Bilparkeringsplatsen är något som under en väldigt lång tid har vart en självklar del av staden likaså har ägandet av en egen bil har varit en självklarhet. Detta har gjort att stora delar av stadens yta har tagits i anspråk av bilparkeringsplatser, vilket har bidragit till att skapa platser i staden som endast några få kan utnyttja. Det här tillsammans med att allt fler människor väljer att bosätta sig i staden ökar antalet bilar vilket leder till att konkurrensen av stadens yta ökar allt mer, vilket bidrar till att stadens yta måste tas tillvara på ett mer effektivt sätt för att klara av den höga efterfrågan. Detta gör att stadsplaneringen blir än viktigare. Även stadsmiljön påverkas negativt av att bilantalet ökar, då luften försämras och bullernivåerna och slitaget på stadens gator ökar.

SAMMANFATTNING_______________________________________________________________ Ida Brantek & Jessica Persson "Okej ibland är det tråkigt, ibland är det kul. Ibland är det sådär."En studie om barns uppfattningar om massage i förskoleklass."Okey sometimes it´s boring, sometimes it´s fun. Sometimes it´s neither well nor poorly."A study of children's perceptions of massage in the preschool.Antal sidor: 33_______________________________________________________________________________Syftet med studien är att undersöka barns uppfattningar om massage i förskoleklass.Frågeställningar:- Hur uppfattar barnen sin delaktighet?- Hur uttrycker barnen att de känner kring massagesituationerna?För att få svar på syftet och frågeställningarna genomfördes 14 intervjuer med 22 barn i en förskoleklass där massage är ett återkommande inslag i verksamheten flera gånger i veckan. Resultatet visar att de flesta barn har en positiv inställning till massage.

Syftet med studien vara att undersöka vilka uppfattningar som finns kring snabbmat och snabbmatskonsumtion. Anledningen till att jag valde detta ämne är för att fetman och ohälsan i samhället ökar samtidigt som vi lägger allt mindre tid på matlagning. Jag tror att snabbmatskonsumtionen snarare kommer att öka än att minska. Genom att undersöka vilka uppfattningar som finns kring snabbmat kan man lägga grunden till fortsatta studier om hur man skulle kunna få människor att välja hälsosamma snabbmatsalternativ.Metoden jag använde var kvalitativa intervjuer med tre personer i 20-30 årsåldern, en man och två kvinnor, vilka valdes genom ett så kallat bekvämlighetsurval. För att finna olika uppfattningar har jag inspirerats av fenomenografisk metod.Jag fann att bland mina deltagare var det vanligast att äta snabbmat när man var stressad eller led av tidsbrist och detta inträffade vanligtvis kring lunchtid.

Kränkande behandling är ett utbrett problem både i förskolan och i samhället som stort och det finns en mycket begränsad mängd forskning kring kränkande behandling i förskolan. I Skollagen (SFS 2010:800) finns tydligt fastslaget att arbete mot och förebyggande av kränkande behandling ska genomföras redan i förskolan men trots detta ter det sig som att det finns en förvirring bland förskollärare rörande vad kränkande behandling är. Syftet med denna undersökning är att utreda vilka uppfattningar förskollärare har om begreppet kränkande behandling och hur de uppfattar att kränkande behandling kan yttra sig. Kvalitativa intervjuer med tre förskollärare på tre olika förskolor inom en kommun har använts som metod för att nå undersökningens syftet, varefter jämförelse gjorts med Skollagen (SFS 2010:800). Resultatet visar att det finns behov av ytterligare kunskap hos förskollärare kring kränkande behandling.

Syftet med den här studien är att undersöka lärares och barns uppfattningar av hur förskola och fritidshem använder skogen som en lärandemiljö för barnen. Studiens frågeställningar är:Vad uppfattar barnen och lärarna att barnen gör när de är i skogen?Vilka är barnens och lärarnas uppfattningar av om vad barnen lär sig i skogen?Vad har lärarna för syfte med att gå till skogen?Sju lärare och tolv barn på fritidshem och förskola har intervjuats i denna studie. Vi har använt oss av semi-strukturerade intervjuer och studien har en fenomenografisk ansats vilket innebär att vi vill belysa respondenternas uppfattningar och beskrivningar av fenomenet skogen som lärande miljö.Resultatet visar att barnen och lärarna uppfattar att barnen kan lära sig mycket i skogen och att lärarna är medvetna om barnens lärande. I skogen säger lärarna och barnen att det sker ett naturligt lärande genom att barnen kan se och uppleva det som finns där.

