Syftet med undersökningen var att undersöka lärarnas uppfattning om betydelsen av tidig engelskinlärning i förskola och skola. Lärarnas utmaningar med att ta vara på de ungas kontakt med engelska via fritiden och bygga på denna i undervisningen. Vidare lärarnas utmaningar med flerspråkiga elever.Studien utfördes på fem skolor av olika karaktär: En mångkulturell skola. En skola beläget i ett? högstatusområde?, en skandinavisk skola i Spanien, en skola som satsar på projektet ?Engelska spåret? och en förskola där en engelskspråkig pedagog arbetar med barnen tillsammans med svenska pedagoger.

Syftet med denna studie var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att bedöma och behandla smärta hos patienter som vårdas postoperativt på intensivvårdsavdelning. Sex intensivvårdssjuksköterskor intervjuades. Dataanalys genomfördes med kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i ett tema: en bra relation med patienten är en förutsättning för att lyckas lindra smärta och fyra kategorier: att förstå den enskilda patientens upplevelse av smärta, att lyckas eller misslyckas lindra smärta, att lita på patienten som har ont och ta hjälp av läkare, samt att behandla smärta när farmaka inte räcker till. Reslutatet visar att det var viktigt att kunna se tecken hos patienter som inte verbalt kan uppge att de upplevde smärta. Ilska kunde vara utryck för smärta hos äldre.

Vi har valt att genomföra en undersökning om elevernas och lärarnas uppfattningar om simundervisning. Under vår idrottsutbildning idrott och hälsa på Lärarhögskolan i Stockholm växte intresset inom simundervisning. Vi insåg hur viktigt det var med simning i skolan och vad konsekvenserna av att inte kunna simma kan bli. En nationell utvärdering visar på att 0,5 % av alla deltagande elever i År 9 som har fått MVG i ämnet idrott och hälsa inte är simkunniga och med detta ville vi se vilka förutsättningar skolor har för att kunna bedriva simundervisning. Studien som vi har genomfört syftar till att se hur idrottslärarna uppfattar deras resurser i form av tillgång till simhall och tider för att bedriva simundervisning i År 9 samt att se hur skolorna får stöd av kommunen och de olika styrdokumenten för ämnet idrott och hälsa.

Abstract Syftet med det här arbetet är att undersöka och få kunskap om hur pedagoger på förskolan arbetar med språkutveckling hos flerspråkiga barn. Jag vill undersöka pedagogernas förhållningssätt till flerspråkigheten och vilka resurser de har för att stimulera språk-och identitetsutveckling hos flerspråkiga barn. Får att ta reda på pedagogernas uppfattningar och få in deras svar genomfördes kvalitativa intervjuer med pedagogerna inom förskolan. Resultatet med hänsyn till pedagogernas svar och uppfattningar visade att det finns olika fakta som påverkar språkutveckling hos flerspråkiga barn, bland annat familjen och miljöns betydelse i den processen. Familjen och hemmamiljön påverkar flerspråkiga barns modersmålutveckling.

Syftet med denna studie var att ta reda på elevers uppfattningar om laborativt material i matematikundervisningen. Även hur liknande form av undersökning kunde gynna läraren till att få reda på vilken typ av undervisning som eleverna föredrar. Motivationen som låg till grund för studien var erfarenheter utifrån VFU (verksamhetsförlagd utbildning) samt erfarenheter av forskningslitteratur. En stor del av forskningen har påvisat att elever som arbetar med laborativt material i matematik presterar bättre än elever som inte arbetar med laborativt material. Därför förespråkar forskningslitteraturen inom detta område att lärare borde arbeta med laborativt material under alla åren i skolan.

