SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att utreda rÀttslÀget kring en arbetstagares brottslighet utanför tjÀnsten, samt ett avtjÀnande av fÀngelsestraff, som saklig grund för uppsÀgning eller laga grund för avsked. För ett avsked krÀvs ett grovt ÄsidosÀttande av Äligganden gentemot arbetsgivaren, medan en uppsÀgning kan bli aktuell vid ringa företeelser. Jag har anvÀnt mig av den traditionella rÀttsdogmatiska metoden i denna uppsats för att tolka, utreda och faststÀlla gÀllande rÀtt inom mitt Àmnesval. För att slippa göra allt för stora generaliseringar och fÄ fram ett ÀndamÄlsenligt resultat som besvarar min frÄgestÀllning pÄ bÀsta möjliga sÀtt, har jag valt att inrikta mig pÄ brott inom kategorierna vÄldsbrott, sexualbrott och narkotikabrott. Brott utanför tjÀnsten kan utgöra bÄde saklig grund för uppsÀgning och laga grund för avsked. Det krÀvs emellertid att vissa faktorer Àr uppfyllda för att brottet ska kunna lÀggas som grund för uppsÀgning eller avsked. Faktorer som arbetstagarens position pÄ företaget, yrket, vem brottet Àr riktat emot och den fortsatta lÀmpligheten Àr faktorer som AD tar hÀnsyn till vid vÄldsbrott. Positionen pÄ företaget och yrket Àr omstÀndigheter som AD ofta tar hÀnsyn till.

Tidigare forskning finns inom omrÄdet för polisens narkotikaförebyggande arbete, men inte enbart utifrÄn polisens förebyggande arbete i Eskilstuna kommun. Resultat frÄn tidigare forskning Àr bland annat att polisen ingriper mest mot anvÀndningen av narkotika och/eller innehav för eget bruk. Narkotikan har ocksÄ visat sig som ett allvarligt hot, sÀrskilt mot ungdomar. Ungdomar visade sig Àven vara den mest brottsaktiva gruppen i samhÀllet. Det som eftersöks i denna studie Àr att fÄ en förstÄelse av beskrivningarna om polisens roll som narkotikaförebyggare i Eskilstuna kommun.Fyra poliser i Eskilstuna och kommunens brotts- och drogförebyggande samordnare har intervjuats med hjÀlp av en frÄgeguide.

Problem: Egna mÀrkesvaror, EMV, har pÄ senare Är tagit upp konkurrensen med de mer traditionella mÀrkesvarorna, LMV, och dÀrmed befÀst detaljisters makt inom dagligvaruhandeln. Detaljister anser att EMV Àr ett komplement till LMV dÀr de kan erbjuda snarlik kvalité till lÀgre pris och samtidigt öka kundlojalitet. EMV Àr betydligt mer lönsamma för detaljister Àn LMV men för att detaljister skall kunna sÀlja dessa varor till lÀgre priser och dÀrmed erhÄlla stora marginaler, har de skalat av vissa kostnader som reklam och andra marknadsföringsÄtgÀrder. Dock har införandet av EMV i det ordinarie sortimentet, samt den ökande makten för detaljister, ibland lett till att vissa LMV har bojkottats och lÀmnat plats i hyllorna till allt fler EMV. För varje Är som gÄr har andelen EMV i butik ökat och vi stÀller oss dÀrför frÄgande till hur detta kan komma att pÄverka detaljister.

Under vÄren 2003 blir lÀget i Kongo sÄ allvarligt att FN begÀr hjÀlp frÄn EU. Detta resulterar i att EUgenomför en operation helt utan stöd frÄn NATO-resurser, utanför unionens grÀnser, i ett av vÀrldensvÀrsta konfliktomrÄden. Sverige vid sidan av Frankrike utgör de enda bidraget med stridande trupp.Syftet med uppsatsen Àr att förklara vilka de bakomliggande orsakerna var till att Sverige deltog pÄdet sÀtt som gjordes. Beslutet togs utan att det fanns nÄgon press pÄ svenskt deltagande. Det tidigasvenska initiativet, utfÀstelserna i EU och hastigheten i beslutsprocessen samt att det blev specialförband(SF) som fick lösa uppgiften var utmÀrkande.

