NÀr ett transportavtal föreligger Àr transportörens viktigaste uppgift att transportera godset till bestÀmmelseorten. Men det Àr ocksÄ viktigt att transportören vÄrdar godset, ansvarar för att uppgifterna i konossementet stÀmmer och ansvarar för att godset utlÀmnas till rÀtt mottagare. Om transportören inte fullgör sitt transportÄtagande pÄ avtalat eller godtagbart sÀtt föreligger ett kontraktsbrott och transportören kan bli skadestÄndsskyldig. Normalt krÀvs det att en avtalspart har orsakat skada genom vÄllande för att denne ska bli skadestÄndsskyldig. För att kunna avgöra i ersÀttningsfrÄgan krÀvs det att man bestÀmmer huruvida ett vÄrdslöst handlande Àr att betrakta som enkel eller grov. Ett vÄrdslöst handlande definieras som ett oaktsamt eller försumligt handlande.

NÀr ett transportavtal föreligger Àr transportörens viktigaste uppgift att transportera godset till bestÀmmelseorten. Men det Àr ocksÄ viktigt att transportören vÄrdar godset, ansvarar för att uppgifterna i konossementet stÀmmer och ansvarar för att godset utlÀmnas till rÀtt mottagare. Om transportören inte fullgör sitt transportÄtagande pÄ avtalat eller godtagbart sÀtt föreligger ett kontraktsbrott och transportören kan bli skadestÄndsskyldig. Normalt krÀvs det att en avtalspart har orsakat skada genom vÄllande för att denne ska bli skadestÄndsskyldig. För att kunna avgöra i ersÀttningsfrÄgan krÀvs det att man bestÀmmer huruvida ett vÄrdslöst handlande Àr att betrakta som enkel eller grov. Ett vÄrdslöst handlande definieras som ett oaktsamt eller försumligt handlande.

Uppsatsen jÀmför förutsÀttningar som rÄder för övergÄng till demokrati i Irak eller om etniska och religiösa splittringar omöjliggör detta. FrÄgestÀllningen besvaras med tre teorier. Hobbes betonar en stark centralmakt för att undvika ett allas krig mot alla. Dahl betonar institutioner som behövs för storskalig demokrati samt Lijphart tillgrips för att undersöka vilka förutsÀttningar som mÄste finns för samverkan i ett pluralistiskt, religiöst och etniskt land. Dahls förutsÀttningar för lika röstrÀtt vid det slutliga avgörandet uppfylls, allmÀn röstrÀtt har införts och regeringen har valts utifrÄn grundlagen.

Brottet vÄldtÀkt bestÄr i att nÄgon genom tvÄng eller utnyttjande företar en sexuell handling. Alla sexuella handlingar utgör dock inte vÄldtÀkt, utan handlingen mÄste vara av en viss allvarlighetsgrad. De sexuella handlingar som faller under bestÀmmelsen om vÄldtÀkt benÀmns ibland kvalificerade. Andra sexuella handlingar, som exempelvis de som rubriceras som sexuellt tvÄng, kallas sÄledes icke kvalificerade. En sexuell handling Àr kvalificerad om den med hÀnsyn till krÀnkningens allvar Àr jÀmförlig med samlag.

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva ett tillvÀgagÄngssÀtt för att hantera den alltmer utbredda sjukdomen kastanjeblödarsjuka. Kastanjeblödarsjuka Àr en relativt ny sjukdom som drabbar hÀstkastanjer, Aesculus hippocastanum. Den upptÀcktes i Holland sÄ sent som Är 2002 och nyligen har Àven Sverige drabbats. Sjukdomen orsakas av bakterien Pseudomonas syringae pv. aesculi. I mÄnga europeiska parker och alléer har blödande hÀstkastanjer blivit ett stort problem men Àven platser i vÄrt nÀromrÄde har drabbats, som t.ex.