Friluftsfrämjandets I Ur och Skur verksamhet arbetar med utomhuspedagogik, där barn tillsammans med varandra och engagerade vuxna ska få uppleva, praktiskt utforska och lära med alla sina sinnen genom olika uttryckssätt. Utgångspunkten är barnens nyfikenhet och glädje och pedagogernas uppgift är att vara delaktiga i lärandet och utmana barnen på ett lustfyllt sätt.Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers uppfattningar kring verksamhetens syfte, arbets- och förhållningssätt för att jämföra dessa med information från Friluftsfrämjandet. Studien är baserad på intervjuer med sju pedagoger som alla har I Ur och Skur utbildning, samt textanalyser av information från Friluftsfrämjandet.Våra resultat visar att pedagogernas uppfattningar överstämmer väl med Friluftsfrämjandets intentioner och beskrivningar med avseende på verksamhetens syfte, arbets- och förhållningssätt. Något som framkom genom de båda källorna är att verksamheten ska bedrivas utomhus i största möjliga utsträckning. Både pedagogerna och Friluftsfrämjandet har som syfte att barnen ska få kunskap om naturen och utveckla en naturkänsla samt bli miljömedvetna genom upplevelser, lek och utforskande.

Sammanfattning: Den här undersökningen hade som syfte att identifiera och beskriva sjuksköterskestudenters och handledares uppfattningar av lärandemål och hur man uppnår dem på en studentdriven vårdavdelning samt att belysa hur sjuksköterskestudenter upplever sina möjligheter att uppnå lärandemålen i en given kontext. Undersökningen genomfördes, utifrån ett vårdpedagogiskt och pedagogiskt perspektiv, på en vårdavdelning inom akutsjukvård som har som uppdrag att både driva god infektionsvård och verksamhetsförlagd utbildning av sjuksköterskestudenter. Initialt studerades enkätsvar med studentutvärderingar som visade att 91 % av studenterna bedömde sina möjligheter att uppnå utbildningsmålen som ganska bra till utmärkta. En kvalitativ metod i form av intervjuer användes för att identifiera uppfattningar och intervjuerna analyserades med hjälp av fenomenografisk metod. Totalt 22 intervjuer genomfördes med sjuksköterskestudenter i VFU under termin 3 och 5 och både nuvarande och tidigare handledare.

Syftet med vårt examensarbete var att få ökad förståelse för barns uppfattningar och tankar kring att skriva och läsa. Det tillvägagångssätt vi valde var en kvalitativ undersökning i form av barnintervjuer. Sammanlagt har 10 stycken 6-åringar och 10 stycken 8-åringar intervjuats.Resultatet av vår studie visar på att barns uppfattningar om skriftspråket ofta kopplas till situationer i vardagslivet, skolaktiviteter såsom matematik, framtids- och arbetsrelaterade behov och att de övar själva. Det framkommer även att barnen skriver till sina bilder och att motivationen varierar beroende på den kunskap de besitter, där de äldre kunnigare barnen ofta uttrycker att de har mer drivkraft. Vi har också i vårt resultat kommit fram till att barnen inte blir lästa för i den utsträckning, som utifrån oss och vårt bakgrundskapitel, vore önskvärt.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på några lärares uppfattningar om Bornholmsmodellens styrkor, brister, effekter på läsinlärningen samt barnens upplevelser av Bornholmsmodellen. För att få kännedom om detta genomförde vi intervjuer med lärare från förskolan upp till år 2. I resultatet framkom att lärarna uppfattade Bornholmsmodellen som en god läsförberedande metod som utrustar barnen med det mesta som behövs inför läsinlärningen i skolan. Lärarna uppfattade det som så att barnen oftast upplevde Bornholmsmodellen som rolig och intressant. Bristerna visa sig i att barnen kunde bli uttråkade och trötta av olika anledningar.

Syftet med uppsatsen var att undersöka sex socialsekreterares uppfattningar av modern och fadern som föräldrar i familjer där mannen utövar våld mot kvinnan samt att undersöka om deras uppfattningar av modern och fadern skiljer sig åt, avseende föräldraskapet. Undersökningen bestod av halvstrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare. Resultaten analyserades utifrån tidigare forskning, rollteori och genus. Resultaten av undersökningen visade att socialsekreterarna uppfattade ett bra föräldraskap som att det medför skyldigheter såsom att tillgodose sina barns behov. Mödrar och fäder har lika ansvar för barnets välbefinnande.