En god hälsa i barndomen ger förutsättningar för en god hälsa som vuxen. Skolans organisation och miljö skapar unika möjligheter till hälsofrämjande arbete riktat mot barn. Skolsköterskan spelar en viktig roll genom de hälsobesök som genomförs regelbundet under skolgången. Möten med elever i olika åldrar ställer därför krav på skolsköterskans förmåga att kommunicera och förmedla hälsobudskap. Som teoretisk ram för studien används Health Promotion Model.

Inledning Under hösten var det många elever på skolan där jag arbetar som hade svårt för att nå upp till kunskapskraven i SO-ämnena. Då det i dessa ämnen ställs stora krav på god läs- och skriv-förmåga fann jag det intressant att studera hur ämnena ter sig för elever i läs- och skrivsvårig-heter.Syfte Syftet med studien var att undersöka hur SO-ämnena kan te sig för elever i läs- och skrivsvå-righeter. Studiens frågeställningar var:? Hur kan några SO-lektioner se ut ur ett observatörsperspektiv?? Vilka uppfattningar har eleverna om SO-lektionerna?? Hur ser måluppfyllelsen ut för eleverna?? Hur avspeglar sig bristande måluppfyllelse i SO i elevernas IUP och åtgärdsprogram?? Vilka uppfattningar har undervisande lärare av SO-undervisningen?? Hur resonerar läraren kring begreppsbildning?? Hur resonerar läraren kring läsförståelse?Teori Teoretiskt grundade sig studien i det relationella perspektivet där elevernas förutsättningar ses relationellt och interaktionen mellan olika aktörer och olika pedagogiska verksamheter är av yppersta vikt. Även det sociokulturella perspektivet med sina artefakter har påverkat mig.MetodDå studiens problem utgick från personlig erfarenhet genomfördes den som en etnografiskt inspirerad fallstudie.

Under de senaste åren har teknologiska förändringar medfört att banker ändrat utformningen av sina tjänster. Pengar har digitaliserats och individer har minskat användningen av kontanter. Flera banker har avvecklat den manuella kontanthanteringen över disk och erbjuder kunderna alternativa tjänster som exempelvis internetbank och kontokort. En del upplever nytta och nöje med tjänsterna, medan andra möts av svårigheter som gör att de inte använder dem. När en bank genomgår förändringar är det viktigt den tar hänsyn till kunderna för att behålla dem vilket leder oss in på studiens problemformulering: Hur ska en bank hantera sina kunder när organisationen avvecklar den manuella kontanthanteringen över disk och erbjuder alternativa tjänster? Huvudsyfte är att, genom en studie av Swedbank, skapa förståelse för hur relationen mellan bank och kund påverkas av förändringarna.

 Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar elever i årskurs 5 har om lärarens och sin egen högläsning i skolan, det vill säga hur de uppfattar högläsning och de villkor som omger högläsningsaktiviteten samt vad de lär sig.I studien medverkade tolv elever från två olika skolor, där sex elever från varje klass intervjuades, tre flickor och tre pojkar.Studiens resultat visar att elever har olika uppfattningar om lärarens och sin egen högläsning i skolan. Många tycker att högläsning är roligt, men det är även förknippat med en oro för att läsa fel inför klasskamraterna. Eleverna i studien säger att de känner en nervositet i samband med högläsningen, vilken kan vara beroende av de villkor som omger högläsningstillfället, till exempel gruppen, texten och vanan de har av att själva läsa högt. Flera uttrycker att de inte lär sig något av att läsa högt utöver att bli bättre högläsare, men kan däremot berätta vad de tycker att de lär sig genom att lyssna till lärarens högläsning. Eleverna uppfattar läraren som en modell, samt att denna ger dem stöttning i deras eget läsande och lärande.  .