Katrineholms Logistikcentrum Àr en godsterminal som invigdes i januari 2010 och som idag befinner sig i tillvÀxtstadiet. Företaget har visioner att expandera till att bli en av de ledande terminalerna för effektiv lagring och hantering av gods med jÀrnvÀgspendlar. Verksamhetens lokalisering nÀra bostadsomrÄden och ett skolomrÄde gör att företagets riskhantering Àr av största vikt för samhÀllets sÀkerhet. PÄ uppdrag av VÀstra Sörmlands RÀddningstjÀnst ska denna rapport beskriva vilka konsekvenser verksamhetens farliga godsflöden kan ha pÄ det nÀrliggande samhÀllet samt klargöra juridiskt hur verksamheten och tillsynsmyndigheterna Àr tvungna att förhÄlla sig till rÀttssystemet. DÄ verksamheten nyligen startats och flera utbyggnadsetapper ÄterstÄr har endast begrÀnsade mÀngder farligt gods deklarerats i terminalen.

Kolik kan vara ett allvarligt tillstÄnd hos hÀstar och omfattar all smÀrta frÄn buken. HÀstarna visar detta symptom pÄ olika sÀtt, exempelvis genom att rulla eller sparka med benen mot buken. Orsaken till kolik varierar och kan till exempel vara parasitangrepp, tvÀra foderbyten eller brist pÄ motion. NSAID, non-steroidal antiinflammatory drugs, Àr en grupp lÀkemedel som anvÀnds internationellt för att behandla smÀrta, inflammation och feber. NSAID verkar genom att inhibera enzymet cyklooxygenas (COX) och dÀrmed hÀmmas produktionen av prostaglandiner ? vilket ger de smÀrtlindrande, antiinflammatoriska och febernedsÀttande egenskaperna.

Under de senaste Ären har anvÀndandet av Facebook blivit allt vanligare. Det har blivit ett naturligt inslag i vardagen för en stor del av Sveriges befolkning. Inte bara i privatpersoners liv utan pÄ senare Är ocksÄ för företag. MÄnga företag ser det idag som en sjÀlvklarhet att finnas representerade pÄ Facebook dÀr de kan ha direktkontakt med kunder. Det Àr dock lÀtt att fÄ en kÀnsla av att mÄnga företag uppmÀrksammat Facebooks popularitet och kÀnner krav pÄ att finnas dÀr, utan att riktigt veta varför och hur de ska bete sig i den nya miljön.En trend Àr att i kommunikationen med mÀnniskor pÄ Facebook vara vÀldigt informell och avslappnad.

Etnisk diskriminering Àr ett fenomen som kommit att bli allt mer vanligt förekommande i den mediala debatten. Sedan nÄgra Är tillbaka utreds ocksÄ diskrimineringstendenserna frÄn statens sida, och nyligen har mer anslag garanterats statens sÀrskilda utredare. Förekomsten av debatt och utredning vittnar om att det Àr ett allvarligt och utbrett samhÀllsproblem som i lÀngden Àr ohÄllbart. Med stÀndigt vÀxande minoritetsgrupper och framvÀxten av ett allt-mer multietniskt samhÀlle i Sverige Àr det dÀrför viktigt att sÄ snabbt som möjligt komma ur den problematik som idag tar form genom etnisk diskriminering. Det finns en bred upp-fattning om att bekÀmpningen av etnisk diskriminering utgör nyckeln till integration, mÄng-fald och jÀmlikhet.Denna uppsats tar sin utgÄngspunkt i invandrarhistoriken som Àr den största bidragande faktorn till att Sverige idag Àr multietniskt.

Uppsatsens syfte var att exemplifiera hur förÀldrar till patienter pÄ ett barn- ochungdomssjukhus kan uppleva sitt barns vÄrdtid. Genom inblick i patientförÀldrars erfarenheterav barnsjukvÄrd Àmnade vi öka kunskapen för vilka behov kontexten kan ge upphov till. Vitog avstamp i resonemanget om att en hel familj blir berörd nÀr ett barn blir allvarligt sjuktoch utgick dÀrigenom utifrÄn hypotesen om att respektive familjemedlemmar kan drabbas avkris. Enligt aktuell forskning om kris betonas den individuella upplevelsen av en situationsom avgörande för huruvida hÀndelsen leder till kris. Sambandet mellan att ett barn blirallvarligt sjukt och att dess förÀldrar drabbas av kris Àr alltsÄ inte givet.

