Vi har gjort en empirisk studie och vårt syfte har varit att undersöka lärares syn på åtgärdsprogram som ett verktyg för elevers lärande i grundskolans senare år. Vi har gjort en kvantitativ studie och som datainsamlingsmetodVåra slutsatser med denna undersökning är att lärarna anser att åtgärdsprogram är ett nödvändigt dokument mer än ett användbart verktyg för dem själva. Åtgärdsprogrammen ses som ett nödvändigt dokument för vårdnadshavarna mer änVi hoppas att denna undersökning ska vara till nytta för beslutsfattare, lärare och elever i skolorna. Vi tror att vi tillsammans ständigt behöver reflektera över åtgärdsprogrammens betydelse som verktyg för elevers lärande. Det.

Syftet med denna undersökning har varit att underlätta för företaget Re-Load att presentera sin lastpall som produkt för potentiella kunder. Syftet har också varit att stötta Re-Load till att bli licenserad EUR-pall samt att successivt ersätta befintliga lastpallar och långsiktigt exekvera företagets affärsplan. Målet har varit att undersöka produkten avseende lönsamhet, miljöinverkan och hur den påverkade arbetsmiljön. Under-sökningen har genomförts med ett befintligt flöde där produkten använts och utifrån detta kunde en flödesstudie samt en komparativ produktstudie utföras med en alternativ lastpall. Med data hämtat ur detta flöde utfördes en investeringskalkylering, miljöberäkningar, subjektiva intervjuer samt dokumentation.

Vårt syfte är att med spel, lek och charader försöka få eleverna att lära sig den svenska grammatiken på ett enkelt och roligt sätt. Vi vill också utröna vad eleverna tyckte om undervisningsmetoden. Vi vill se hur vår alternativa metod med spel och lekar som grund för inlärningsprocessen fungerar. Den traditionella grammatikundervisningen med studieböcker och fyller i övningar fann vi själva inte speciellt inspirerande. Därför utvecklade vi denna alternativa undervisningsmetod.

Sekretessbelagd.

Denna rapport analyserar testhanteringsverktyg åt Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Ett testhanteringsverktyg är ett samlingsnamn på ett verktyg som testar och dokumenterar resultatet på diverse mjukvarutester. I rapporten analyseras tre gratisverktyg, deras funktioner och hur man går tillväga för att använda dem. De tre verktyg som används och betygsätts är Testia Tarantula, TestLink och Testopia. TestLink är det verktyg som får flest poäng, men det är inte det verktyg som slutligen rekommenderas.

Digitala verktyg och barns sk?rmanv?ndning ?r ett kontroversiellt ?mne vars plats i f?rskolan f?r tillf?llet diskuteras. L?roplanen f?r f?rskolan (2018) ?r f?rskolans mest centrala styrdokument som anger m?l och riktlinjer f?r utbildningen. I l?roplanen f?r f?rskolan st?r det framskrivet att f?rskoll?rare ansvarar f?r att varje barn ska f? anv?nda digitala verktyg p? ett s?tt som stimulerar utveckling och l?rande.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur människor i en svensk storstad påverkas av exponering för miljöhot och en ökad medvetenhet om hur ett miljömässigt och hållbart liv kan uppnås. Jag har med stöd i Anthony Giddens, Ulrich Becks och Alberto Meluccis teorier, genom intervjuer och observationer hämtat exempel från aktuella alternativa storstadspraktiker som odling och byggemenskap. Dessa utgör nya sätt för storstadsmänniskor att utforma sin omgivande fysiska och sociala miljö och organisera sitt boende. Studien visar att människor som ägnar sig åt detta har en längtan efter småskalighet, leva mer i det lokala och fylla det med en djupare mening. Bakom initiativen finns även en önskan om närhet till naturen, kollektiv gemenskap, att finnas i ett sammanhang, som tidvis ges en andlig eller metafysisk innerbörd till dess utövare. De människor som ägnar sig åt dessa alternativa praktiker kan eventuellt anses utgöra en social rörelse. Dessa alternativa uttryck och praktiker har också potential att i framtiden bli en integrerad del av samhällets utformning. .

Syftet i nedanliggande studie är att få kännedom om hur erfarna pedagoger använder sig av digitala verktyg i undervisningen samt vilka uppfattningar de har av det digitala användandet i samband med sin egen undervisning och elevernas arbete i skolan. Med hjälp av intervjuer har pedagogerna haft möjlighet att själva bidra med reflektioner och egna erfarenheter kring ämnet och genom observationer har deras arbete med digitala verktyg studerats i undervisningssammanhang. Detta har sedan analyserats med hjälp av en teoretisk anknytning som visat sig att teori och praktik inte alltid stämmer överens..