Alternativ splicing av pre-mRNA ger upphov till proteindiversitet. Histonmodifieringar kopplas till den alternativa splicingens reglering genom adaptorsystem som overfor den epigenetiska informationen direkt till splicingfaktorerna. De cis- agerande RNA- elementen pa exoner och introner med tillhorande trans- reglerande splicingfaktorer paverkas darfor direkt av specifika histonmodifieringar. En sammankopplande integrerad modell over en rad DNA- baserade processer foreslas. Denna komplexa modell ger en bild av interaktioner och paverkan mellan dessa delar.

Barnskötares och förskollärares uppdrag har i och med den reviderade läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 2010) förändrats och förtydligats. För att kunna anställas som förskollärare, krävs numera en yrkeslegitimation. Hur uppfattas dessa förändringar av förskolepersonalen och hur har de påverkat relationerna mellan de två yrkeskategorierna? Har arbetsfördelningen mellan barnskötare och förskollärare påverkats? Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare respektive barnskötares uppfattningar av hur deras yrkesroller har förändrats ute i verksamheterna efter att den reviderade läroplanen samt yrkeslegitimationen trädde i kraft sommaren 2011, vad gäller ansvarsfördelning, resurser samt befogenheter. För att undersöka detta utförs individuella intervjuer med barnskötare, förskollärare samt förskolechefer.

BAKGRUND: Inledningsvis ges läsaren en introduktion genom en återblick i hur pedagoger förri tiden såg på rörelsens betydelse för barns utveckling. Detta följs av en kortsammanfattning om förskolans utveckling i Sverige. Efter det beskrivs tidigareforskning om barns utveckling inom motorik, språk och självkänsla samt vadforskningen säger om rörelselekens betydelse. Därefter kommer en beskrivning avnyare forskning om pedagogers uppfattningar kring rörelsens betydelse.Avslutningsvis beskriver vi rörelsens betydelse för barns hälsa.SYFTE: Vårt syfte är att undersöka nio förskollärares uppfattningar om den organiseraderörelselekens betydelse för barns utveckling. För att utföra denna undersökningvill vi även ta reda på hur dessa förskollärare arbetar med rörelselek och vad depraktiskt gör under de stunderna.METOD: Metoden som vi valt är en kvalitativ metod med inspiration av fenomenografi.

Vårt syfte med uppsatsen var att ta reda på pedagogernas uppfattningar om vad de anser är mobbning samt hur de beskriver deras förebyggande arbete i förskolan och skolan. När vi tittade på tidigare forskning fann vi hur svårt det kan vara för pedagoger att veta vart gränserna för mobbning går samt hur mobbning ska definieras. Vi har även funnit faktorer som visat sig framgångsrika i det förebyggande arbetet bl.a. ett bra samarbete mellan ledning, personal och föräldrar. För att få svar på våra frågeställningar valde vi en kvalitativ metod där åsikter och uppfattningar är grundläggande.

Vi har genom vår utbildning fått förståelse för hur viktigt det är att anpassa undervisningen till varje elev, då både styrdokumenten och flera av de pedagoger vi mött under vår utbildning har betonat detta. Mot bakgrund av detta ville vi ta reda på hur olika lärare och rektorer ser på vad individanpassad undervisning innebär. Vidare tyckte vi att det skulle vara intressant att undersöka om det fanns en samsyn kring ämnet då vi tror att en sådan är viktig för att kunna nå långt i utformandet av en individanpassad undervisning. Syftet med vår uppsats är att undersöka några olika lärares och rektorers uppfattningar om individanpassad undervisning, dess möjligheter och hinder. Syftet är också att undersöka om det finns en samsyn bland informanterna kring detta begrepp.