Den ekonomiska brottsligheten Ă€r ett allvarligt och vĂ€xande samhĂ€llsproblem som drabbarsĂ„vĂ€l stat och kommun som enskilda medborgare. Ekobrottsmyndigheten inrĂ€ttades Ă„r 1998och Ă€r en specialistmyndighet som ligger under Åklagarmyndigheten. Ekobrottsmyndighetenhar ett stort ansvar och spelar en viktig roll nĂ€r det gĂ€ller att bekĂ€mpa den ekonomiskabrottsligheten i vĂ„rt samhĂ€lle. Syftet med vĂ„r uppsats Ă€r att undersöka hurekobrottsbekĂ€mpningen i Sverige bedrivs idag samt vilka brottsförebyggande faktorer somfinns. Studien begrĂ€nsas till att omfatta den ekonomiska brottsligheten i eller med anknytningtill en i huvudsak legal nĂ€ringsverksamhet.För att besvara vĂ„r problemformulering genomförde vi fem personliga intervjuer.

Detta examensarbete har utförts under vÄren 2013 pÄ Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Arbetet syftar till att skapa en produkt som underlÀttar hanteringen av information för sjuksköterskorna pÄ barnintensivvÄrdsavdelningen (BIVA) pÄ Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. PÄ en barnintensivvÄrdsavdelning vÄrdas barn med mycket allvarligt tillstÄnd som krÀver övervakning dygnet runt. Arbetsmiljön Àr stressig och ombytlig och krÀver hantering av ett omfattande informationsflöde. De metoder och hjÀlpmedel som redan anvÀnds inom vÄrden Àr inte tillrÀckliga för att undvika att misstag sker pÄ grund av fel och brister i informationshanteringen.Arbetet Àr uppdelat i tvÄ delar; en research-del och en produktutvecklingsdel.

Syftet med denna uppsats Àr att klarlÀgga begreppet synnerligen ömmande omstÀndigheter i den svenska utlÀnningslagen. Uttrycket ?synnerligen? visar att tillÀmpningsomrÄdet Àr snÀvt och att den ska anvÀndas vÀldigt restriktivt. Detta visas tydligt i 5 kap. 6 § UtlL dÀr det anges att ett bifall endast kan komma ifrÄga om uppehÄllstillstÄnd inte kan ges pÄ nÄgon annan grund.

Bakgrund och problemEkonomisk brottslighet började uppmÀrksammas i mitten av 70-talet och Justitieutskottet framhöll redan dÄ betydelsen av organisatoriska förÀndringar. En av de huvudsakliga anledningarna till missförhÄllandena var bristen pÄ samlad styrning av insatserna mot ekonomisk brottslighet. 1995 överlÀmnade regeringen en skrivelse med fokus pÄ förebyggande arbete och att det ska vara en prioriterad verksamhet för myndigheterna. Enligt Ekobrottsmyndigheten har den ekonomiska brottsligheten dock ökat kraftigt sedan 2001 och utgör ett allvarligt samhÀllsproblem som skapar orÀttvisor mellan enskilda och mellan företag och förutsÀttningarna för företagandet försÀmras genom den snedvridna konkurrensen.Syfte och avgrÀnsningSyftet med föreliggande uppsats Àr att skapa en djupare förstÄelse och öka vÄr referensram angÄende Àmnet ekonomisk brottslighet, bekÀmpning av denna och hur samverkan mellan myndigheter och andra centrala aktörer fungerar. Syftet Àr Àven att belysa huruvida denna samverkan kan ses ur en modern organisationsforms perspektiv.

Internet Àr en given del i ungdomars vardag, det finns en utmaning i det flöde av information som finns i samhÀllet idag. Internets möjligheter stÀller flera krav pÄ ungdomars teoretiska, sociala, praktiska och kreativa kompetenser. Ofta fokuseras det pÄ det negativa i anvÀndandet men det Àr viktigt att inte glömma bort de olika positiva anvÀndningsomrÄdena. I en rapport frÄn Ungdomsstyrelsen (Ungdomsstyrelsen, 2010) framkommer det att ungdomarna kÀnde att de inte har möjlighet att pÄverka i de stora frÄgorna i samhÀllet och att de önskar att de var mer delaktiga. De skulle vilja ha mer information om praktiska saker och hjÀlp med att sÄlla bland informationen.