Syftet med denna uppsats och enkätundersökning var att undersöka vilka attityder som råder till hypnos bland ett brett urval av människor. De variabler som förväntades kunna predicera attityden var: egen erfarenhet av hypnos, motivation att göra en förändring, kännedom om alternativa behandlingsmetoder, personlighetsdimensionen Openness, andlighet/transcendens, och där kön togs med som kontrollvariabel. Regressionsanalysen visade på en signifikant modell som förklarade variansen med ca 30%. Två variabler var signifikanta: egen erfarenhet av hypnos och kännedom om alternativa metoder. Motivation visade på en trend till signifikans.

Detta arbete är en fallstudie som har till syfte att identifiera och utvärdera mediepedagogiska arbetssätt i gymnasieskolan med hjälp av IT. Studien har utförts under ett läsår med en klass som tilldelats egna bärbara datorer. Under året har jag undervisat klassen i programhantering samtidigt som jag periodvis har deltagit som observatör i klassens undervisning i andra ämnen. Jag har sedan i samråd med undervisande lärare valt ut några alternativa arbetssätt som vi har provat. De arbetssätt som vi har använt oss av är Wiki, video, stillbilder i kombination med eget ljud samt tidning och broschyr.

Hur säger specialpedagoger/speciallärare att de anpassar datorbaserad träning och kompensation för elever i läs- och skrivsvårigheter? Uppfattar specialpedagoger/speciallärare att elevernas motivation för skolarbetet påverkas? Anser de att eleven ser sina framsteg och måluppfyllelser på ett tydligt sätt? Visar studien att specialpedagoger/speciallärare anser att eleverna ska träna mer på det de inte kan? Eller väljer de istället att kompensera för svårigheterna och visar på alternativa vägar för att eleverna ska ha möjlighet att inkluderas i den ordinarie undervisningen? Genom kvalitativa intervjuer med tre specialpedagoger och två speciallärare har denna studie undersökt hur de individanpassar datorbaserat arbete för elever i läs- och skrivsvårigheter. Undersökningen är inriktad på specialpedagoger/speciallärare som arbetar praktiskt nära elever i skolår 1-6. Studien visar att specialpedagoger/speciallärare säger sig utgå från elevens behov och initierar inte alltid diagnostisering i första hand. Enligt informanternas uppfattningar är det inte antingen träning eller kompensation, utan både och.

Syftet med vår studie var att nå förståelse av vad som avses med pedagogiska verktyg i lärares arbete med elever i socioemotionella svårigheter.För att kunna nå en förståelse använde vi oss av kvalitativ intervju. Vi intervjuade fyra lärare i skolår 1-3 om hur de väljer och motiverar arbetssätt och innehåll i arbetet med elever i socioemotionella svårigheter.Vårt resultat visar att kommunikationen är ett viktigt pedagogiskt verktyg i samverkan med kollegor och föräldrar i arbetet med elever i socioemotionella svårigheter. Lärarna i vår studie ansåg också att förmågan till samspel är av stor betydelse för att kunna skapa bra förutsättningar för dessa elever. Resultatet visar också att några lärare upplever att de saknar pedagogiska verktyg efter avslutad lärarutbildning. Andra upplever att de har verktyg men saknar ?mandat? för att använda dem..

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger i grundskolans tidigare år, använder bild som verktyg för lärande i ämnet matematik. För att se hur pedagoger utnyttjar sig av det estetiska ämnet bild i matematikundervisningen använde vi oss av kvalitativa intervjuer samt observationer. Den första skolan vi besökte var Reggio Emilia inspirerad och den andra var en kommunal skola. Resultaten visade att första skolan, som vi valt att kalla ?Björnen? inte använder sig av bild som verktyg i matematik i den omfattning som vi förväntade oss.

För organisationer idag är det viktigt att på ett smidigt sätt kunna analysera och sammanställa data. Detta behov tillgodoses av produkter som benämns som OLAPverktyg. OLAP har blivit mycket populärt och det finns idag många verktyg ute på marknaden ? vi valde i vår undersökning att utvärdera några av dessa verktyg. Syftet med denna studie var att visa på de eventuella brister OLAP-verktyg idag dras med ur användbarhetssynpunkt men samtidigt lyfta fram de positiva aspekter de medför.

Denna studie undersöker vad och hur lärare i de naturvetenskapliga ämnena bedömer i laborationer. Studien undersöker också om det finns några alternativ till det traditionella naturvetenskapliga sättet att synliggöra elevers utveckling i det praktiska momentet vid laborationer. För att få tillgång till lärares uppfattningar genomfördes i detta arbete tre intervjuer med lärare. Resultatet visar att, det som främst bedöms vid laborationer är laborationsrapporten. De kunskapskvalitéer som bedöms i det praktiska momentet är aktivitet och grupprocesser.