Studien belyser utifrån ett designteoretiskt perspektiv hur några gymnasieelever designar sin förståelse för ett kunskapsområde genom att analysera elevernas multimodala presentationer i ett kursmoment. I studien ställs frågor om hur eleverna väljer teckenresurser för sin kommunikation om ett kunskapsområde, hur de förbereder och designar sin kommunikation och hur de gestaltar kunskapsområdet med olika representationer i sina multimodala presentationer. För att få svar på forskningsfrågorna har presentationer filmats och elever intervjuats. Studien visar att eleverna väljer språkliga teckenresurser och medier de är vana vid att använda i skolan. Eleverna visar också en osäkerhet i hur lärandet fungerar och drar inte särskilt stor nytta av samspelet och kommunikationen i grupparbeten..

Syftet med studien var att på en förskoleavdelning belysa den kommunikation och interaktion som sker mellan pedagoger och barn. Studien hade sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där dom centrala delarna i studien var att observera den miljö och kommunikation som finns på avdelningen. Detta ledde till följande frågeställningar för studien: Hur arbetar pedagoger i förskolan med lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv, Hur ser kommunikationen och interaktionen ut mellan pedagogerna och barnen, Hur används den pedagogiska miljön i förskola ur ett sociokulturellt perspektiv? Med videoobservationer som genomförts på en förskoleavdelning med totalt 18 barn och 4 vuxna så har jag kunnat observera kommunikationen och interaktionen i den pedagogiska miljön på en djupare nivå. Det visade sig att tidigare forskning om barns kommunikation och samspel med vuxna var till stor hjälp för att belysa de resultat som innefattas i studien.

 I kursen Självständigt arbete 15hp under förskollärarprogrammet har vi valt att skapa en hemsida som hjälpmedel för kommunikation. Syftet med hemsidan är att underlätta det första mötet med den svenska förskolan och det svenska språket för barn och vårdnadshavare med annat modersmål. Det ska även ses som ett redskap för pedagoger där de kan belysa de olika språken som finns i barngruppen, samt ta del av enkla ord på olika språk. På hemsidan kan det hittas enkel information om hur en dag på förskolan kan se ut och vad som kan behövas i vistelsen på förskolan. Det går även att ta del av vanliga föremål som kan finnas i förskolans inne- och utemiljö.

I den här studien har jag undersökt hur par gör sina efternamnsval vid äktenskap. De alternativ som finns är att antingen ta endera partens efternamn, att ta ett nytt efternamn (namn som tidigare funnits i släkten inkluderat) eller att behålla sina respektive ogiftnamn. Jag har även undersökt hur fördelningen ser ut mellan ovanstående alternativ. Studien består av två delundersökningar, en kvantitativ och en kvalitativ. Materialet till den kvantitativa undersökningen består av 80 bröllopsannonser i UNT och materialet till den kvalitativa undersökningen består av intervjuer med 14 personer.

Ett planprogram inför detaljplan har arbetats fram på fastigheten Arjeplogs Prästbord 2:1 i Arjeplogs kommun. I dagsläget utgörs programområdet av traditionellt brukad skogsmark beläget vid sjön Sälla, endast några kilometer från Arjeplog tätort. I examensarbetet har två dokument tagits fram, ett program och en tillhörande miljö-konsekvensbeskrivning. Dessa finns redovisade i avsnitt 2. Resultat planprogram och 3.

Denna förstudie utreder om en solcellsanläggning kan vara ett alternativ för Wången både ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Wången är ett nationellt utbildnings- och utvecklingscentrum för hästsport beläget i Jämtlands län. Principen för hur solceller fungerar och grundläggande faktorer som påverkar solcellers elproduktion beskrivs. Förstudien beskriver även översiktligt vilka in- och utflöden av materia och energi som solceller orsakar under deras livscykel. Förstudien dimensionerar och beräknar den förväntade elproduktionen för tre olika takplaceringar på Wången med tre olika monteringslösningar. Elproduktion beräknas i datorprogrammet PVGIS och jämförs med Wångens elförbrukning.

Syftet med studien är att visa att personer med medfödd dövblindhet är beroende av  omgivningens kunskap om medfödd dövblindhet och vilja till kommunikation för att de ska få möjlighet att själva utveckla sin egen personlig utveckling. Efter sju kvalitativa intervjuer visar resultaten på att det beror på vilka kompetenser personerna runt om personen med medfödd dövblindhet har, som kan vara avgörande för en kunskaps- och kommunikationsutvecklingen..

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva metoder som kan förbättra kommunikationen mellan sjuksköterskor och läkare för en säkrare vård. Syftet var även att beskriva kvalitén på de granskade artiklarna utifrån metodologiska aspekter gällande undersökningsgrupp och datainsamlingsmetod. Metod: En deskriptiv litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar. Data samlades in ifrån databaserna PubMed och Cinahl samt via manuell sökning. Artiklarna granskades samt analyserades och resultatet presenterades utifrån tre teman.

