Diskriminering kan bero pÄ olika attityder, en av dem Àr att man ogillar medlemmar av den gruppensom man sjÀlv inte tillhör (utgruppsnegativitet), och en annan kan vara att man gillar medlemmar avsin egen grupp (ingruppspositivitet), diskriminering kan alltsÄ ibland ske utan att man har nÄgonnegativ attityd till den andra gruppen. I den hÀr studien undersöktes hur allvarlig diskrimineringanses vara beroende pÄ om den baseras pÄ utgruppsnegativitet eller ingruppspositivitetHuvudhypotesen att diskriminerande beteende anses mer allvarligt om det orsakas avutgruppsnegativiteten Àn av ingruppspositiviteten fick stöd. Det vill sÀga att mÀnniskor Àr merförlÄtande nÀr diskrimineringen sker dÀrför att nÄgon Àr partisk Àn nÀr diskrimineringen sker dÀrföratt nÄgon Àr hatisk. Studien visade ocksÄ att personer som skattar högt pÄ social dominans skattadepersoner som diskriminerade mindre negativt. Resultaten diskuteras i relation till teorier om normermot fördomsfullhet och diskriminering..

Regler för upphandling inom den offentliga sektorn har utvecklats sedan början av 1900-talet. Idag regleras upphandlingsomrÄdet av flertalet lagar, bland annat LOU. Lagen syftar till att skattebetalarnas pengar ska anvÀndas pÄ ett sÄ effektivt sÀtt som möjligt, att leverantörerna som lÀmnar anbud i upphandlingarna ska konkurrera pÄ lika villkor samt att hÀnsyn ska tas till de grundlÀggande principerna i EU-rÀtten. BestÀllarens intresse i upphandlingar Àr att erhÄlla upphandlingsföremÄlet till ett konkurrensutsatt pris samt tilldela kontrakt till seriösa leverantörer som kan fullfölja det. Leverantörens intresse Àr att konkurrera pÄ lika villkor och vinna upphandlingar.För att försÀkra sig om att offentliga kontrakt tilldelas seriösa leverantörer kan bestÀllarna, med hjÀlp av den fakultativa regeln i 10 kap.

Att drabbas av ett trauma i samband med en olycka kan innebÀra livshotande skador och att livet plötsligt förÀndras. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av akut, allvarlig skada efter trauma. Enligt kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats analyserades 12 artiklar. Analysen resulterade i fyra kategorier: att konfronteras med olyckan, döden och smÀrtan, att kÀnna sig bunden och kontrollerad av utrustning och behandling, att vara betydelsefull trots att personalen har fullt upp samt att nÀrstÄende bringar ordning i kaoset. Resultatet visade att personer som skadats allvarligt beskrev att det fysiska traumat skedde ovÀntat.

En hel del av forskning inom kognitiv neurovetenskap tyder pa? att effektivare uppla?gg av repetitionstillfa?llen fo?rba?ttrar inla?rningsprocessen hos eleverna, eller ra?ttare sagt hos ma?nniskor i alla a?ldrar.Uppsatsen handlar om yngre instrumentalelevers inla?rningsprocess i relation till hja?rnans minnesfunktioner och underso?kningen fokuserar fiolundervisning pa? nybo?rjarniva?. Jag har utfo?rt ett empiriskt experiment av tajmade repetitionstillfa?llen via interaktiva onlinebaserade samtal med tre yngre elever.Alla de tre eleverna har under projektens ga?ng a?stadkommit fo?rba?ttringar av de fa?rdigheter som stod i fokus vid de tajmade repetitionerna. Experimentperioden har haft positiv inverkan pa? elevernas motivation, men deras uppna?dda fo?rba?ttringar bedo?mer jag vara av icke besta?ende karakta?r.