Undersökningen behandlar slavleken samt boss och flygareföreteelsen och undersöker endast pojkar pÄ högstadiet. Det Àr tvÄ olika fenomen som verkar pÄ skolor, dÀr den första betraktas vara en lek och den andra som en allvarligt strukturerad brottslig verksamhet. Undersökningen redogör för vad slavleken Àr och vad det medför för de inblandade samt vad boss och flygareföreteelsen innebÀr och vilka faror det kan leda till för de inblandade. Sedan redogörs en möjlig koppling mellan de nÀmnda företeelserna och en inkörsport till kriminalitet. Avslutningsvis presenteras polisens och en högstadieskolas ÄtgÀrder mot de tvÄ nÀmnda företeelserna.Slavleken inleds med ett kortspel för att avgöra rollerna kung och slav, dÀr sedan kungen fÄr befalla slaven att utföra uppdrag Ät honom.

Problemformulering: Ekonomisk brottslighet och bolagsskandaler Àr nÄgot som har uppmÀrksammats allt mer under de senaste Ären. Den ekonomiska brottsligheten Àr ett vÀxande och allvarligt samhÀllsproblem och den blir allt mer och mer avancerad och internationaliserad. För att kunna fÄ kontroll över den ekonomiska brottsligheten i Sverige infördes det den 1 januari Är 1999 dÀrför en ny lag som föreskrev en skyldighet för revisorer att anmÀla misstanke om brott till Äklagare eller polis, den sÄ kallade anmÀlningsskyldigheten eller anmÀlningsplikten. Problemen med anmÀlningsskyldigheten Àr bland annat hur olika centrala begrepp ska tolkas och hur revisorn ska kunna bibehÄlla sin oberoende stÀllning gentemot klienten.Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att undersöka hur revisorers anmÀlningsskyldighet vid misstanke om brott upplevs och hur centrala delar av lagtexten tolkas av revisorerna. Studiens delsyften Àr att redogöra för om det finns ett glapp mellan lagstiftarens och revisorernas tolkning av lagstiftningen, undersöka om anmÀlningsplikten har pÄverkat revisorns val av klienter samt att undersöka om det föreligger nÄgon skillnad mellan smÄ, medelstor och stora revisionsbyrÄer.AvgrÀnsningar: Studien Àr avgrÀnsad till auktoriserade och godkÀnda revisorer i Stockholmsregionen för enkÀtundersökningen och till intervjuer med en chefsÄklagare pÄ EBM.Metod: En elektronisk enkÀt skickades ut till totalt 70 revisorer, efter att vi kontaktat revisionsbyrÄerna via telefon.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med vÄr studie Àr att undersöka hur idrottslÀrarstudenterna upplever friluftslivsundervisningen pÄ lÀrarprogrammet pÄ Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH). FrÄgestÀllningarna som anvÀndes var: Vad Àr friluftsliv för studenterna och vilka centrala omrÄden i friluftsliv Àr det viktigt att ha kunskap om? Hur har friluftsundervisningen pÄverkat studenternas intresse för friluftsliv? Vad har studenterna lÀrt sig av friluftslivsundervisningen och vilka synpunkter har de pÄ undervisningen? PÄ vilket sÀtt Àr utbildningen i friluftsliv relevant för den kommande yrkesrollen?Metod Studien har en kvalitativ ansats och bygger pÄ en intervjustudie av fyra studenter som lÀser sista terminen pÄ lÀrarprogrammet pÄ GIH. Studenterna har genomfört alla friluftslivskurserna pÄ lÀrarprogrammet. I vÄrt urval tog vi inte hÀnsyn till kön, Älder eller bakgrund.