Den här studien syftar till att åskådliggöra hur årsredovisningsgenren har expanderat och utvecklats under åren 1981-2001.Uppsatsen innehåller dels en kvantitativ undersökning av vilka textavsnitt som tillkommit i årsredovisningarna under undersökningsperioden, dels en djupare analys av dispositionen och textmönstret i de texter som behandlar olika aspekter av begreppet ?Det ansvarsfulla företaget?. Undersökningsmaterialet består av årsredovisningar från de svenska storföretagen Hennes och Mauritz, Trelleborg och Volvo.Undersökningen visar att både de obligatoriska avsnitten, som årsredovisningen enligt lag måste innehålla, och de kompletterande ökar i omfattning under den aktuella tidsperioden, men att de kompletterande avsnitten dominerar storleksmässigt. Utmärkande för de analyserade årsredovisningstexterna är att samtliga har en övergripande, tematisk disposition och att styckenas innehåll är specifikt och additivt disponerat.Urvalet för textanalysen och den kvantitativa undersökningen synliggör hur begreppet ?Det ansvarsfulla företaget? får sitt genomslag i mitten av 1990-talet och att det med tiden kommer att omfatta alltfler ämnesområden.

Jag har jämfört två elevgrupper i skolår tre med avseende på hur de kommunicerar matematik i grupp vid problemlösning. Den ena gruppen arbetade laborativt och den andra icke laborativt. I undersökningen använde jag mig av två olika undersökningsmetoder, observation och enkätstudie. Observation användes för att skaffa kunskap om hur eleverna kommunicerar och enkätundersökning användes för att ta reda på elevernas attityder kring laborativt arbete och grupparbete. Resultatet av observationer visade att kommunikationen i båda grupperna handlade i stort sett om uppgifterna.

Fo?retag som kommunicerar sitt varuma?rke och eventuella tilla?ggsma?rkningar utan medvetenhet om kundens uppfattning och fo?rva?ntan riskerar att fo?rlora sina kunder till konkurrenter. Da?rav syftar denna kandidatuppsats till att underso?ka om det finns diskrepanser i ett fo?retags kommunikation av en kvalitetssta?mpel i fo?rha?llande till kundens uppfattning och fo?rva?ntningar av denna kvalitetssta?mpel. Vi kommer att beskriva diskrepanserna som gap och studien kommer att klargo?ra hur dessa gap kan ta sig uttryck samt utreda varfo?r de uppsta?r.

Detta arbete bygger på en undersökning, vars syfte är att se om matematikundervisning som utgår från skönlitteratur bidrar till en matematisk kommunikation mellan eleverna. Detta samtidigt som jag är intresserad av att se om skönlitteratur gynnar undervisningen och om eleverna blir motiverade till att arbeta med matematik. Undersökningen, som är genomförd i år 2, består av metoderna enkät, lektionsgenomförande och elevintervjuer. Undersökningens resultat visar att skönlitteratur mycket väl kan användas som en inspirationskälla i matematikundervisningen, då de elever som deltagit i undersökningen motiverades till att arbeta med matematik. Däremot går det inte att säga utifrån undersökningen, att skönlitteratur bidrar till att eleverna kommunicerar matematik, eftersom elevernas kommunikation lika väl kan vara ett resultat av engagerande problemlösningsuppgifter..

Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning och hur egna varumärken favoriseras av de svenska dataljisterna i dagligvaruhandeln, genom ett fördelaktigt hyllplaceringsbeslut. Vi har använt oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt med en beskrivande karaktär. Vidare har vi gjort 20 stycken personliga intervjuer med butikschefer på Coop Konsum, ICA Supermarket och Hemköp. Vi har även utfört kompletterande butiksmätningar för att verifiera eller falisifiera informationen. Resultatet som vi kommer fram till ska ses som en utvidgning av befintlig space managementforskning..

Syftet med detta examensarbete är att studera tvåspråkiga barns fysiska reaktioner på förskollärarens försök till kommunikation. Det vill säga hur lärarens ord och kroppsuttryck mottas och bemöts av det tvåspråkiga barnet. Arbetets frågeställning lyder: Hur reagerar tvåspråkiga, nyligen inskolade barn till synes på förskollärarnas försök till kommunikation?  Genom videodokumentation av en mångkulturell barngrupp har jag samlat ett material som sedan skrivits ner och sammanställts i form av kortare sekvenser. Dessa sekvenser visar olika varianter på hur en förskollärare tilltalar ett tvåspråkigt barn och hur detta barn  responderar respektive inte responderar på detta försök till kommunikation.

Den här rapporten tar upp fem olika metoder som aktivt stöder användarmedverkan i systemutveckling.Rapporten inleds med att förklara olika grundläggande begrepp inom systemutveckling som till exempel användare, informationssystem och användarmedverkan. Därefter beskrivs kort historik om systemutveckling och syn på metoder. Participatic design är ett viktigt begrepp i rapporten, eftersom både genuint deltagande och kommunikation tas upp som viktiga i ett projektarbete. Genuint deltagande handlar om att användare skall vara med i utvecklingsprocessen och påverka resultatet av det nya informationssystemet. Brist på god kommunikation mellan systemutvecklare och användare kan leda till ett sämre resultat, och att systemet inte blir användbart.