Arbetet som ambulanssjuksköterska i en pre-hospital vÄrdmiljö innebÀr omvÄrdnad av patienter som Àr allvarligt skadade eller svÄrt sjuka. Medvetslösa patienter betraktas som en utmaning, dÀr tillstÄndet Àr allvarligt och förknippas med hög mortalitet. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva ambulanssjuksköterskornas erfarenheter av att pre-hospitaltvÄrda patienter vid medvetslöshet. I denna intervjustudie deltog Ätta ambulanssjuksköterskor.Data har analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys vilket resulterade i sex kategorier: Att vÀrdera teamarbete och ta ansvar för den medvetslösa patienten, att arbeta med trygghet utifrÄn behandlingsriktlinjerna, att agera utifrÄn varje vÄrdsituation med riskmedvetenhet, att skapa en god relation till patient och nÀrstÄende, att arbeta under tidspress i en begrÀnsandemiljö och att utvÀrdera utförd arbetsinsats och vidareutveckla kunskaperna. Resultatet visade att ambulanssjuksköterskorna arbetar i team, omhÀndertagandet sker individuellt utifrÄn varjepatient och eventuella ÄtgÀrder utgÄr frÄn behandlingsriktlinjerna.

Förorenade omrĂ„den kan utgöra en stor risk för den omgivande miljön. Föroreningar som tungmetaller kan pĂ„verka det mikrobiologiska livet samt genom urlakning föras ut i grundvatten och vidare förorena omgivande miljö och dricksvatten. Tungmetaller tas Ă€ven upp i organismer och sprids vidare i nĂ€ringskedjor och kan ocksĂ„ nĂ„ mĂ€nniskan genom föda som vĂ€xer eller odlas pĂ„ förorenad mark. Föroreningar i mark hĂ€rstammar oftast frĂ„n gammal industriell produktion, sĂ„ Ă€ven i och omkring samhĂ€llet Gusum i Östergötland. HĂ€r har verksamhet med smĂ€ltverk bedrivits sedan 60-talet och Ă€nda fram till början av 80-talet var rökgaserna frĂ„n verket orenade frĂ„n metaller och har kraftigt förorenat och skadat nĂ€romrĂ„det kring bruket.

Föreliggande undersökning Àr en levnadsvaneundersökning dÀr samband mellan narkotikabruk och kriminalitet samt koppling till ungdomars levnadsvanor undersöks. Det övergripande syftet med aktuell studie Àr att analysera den levnadsvaneundersökning som genomfördes i Malmö stad höstterminen 2009 och hÀrigenom beskriva och analysera förekomst av narkotikabruk och kriminalitet i Ärskurs 9 (grundskola) samt Ärskurs 2 (gymnasium). Centrala frÄgestÀllningar Àr: Hur utbrett Àr narkotikabruk och kriminalitet? Finns det ett samband mellan narkotikabruk och kriminalitet? Vilka faktorer pÄverkar narkotikabruk och kriminalitet? Undersökningen visar att narkotikabruk och kriminalitet förekommer bland Malmöungdomar men i olika omfattning. Fler Malmöungdomar uppgav att man anvÀnt narkotika nÄgon gÄng Àn uppgav att man begÄtt mer allvarligt brott.

Syftet med studien var att identifiera vilka primÀra strategier coacher anvÀnder sig av för att hjÀlpa en allvarligt skadad idrottare. Hur en skada upplevs och hanteras ur en coachs perspektiv Àr ett outforskat omrÄde. Podlog och Dionigis (2010) Àr en av fÄ studier dÀr man undersökt vÀrldselit coachers strategier. Författarna i föreliggande studie valde att anvÀnda sig av liknande tillvÀgagÄngsÀtt. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med coacher som hade aktiva idrottare pÄ en lÀgre nivÄ Àn den högsta vÀrldseliten, samt hade erfarenheter av allvarligt skadade idrottare.

NÀr en svÄr hÀndelse gör det besvÀrligt eller omöjligt att leva ett normalt liv kan det röra sig om posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Syndromet kan utvecklas efter att man blivit utsatt eller bevittnat en traumatisk hÀndelse som orsakat fysiska eller psykiska skador eller dÄ en person kÀnt sig allvarligt hotad. Vi har i vÄr studie undersökt om poliser kan ge uttryck av samma symtom som uppvisas dÄ en person diagnostiseras av Posttraumatiskt stressyndrom. Vi har tagit del av en mÀngd litteratur och artiklar samt gjort en enkÀtstudie pÄ nÄgra poliser dÀr resultatet visade att poliser kommer i kontakt med pÄfrestande hÀndelser som ibland lÀmnar efterverkningar. I arbetet har vi dÀrefter diskuterat om det kan föreligga en koppling mellan kriminalitet och PTSD Àven hos poliser sÄ som tidigare studier har uppgett föreligga som orsak till vissa brott.

