StÀderna vÀxer och samtidigt ökar efterfrÄgan pÄ nÀrodlade och ekologiska grödor. För att klara av att producera nÀrodlat och mer hÄllbart skulle ett alternativ vara att odla i sÄ kallade vertikala vÀxthus. I Kiruna finns Sveriges största malmgruva som drivs av företaget LKAB vars olika processer leder till spillvÀrme. I Kiruna Àr klimatet kallt jÀmfört med större delen av Sverige och dÀrför erfordras uppvÀrmning om odling ska kunna ske Äret runt i ett vÀxthus. Examensarbetets uppgift Àr dÀrför att undersöka hur man kan utnyttja spillvÀrme till ett vertikalt vÀxthus i samband med en ny kontorsbyggnad pÄ LKABs gruvomrÄde.

DÄ ett eventuellt förbud av nya kreosotimpregnerade stolpar kan bli en verklighet inom EU Är 2018 letar Vattenfall efter andra alternativ. StÄl, betong, limtrÀ och komposit anses idag vara de mest konkurrenskraftiga alternativen och kommer att undersökas i denna rapport. GrundlÀggande tekniska egenskaper, miljöutslÀpp och kostnader för de olika stolptyperna kommer att analyseras i rapporten och jÀmföras mot den kreosotimpregnerade furustolpen. Rapporten beskriver hur de olika stolpalternativen lÀmpar sig i Vattenfalls elnÀt i Sverige.P.g.a. sekretesskÀl kommer exakta prisuppgifter inte att redovisas.

Syftet med detta examensarbete Àr att utifrÄn ett Scaniaperspektiv ta fram konkreta förslag för en förbÀttrad produktionsstrategi av kamaxelhÀrdningen pÄ Scania Transmission. Det rekommenderade förslaget ska ha en kapacitet pÄ 120.000 kamaxlar/Är vid 3-skift. Arbetet har fortskridit i fem större block: litteraturstudie, kartlÀggning av nulÀge, benchmarking, framtagning och utvÀrdering av förslag samt rekommendationer och slutsatser. Som hjÀlp har anvÀnts verktyg som t.ex. VSM (design av vÀrdeflöden), FSLP (förenklad systematisk lokalplanlÀggning) och Scanias investeringskalkylmodell MIKA.

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka om Skatteverkets genomsyn strider mot legalitetsprincipen. Detta realiseras med hjÀlp av frÄgestÀllningar i vÄr problemformulering.Vi har i studien anvÀnt oss av en rÀttsdogmatisk metod, vilket innebÀr att vi har tolkat gÀllande rÀtt utifrÄn lag, förarbeten, rÀttspraxis samt doktrin.FörutsÀttningen vid beskattning kan ses som att skatt endast kan uttagas med stöd av föreskrifter i lag, det vill sÀga nullum tributum sine lege. NÀr Skatteverket inte kan anvÀnda sig av Skatteflyktslagen, faller man tillbaka pÄ genomsyn. I vissa rÀttsfall har vi Àven sett att man i första hand anvÀnder sig av genomsyn, innan man tar till Skatteflyktslagen. Beslut som grundas pÄ genomsyn fattas snabbare och enklare av Skatteverket, medan skatteflykt av rÀttssÀkerhetsskÀl prövas av LÀnsrÀtten.I vÄr uppsats har det framkommit olika alternativ till att ÄtgÀrda problematiken med genomsyn.

Att vÀrldens konsumtion leder till stora pÄfrestningar pÄ miljön Àr ingen nyhet, och eftersom det Ärligen produceras cirka 80 miljarder plagg Àr textilbranschen en stor bidragande faktor. KlÀder har dessutom en relativt kort livstid i dagens samhÀlle, innan konsumenterna vÀljer att bortskaffa dem för att följa nya modetrender och fÄ mer plats i garderoben. En stor mÀngd av bortskaffade klÀder ges bort eller skÀnks till bÀttre behövande. Dock finns det fortfarande klÀder som ocksÄ slÀngs i hushÄllssoporna, trots att upp till 95 procent av slÀngda plagg skulle kunna ÄteranvÀndas eller Ätervinnas.Syftet med denna studie var dÀrför att undersöka hur unga svenska kvinnor gör nÀr de bortskaffar klÀder, och varför de vÀljer de alternativ de gör. Studien har genomförts med en kvalitativ metod och det empiriska materialet samlades in genom en förundersökning samt via sju semistrukturerade intervjuer.Resultatet visade att unga kvinnor bortskaffar klÀder som de har tröttnat pÄ, som Àr trasiga eller som upplevs som ofrÀscha.