Att tala illa om chefen Àr nÄgot som de flesta inom svenska företag har kommit i kontakt med eller kanske till och med deltagit i. De attityder som detta ger upphov till Àr sÄpass spridda och likartade i sin form att de flesta personer man talar med kÀnner igen denna jargong. VÄrt intresse för detta Àmne startade med just denna typ av igenkÀnnande frÄn vÄr egen tid i arbetslivet. Funderingen som vÀcktes hos oss var sÄledes, varför Àr det sÄ hÀr? Varför talar arbetare i svenska industriföretag illa om sina chefer?Denna fallstudie syftar till att undersöka och skapa en förstÄelse för varför arbetare i företag inom tillverkningsindustrin i VÀstsverige talar illa om sina chefer, samt vilka eventuella konsekvenser detta kan medföra.Studien Àr genomförd som en kvalitativ fallstudie med ett abduktivt angreppssÀtt baserat pÄ en hermeneutisk vetenskapssyn.

VÄrt syfte med den hÀr studien har varit att undersöka och analysera vad bistÄndsbedömare inom Àldreomsorgen anser nÀr det gÀller tvÄngsvÄrdslagstiftning för Àldre mÀnniskor med demens. VÄr huvudfrÄgestÀllning Àr dÀrför: Möter bistÄndsbedömare, i sin yrkesutövning, problem med att det inte finns nÄgon tvÄngsvÄrdslag för Àldre mÀnniskor med demens?För att kunna fÄ en bild av vad bistÄndsbedömare anser om tvÄngsvÄrd för dementa mÀnniskor, och vad detta skulle kunna tÀnkas innebÀra i praktiken, har vi formulerat vidare frÄgestÀllningar som i sin tur varit knutna till tre olika begrepp; roller, etik och makt. VÄr huvudfrÄgestÀllning som knyter an till begreppet roll var: Hur upplever man som bistÄndsbedömare sin yrkesroll i förhÄllande till klienterna? NÀr det gÀller begreppet etik har frÄgestÀllningen varit: Vilka etiska övervÀganden kan det tÀnkas att man stÀlls inför som bistÄndsbedömare, och vilket etiskt ansvar anser man sjÀlv att man har? HuvudfrÄgestÀllningen som kopplades till begreppet makt var: Hur hanteras klientens rÀtt till sjÀlvbestÀmmande i förhÄllande till ens yrkesmÀssiga ansvar att agera?De teoretiska utgÄngspunkterna för studien har Àven de knutit an till dessa begrepp.

För att straffsystemet skall verka allmÀnpreventivt Àr det av stor vikt att allmÀnheten harkunskap om de lagar som finns. Lagstiftningen bör Àven fungera moralbildande i denbemÀrkelsen att handlingar som enligt lag Àr förbjudna Àven anses moraliskt förkastliga avstatens medborgare och inte enbart som nÄgonting förbjudet enligt den lagstiftande makten.Det Àr dÀrför viktigt att undersöka allmÀnhetens syn pÄ straff. Det allmÀnna rÀttsmedvetandetgÀllande allmÀnhetens attityder till ekonomisk brottslighet Àr enligt Lindgren (2001) ett fögaundersökt omrÄde. Den forskning som finns pÄ omrÄdet hÀrrör framförallt frÄn ensammanslagning av slutsatser frÄn olika studier med ursprungliga syften att besvara frÄgor omdet allmÀnna rÀttsmedvetandet generellt, forskning om skattemoral eller skattefusk samtuppgifter om den svarta sektorns omfattning. En rad forskare har argumenterat för attallmÀnhetens attityder till hur allvarligt man ser pÄ ett brott och vilka straff man anserlÀmpliga Àr beroende om finns respektive inte finns ett direkt brottsoffer som blir drabbad.Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka hur svenska gymnasieelevers kunskap omoch attityder till straff för ekonomisk brottslighet ser ut.

Att tala illa om chefen Àr nÄgot som de flesta inom svenska företag har kommit i kontakt med eller kanske till och med deltagit i. De attityder som detta ger upphov till Àr sÄpass spridda och likartade i sin form att de flesta personer man talar med kÀnner igen denna jargong. VÄrt intresse för detta Àmne startade med just denna typ av igenkÀnnande frÄn vÄr egen tid i arbetslivet. Funderingen som vÀcktes hos oss var sÄledes, varför Àr det sÄ hÀr? Varför talar arbetare i svenska industriföretag illa om sina chefer?Denna fallstudie syftar till att undersöka och skapa en förstÄelse för varför arbetare i företag inom tillverkningsindustrin i VÀstsverige talar illa om sina chefer, samt vilka eventuella konsekvenser detta kan medföra.Studien Àr genomförd som en kvalitativ fallstudie med ett abduktivt angreppssÀtt baserat pÄ en hermeneutisk vetenskapssyn.