Automatisering inom socialtj?nsten aktualiserar en diskussion om hur teknikens p?verkan p? m?nniskobehandlande organisationer ska f?rst?s. Den r?dande diskussionen inom forskningen ?r delad, d?r automatiseringen b?de beskrivs bidra till enhetliga och mer r?ttvisa bed?mningar samtidigt som andra menar att den hotar det professionella handlingsutrymmet och d?rmed kan utmana den individuella behovspr?vningen. Den teknologiska utvecklingen v?lkomnas av kommuner och regioner och beskrivs som en n?dv?ndighet f?r att m?ta framtida behov.

Uppsatsens Àr en undersökning av hur 6 kap. 4 § och 6 kap. 5 § BrB anvÀnds i praktiken i förhÄllande till de motsÀttningar som finns mellan motiven till lagstiftningen och NJA 2006 s. 79 del I och II samt vilka problem och risker som dessa motsÀttningar kan leda till. För detta ÀndamÄl har frÄgan om hur tillÀmpningen förhÄller sig dels till förarbetena och dels till NJA 2006 s.

Uppsatsen klarg?r m?jligheterna till att inf?ra ett assisterande AI-verktyg f?r att hj?lpa till i bed?mningen av vittnesutsagor i brottm?l i den svenska straffprocessr?tten. Uppsatsen fastst?ller att det finns ett r?ttsligt utrymme med m?jlighet f?r detta dels utifr?n den nuvarande lagstiftningen och den fria bevispr?vningen samt nya lag?ndringar och reformer. Tekniskt sett ?r skapandet av ett AI-verktyg av det slag som uppsatsen f?resl?r m?jligt, men det kr?ver en komplex ML-modell med omfattande tr?ning.

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka vad forskningslitteraturen s?ger om relationen mellan dansundervisning och elevens utveckling av sociala h?llbarhetsf?rm?gor hos eleverna i ?ldrarna 10?25. Den svenska skolan har ett ansvar att f?rbereda elever att kunna verka inom ett demokratiskt samh?lle och det ?r viktigt att ge elever en undervisning d?r de f?r m?jlighet att utveckla f?rm?gor som de kan anv?nda sig av i en st?ndigt komplex och f?r?nderlig v?rld. Vi har anv?nt oss av ?United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization?:s (UNESCO) lista p? f?rm?gor vars tanke ?r att frambringa ?sustainability citizens?.

Bakgrund: Tjugo procent av de som vĂ„rdar en nĂ€rstĂ„ende i Sverige idag Ă€r förĂ€ldrar som vĂ„rdar sina barn i hemmet. VĂ„rdandet Ă€r sĂ„ tidskrĂ€vande och omfattande att det innebĂ€r stor pĂ„frestning för förĂ€ldrarna. Den kontinuerliga kontakten förĂ€ldrarna mĂ„ste ha med sjukvĂ„rden gör sjuksköterskan betydelsefull. I sjuksköterskans kompetensbeskrivning ingĂ„r en stödjande roll till anhöriga.Syfte: Syftet var att belysa förĂ€ldrars upplevelse av att vĂ„rda sitt allvarligt sjuka barn.Metod: En litteraturöversikt enligt Fribergs (2012) metod gjordes. Översikten Ă€r baserad pĂ„ tolv vetenskapliga artiklar hĂ€mtade ur databaserna CINAHL och PubMed.

KnÀskador inom snowboardÄkning Àr ett allvarligt problem. Syftet med denna studie var att kartlÀgga vad som finns publicerat om förekomsten av knÀskador inom snowboardÄkning. Vetenskapliga publikationer frÄn Ären 1994 - 2005 anvÀndes. Litteratursökningen gjordes i databaserna Pub Med, Cinahl, Academic Search, och PEDro. Förekomsten av knÀskador inom snowboard varierade mellan 0-17%.