Denna studie behandlar gymnasielärares kompetensutveckling i Luleå Kommun. Syftet är att beskriva, analysera och förstå gymnasielärares och rektorers uppfattningar om den kompetensutveckling som arbetsgivaren erbjuder och bedriver. Vidare studeras huruvida den pedagogiska yrkesrollen och den dagliga undervisningen påverkas av denna. Genom kvalitativa intervjuer har åtta gymnasielärare och två rektorer vid teoretiska gymnasieprogram delgett sina uppfattningar om kompetensutveckling. Materialet har sedan bearbetats genom en fenomenografisk forskningsansats och analyserats med utgångspunkt i hermeneutiken.

Syftet med vårt arbete var att beskriva lärarens uppfattningar om i vilka avseenden undervisningsformerna särundervisning och samundervisning gynnar idrott- och hälsoundervisningen. Dessutom visa på vilka fördelar och nackdelar som lärarna ansåg finnas med respektive undervisningsform. För att kunna beskriva lärarnas uppfattningar gjorde vi kvalitativa intervjuer med fem idrottslärare på två olika skolor. Vår slutsats blev att samundervisningens sociala vinningar anses av lärarna som mycket viktiga för eleverna och för idrottsämnet, men att inslag av särundervisning kan ge vissa fördelar speciellt för de lågpresterande flickorna. Vidare att nivågruppering på idrotten också det bör ses som en undervisningsform.

Sjuksköterskeprogrammet, 180 pOmvårdnad ? Eget arbete VT 2008.

BAKGRUND:Vår undersökning behandlar biologiundervisning med fokus på artkunskapen och hur inlärning kan främjas genom att eleverna får möjlighet att urskilja växterna från sin omgivning samtidigt som eleven ser variationen. Inlärning om växter kan möjliggöras genomutomhuspedagogik. Växtkunskaperna är en del av allmänbildningen och även en del av vårtkulturarv. I bakgrunden beskrivs undersökningar som visar på att elevernas kunskaper gällande växter sjunker.SYFTE:Undersökningens syfte är att undersöka vilka uppfattningar några lärare har om artkunskapens funktion i dagens skola och samhälle och på vad de grundar sina uppfattningar.METOD:Studien är en kvalitativ undersökning utifrån fenomenografisk inspiration. Insamling av data har skett genom intervjuer med yrkesverksamma lärare.RESULTAT:Undersökningen visar att lärare uppger att artkunskapen fyller en viktig funktion i dagens skola och samhälle.

Syftet med denna studie är att beskriva lärares uppfattningar om de möjligheter och hinder som finns i matematikundervisningen för elever ´med annat modersmål än svenska. För att uppfylla syftet har vi valt att intervjua sex lärare so, undervisar i matematik och modersmål och utifrån dessa intervjuer belysa deras uppfattningar samt identifiera de variationer vi kunnat finna. Vi har använt oss av kvalitativ forskningsintervju som metod och intervjuat sex matematiklärare på tre skolor.Resultatet visar att det som lärarna gemensamt såg som en möjlighet i undervisningen i matematik för elever med annat modersmål än svenska var att dessa elever hat med sig en helt annan studietradition än den som finns i svenska skolor..

I denna uppsats kommer vi belysa hur gymnasieelever på olika sätt uppfattar miniräknare och vilka för- och nackdelar som kunde urskiljas i deras uttalanden. Resultaten i denna uppsats utgår från en enkätundersökning som genomfördes på 101 gymnasieelever. Under bearbetningen av empirin krävdes det att vi tolkade vissa öppna svar, vilket gjordes med hjälp av tidigare forskning och redan formulerade användningsområden för miniräknare. Då denna studie i första hand är kvantitativ kommer de flesta resultat presenteras i form av tabeller och diagram. Vi kommer sedan utgå från ett sociokulturellt perspektiv, där begreppen mediering, socialisering och looping-effekter är centrala och används när vi för diskussionen kring de resultat som studien frambringat..