KlÀdindustrin idag bara vÀxer och vÀxer, i snitt konsumerar varje svensk 15kg klÀder per Är och varje Är slÀngs ca 8kg klÀder per person. I Sverige köps det klÀder för drygt 71 miljarder kronor per Är. Handlandet och den stÀndiga efterfrÄgan utsÀtter bÄde miljön och mÀnniskorna pÄ jorden för stora pÄfrestningar. Med varje klÀdesplagg kommer det Àven en galge som antingen har tillverkats i plast, metall eller trÀ.Projektidén var att ta fram ett förslag pÄ en klÀdhÀngare i materialet DuraPulp. Vidare ocksÄ att ta stÀllning till om det gÄr att ersÀtta en sÄdan kommersiell produkt som plastgalgen med en galge i DuraPulp och vad det skulle innebÀra framför allt för miljön..

Bakgrunden till detta examensarbete Àr byggföretagens utmaningar med att bedriva byggprojekt dÀr nya och unika objekt skall konstrueras, med mÄnga nya förutsÀttningar och allt som oftast Àven en ny sammansÀttning av personalstyrkan. Ett gemensamt behov för dessa byggprojekt Àr att effektivt kunna hantera en mÀngd av olika och nya variationer.Oden anlÀggningsentreprenad AB presenterade ett problem gÀllande oönskade variationer av produktionstider för betongmonoliter som innefattar mycket repetitiva arbetsmoment. Examensarbetets syfte blev att besvara följande frÄgor:Vilka Àr faktorerna som pÄverkar variationer i produktionstiden vid bygget av betongmonoliter?Vilka Àr lösningarna till att reducera faktorerna som negativt pÄverkar produktionstiden?Hur ska de nya lösningarna implementeras?I examensarbetet har teorier kring lean production, lean construction, organisationsförÀndring och betongkonstruktioner undersökts. Det empiriska materialet har hÀmtats genom att författaren deltagit i produktionen och fört en fÀltdagbok över dagliga problem som produktionspersonal pÄtalat.

Syfte:  Analysera hur budskap kring hÄllbar utveckling skapas i marknadsföringssyfte hos modekedjor.   Problem: Vilka Àr verktygen/argumenten för att skapa diskurser kring hÄllbar utveckling? Hur arbetar modeföretag med kommunikation kring miljöfrÄgor i marknadsföringssyfte och för att stÀrka sitt varumÀrke? Teori och Metod: Uppsatsen tillÀmpar den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys. Materialet diskuteras utifrÄn teorier i medie- och kommunikationsvetenskap, diskursteori, retorik och visuell kommunikation.  Material: Materialet bestÄr i ett urval av nÄgra kÀnda klÀdkedjors externa kommunikation av ekologiska klÀdlinjer (H&M, KappAhl och Lindex)..

Idag anvÀnds datortomografi med kontrastmedel (CTA) som primÀr undersökningsmetod vid efterkontroller av EVAR-behandlade patienter. Dessa patienter följs upp Ärligen under resten av deras liv. Ultraljud med kontrastmedel (CEUS) har de senaste Ären undersökts som ett alternativ för att minska exponeringen av den joniserande strÄlningen och anvÀndning av njurtoxiskt kontrastmedel. VÄrt syfte med denna litteraturstudie var att jÀmföra diagnostisk sÀkerhet samt att beskriva fördelar och nackdelar med undersökningsmetoderna ultraljud med kontrast och datortomografi med kontrast vid kontroller efter EVAR. UtifrÄn vÄrt syfte formulerade vi en frÄgestÀllning dÀr 14 vetenskapliga artiklar ingÄr i litteraturstudien.

