2000.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare beskriver erfarenheter av att bemöta tysta elever i skolan utifrån deras kommunikativa och språkliga förmågor. Med hjälp av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fyra yrkesverksamma lärare på låg- och mellanstadiet presenterar studien hur lärarna beskriver att de bemöter tysta elever i skolan samt hur de beskriver att de anpassar undervisningen för att lyfta fram tysta elevers kommunikativa och språkliga förmågor.Utifrån ett fenomenologiskt perspektiv har intervjuerna tolkats och analyserats med avsikt att lyfta fram lärarnas beskrivningar av sina erfarenheter, bemötanden och anpassningar.En slutsats i denna studie är att lärarna upplever att tysta elevers tysthet är situationsberoende.  Den kan vara beroende av gruppstorleken eller miljön. Ett annat resultat som framkom var att lärarna ansåg att det var betydelsefullt att skapa en trygg undervisningssituation för att få de bästa förutsättningarna för framför allt de tysta eleverna. Lärarna beskrev också olika tillvägagångssätt som de använde för att kunna bedöma elevernas muntliga förmågor. I studien framkom också att lärarna upplevde en del hinder för sina Ambitioner att skapa bra undervisningssituationer.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vad som gäller angående rättigheten för särskilt stöd för elever i gymnasieskolan. Målet för denna undersökning är att belysa området omkring alla elever i behov av särskilt stöd med tanke på deras möjligheter att erhålla adekvata stödinsatser. Vi ville oockså lära oss mer om problematiken genom att ta till oss den kunskap och den erfarenhet, som finns i litteratur och forskning inom området. Vi har gjort vår undersökning på två gymnasieskolor i två olika kommuner. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor.

Syftet med denna uppsats är att identifiera, kartlägga och jämföra de argument som fördesfram för och emot enhetsskolans (och så småningom grundskolans) införande under perioden1940-1962. De aktörer vars argument är av intresse är folkskollärare och läroverkslärare.Dessa båda lärargrupper antas ha haft olika attityder till den enhetsskola som föreslogs somett alternativ till det då rådande skolsystemet, där en allmän, kommunal folkskola avsedd förden breda allmänheten och en rad statliga läroverk och realskolor, främst avsedda förstudiebegåvade elever med höga Ambitioner, existerade parallellt. Detta jämförelsevisförlegade system ledde enligt många till orättvisor som inte hade någon plats i ett samhälledär välfärden stadigt ökade.Studien är en kvalitativ testanalys och analysen har gjorts med hjälp av Ludvig Beckmansmodell för argumentationsanalys. Dessutom har materialet granskats utifrån GunnarRichardsons analysmodell ?Idéernas kraft eller realiteternas tryck??Argumenten har jag främst sökt bland ett antal tidningar skrivna av och för lärare från de ovannämna lärargrupperna.

Syftet med studien är att belysa några förskolechefers syn på förskolebarn med särskilda förutsättningar, särbegåvade barn, barn som tidigare än andra visar mycket goda förmågor inom olika områden som till exempel språkliga och logisk-matematiska. För att erhålla respondenternas erfarenheter av särbegåvning genomfördes semistrukturerade intervjuer. Fem förskolechefer som ansvarar för åtta förskolor verksamma i en kommun i Mellansverige svarade positivt på en mailförfrågan om medverkan i studien. Deltagarna bestod av fem kvinnliga förskolechefer samt en kvinnlig lärare som medverkade tillsammans med sin förskolechef under intervjun. Intervjuerna baserades på en intervjuguide med öppna frågor.