Det svenska samhÀllet och dess konkurrenslagstiftning bygger pÄ principer om frihandel och perfekt konkurrens dÀr monopol i princip Àr förbjudna. Tanken bakom detta Àr att konkurrens Àr nÄgot bra som leder till vÀlfungerande marknader. Den rivalitet som uppstÄr mellan företag som konkurrerar med varandra föder ett större utbud för konsumenterna med varor och tjÀnster till bÀttre kvalité och lÀgre priser Àn om konkurrensen inte funnits. SamhÀllskollektivet som helhet vinner ocksÄ pÄ konkurrens dÄ det bl a möjliggör nya innovationer, forskning och utveckling, högre sysselsÀttning och en starkare internationell stÀllning i vÀrldshandeln ? nÄgot som frÀmjar samhÀllsekonomin.

Att tala illa om chefen Àr nÄgot som de flesta inom svenska företag har kommit i kontakt med eller kanske till och med deltagit i. De attityder som detta ger upphov till Àr sÄpass spridda och likartade i sin form att de flesta personer man talar med kÀnner igen denna jargong. VÄrt intresse för detta Àmne startade med just denna typ av igenkÀnnande frÄn vÄr egen tid i arbetslivet. Funderingen som vÀcktes hos oss var sÄledes, varför Àr det sÄ hÀr? Varför talar arbetare i svenska industriföretag illa om sina chefer?Denna fallstudie syftar till att undersöka och skapa en förstÄelse för varför arbetare i företag inom tillverkningsindustrin i VÀstsverige talar illa om sina chefer, samt vilka eventuella konsekvenser detta kan medföra.Studien Àr genomförd som en kvalitativ fallstudie med ett abduktivt angreppssÀtt baserat pÄ en hermeneutisk vetenskapssyn.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med vÄr studie Àr att undersöka hur idrottslÀrarstudenterna upplever friluftslivsundervisningen pÄ lÀrarprogrammet pÄ Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH). FrÄgestÀllningarna som anvÀndes var: Vad Àr friluftsliv för studenterna och vilka centrala omrÄden i friluftsliv Àr det viktigt att ha kunskap om? Hur har friluftsundervisningen pÄverkat studenternas intresse för friluftsliv? Vad har studenterna lÀrt sig av friluftslivsundervisningen och vilka synpunkter har de pÄ undervisningen? PÄ vilket sÀtt Àr utbildningen i friluftsliv relevant för den kommande yrkesrollen?Metod Studien har en kvalitativ ansats och bygger pÄ en intervjustudie av fyra studenter som lÀser sista terminen pÄ lÀrarprogrammet pÄ GIH. Studenterna har genomfört alla friluftslivskurserna pÄ lÀrarprogrammet. I vÄrt urval tog vi inte hÀnsyn till kön, Älder eller bakgrund.

Att tala illa om chefen Àr nÄgot som de flesta inom svenska företag har kommit i kontakt med eller kanske till och med deltagit i. De attityder som detta ger upphov till Àr sÄpass spridda och likartade i sin form att de flesta personer man talar med kÀnner igen denna jargong. VÄrt intresse för detta Àmne startade med just denna typ av igenkÀnnande frÄn vÄr egen tid i arbetslivet. Funderingen som vÀcktes hos oss var sÄledes, varför Àr det sÄ hÀr? Varför talar arbetare i svenska industriföretag illa om sina chefer?Denna fallstudie syftar till att undersöka och skapa en förstÄelse för varför arbetare i företag inom tillverkningsindustrin i VÀstsverige talar illa om sina chefer, samt vilka eventuella konsekvenser detta kan medföra.Studien Àr genomförd som en kvalitativ fallstudie med ett abduktivt angreppssÀtt baserat pÄ en hermeneutisk vetenskapssyn.