Titel: Bakom bilden ? En kvalitativ bildanalys som jÀmför hur Barack Obama och Fredrik Reinfeldt visuellt framstÀlls genom sina valaffischer.Författare: Hanna Lövebrant och Anna-Clara Wallén.Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2012.Handledare: Nicklas HÄkansson.Sidantal: 51 inklusive bilaga.Antal ord: 17 320.Syfte: Syftet med denna undersökning Àr att studera och jÀmföra hur USA:s president Barack Obama och Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt visuellt framstÀlls genom sina respektive partiers valaffischer.Metod: Kvalitativ bildanalys med en semiotisk utgÄngspunkt.Material: Analysen baseras pÄ bildanalyser av sex stycken valaffischer, tre stycken frÄn Barack Obamas presidentkampanj 2008 och tre stycken frÄn Moderaternas riksdagskampanj 2010.Huvudresultat: Undersökningen har visat att de retoriska strategierna i den visuella framstÀllningen av de tvÄ ledarna bÄde liknar varandra och skiljer sig Ät. BÄda fÄr genom sin framstÀllning etos, men detta sker pÄ olika sÀtt. Barack Obama fÄr etos genom att framstÄ som mÀktig och distanserad medan Fredrik Reinfeldt fÄr etos genom att framstÄ som personlig och nÀra. AnvÀndandet av logos Àr dock begrÀnsat i bÄdas visuella framstÀllning.

Hur kan ett mer kostnadseffektivt och miljövÀnligt alternativ pÄ det nuvarande emballaget, som företagen anvÀnder sig av i sina transporter av bÄtar se ut?Kan en produkt kombinera en uppstÀllningsvagga med ett transport/ förvaringsemballage?Hur kan denna produkten underlÀtta arbetet för de anstÀllda under vÀgen frÄn fabrik fram till slutkund?Detta Àr problemen som jag löst i mitt examensarbete..

Syftet med detta examenarbete Àr att undersöka vad TAKK (Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) som metod har för betydelse i förskolan för de yngre barnen och hur förskolorna anvÀnder sig av TAKK. Min undersökningsmetod var intervjuer med tre pedagoger pÄ tre förskolor i tre stadsdelar och observation pÄ en av förskolorna.Resultatet utifrÄn intervjuerna visar att efter vad barnen har sagt till pedagogerna sÄ tycker de om att anvÀnda sig av TAKK. Pedagogerna beskriver TAKK som mycket positivit för barnen men Àven för dem sjÀlva. PÄ tvÄ av tre förskolor anvÀndes TAKK i mycket stor utstrÀckning och pÄ den tredje förskolan anvÀndes TAKK i mindre utstrÀckning. Diskussion Àr stÀllt mot tidigare forskning och resultatet som mina intervjuer gav.Mina slutsatser Àr att TAKK Àr en bra metod som hjÀlper barnen i sitt sprÄk.

Datormodellerade karaktÀrer Àr vanliga inom spel- och filmbranschen. Vissa karaktÀrers topologier Àr modellerade med tris, andra med quads. En karaktÀrs topologi kan vara avgörande för hur slutresultatet blir. I det hÀr arbetet har en visuell jÀmförelse gjorts mellan en karaktÀr med tvÄ olika topologier, en modellerad med quads, den andra konverterad till tris. BÄda karaktÀrerna har renderats ur samma scen med identiska förutsÀttningar.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ:· Hur skolan i allmÀnhet marknadsför sig· Om de marknadsför sig enligt teorin· Om det finns nÄgra alternativ till marknadsföringen· Hur skolan ska uppmÀrksammas i omvÀrlden.

Syfte: Uppsatsens syfte var att unders?ka vuxnas konsumtion av mejeriprodukter och likv?rdiga v?xtbaserade alternativ i Sverige. M?let var att unders?ka om det fanns signifikanta skillnader i konsumtionsvanor mellan tre olika kosth?llningar, vegan, vegetarian och all?tare, samt mellan faktorer som ?ldersgrupp, k?n, utbildningsgrad och boendeform. Metod: F?r att samla in empiri anv?ndes en enk?tunders?kning som distribuerades utifr?n ett bekv?mlighetsurval via sociala medieplattformar. Chi-tv? tester anv?ndes f?r att s?kerst?lla signifikanta skillnader i respondenternas svar (n=193). Resultat: P? grund av f? svar fr?n respondenter med vegansk och vegetarisk kosth?llning skapades ett bortfall.