Sök:

Sökresultat:

28260 Uppsatser om Allt ćt alla - Sida 58 av 1884

?En skola för alla ? en politisk vision?Pedagogers syn pÄ sin kompetens för att möta alla elever

Syftet var att undersöka och granska hur skolan möter eleverna ur pedagogernas perspektiv. Arbetet ger en överblick över tidigare forskning om att möta alla elever. VÄr utgÄngspunkt var det relationella perspektivet dÀr pedagogens undervisning ska anpassas efter elevens förutsÀttningar. Den specialpedagogiska verksamheten bör ses i interaktion med övrig pedagogisk verksamhet. All personal pÄ skolan mÄste ha stöd av rektor för att kunna möta alla elever sÄ att eleverna kan utvecklas efter sina egna individuella förutsÀttningar.

Polisen & Media : En undersökning om hur polisen anvÀnder massmedia för att förebygga brott.

Hur kan polisen anvÀnda media för att förebygga brott? Vad fÄr man, som polis, sÀga till media? Vill media anvÀndas som en lÀnk mellan allmÀnheten och polisen? Polisen kommer allt lÀngre ifrÄn allmÀnheten och som en naturlig följd fÄr allmÀnheten mindre information om polisen och dess arbete. Kan vi anvÀnda medierna för att motverka bristen pÄ information till allmÀnheten? Som poliser kommer vi att ha mycket kontakt med olika medier och vid olika tillfÀllen. Den utbildning vi fÄr pÄ skolan om Àmnet Àr, enligt mig, otillrÀcklig och det finns Àven lite information om hur vi ska förhÄlla oss till media.

Management och förÀndring : Hur managementkoncepten pÄverkar förÀndringsprocesserna

SAMMANFATTNINGOrganisationer befinner sig i en konkurrenskraftig omgivning vilket medför pÄtryckningar och krav pÄ förÀndring för att kunna följa med. OmvÀrldens krav blir allt hÄrdare och samhÀllet förÀndras allt snabbare. FörÀndringar kan vara svÄra och dÀrför kan organisationer söka rÄd, tips och hjÀlp frÄn olika hÄll. Under de senaste 20-30 Ären har det skett ett uppsving av managementkoncept. Genom managementkoncepten kan omvÀrlden bli begripligare, prestationsglapp bli mindre och omgivningens krav bemötas.

TT-FLASH: Explosion i Oslo : En undersökning om SVT:s, TV4:s och SR:s bevakning av terrordÄden i Norge 2011

Den 22 juli 2011 utförde Anders Behring Breivik det vÀrsta terrorattentatet i Norge i modern tid. Svenska medier valde att lÀgga alla sina resurser pÄ att bevaka katastrofen i grannlandet. I denna uppsats undersöker vi hur SVT, SR och TV4 arbetade med bevakningen. Studien som behandlar nyhetsbevakningens första dygn, gÄr in pÄ vilka etiska, praktiska och kÀllkritiska problem som respektive kanals nyhetsredaktioner stÀlldes inför (inklusive webben). Vi tar Àven upp hur arbetet och bemanningen organiserades.

UrsÀkta mig företaget, men vart tog identiteten vÀgen?

Allt fler företag utvidgar sitt sortiment till nya branscher de ursprungligen inte förknippas med. ICA har blivit bank, Statoil sÀljer inte lÀngre bara bensin och H&M ska nu börja med heminredning. Företag satsar nu inte bara pÄ en produkt utan vill sÀlja allt under samma tak: det pratas om varuhusens Äterkomst. Hur kÀnner dÄ konsumenter nÀr varumÀrken de kan identifiera sig med börjar sÀlja produkter som företagen vanligtvis inte brukar sÀlja? Denna studie fokuserar pÄ att undersöka hur varumÀrkesidentiteten pÄverkas vid en branschglidning.

Barn med diabetes : Hur kan diabetes pÄverka inlÀrningsförmÄgan?

Att drabbas av en kronisk sjukdom som diabetes pÄverkar vardagen för resten av livet. Allt fler barn drabbas av diabetes och som lÀrare innebÀr det att chansen att fÄ möta dessa barn i skolan ökar. För barn i skolÄldern kan sjukdomen pÄverka skolarbetet. Syftet med denna rapport Àr att undersöka hur diabetes pÄverkar inlÀrningsförmÄgan, samt undersöka vad en lÀrare behöver förstÄ angÄende barn med diabetes. Genom att intervjua en flicka med diabetes pÄ mellanstadiet, hennes förÀldrar och klassförestÄndare har jag fÄtt en personlig bild av hur det Àr att leva med diabetes i praktiken.

Strukturell diskriminering - Vad innebÀr det i praktiken och vad har föreslagits för motÄtgÀrder

En central tes i de flesta teorier om det goda samhÀllet Àr att alla mÀnniskor skall behandlas lika. All Ätskillnad mellan individer mÄste vara befogad och undantag frÄn regeln att lika fall skall behandlas lika mÄste vara vÀl motiverade. Trots detta förekommer det omfattande diskriminering av sÄvÀl kvinnor som personer som ingÄr i etniska minoritetsgrupper. En del av denna diskriminering Àr strukturell och satt i system. Den kommer till olika uttryck inom olika samhÀllssfÀrer sÄ som arbetsmarknaden, bostadsmarknaden eller rÀttsvÀsendet.

Laborativ matematikundervisning ur ett lÀrarperspektiv.

Syftet med mitt arbete var att ta reda pÄ pedagogernas syn pÄ laborativ matematik i undervisningen, om de sÄg en kunskapsutveckling hos eleverna nÀr de arbetade laborativt samt om de sÄg nÄgra fördelar respektive nackdelar med att arbeta med en laborativ arbetsmetod. Resultaten i arbetet kommer ifrÄn tre intervjuade pedagoger. De tre pedagogerna Àr alla ÀmneslÀrare i matematik och undervisar i Àmnet i varierande Ärskurser. Alla tre pedagogerna jobbar med laborativ matematik i nÄgon utstrÀckning. Pedagogerna tyckte att begreppet laborativ matematik var svÄrt att definiera dÄ arbetsmetoden kan innehÄlla mÄnga olika saker.

I strÀvan efter förÀldraskap : Kvinnor och mÀns upplevelse av IVF-behandling

Introduktion: Ofrivillig barnlöshet, infertilitet, Àr ett vanligt problem som upptrÀder i alla kulturer. I Sverige Àr ungefÀr 10-15 % av alla par drabbade och det samma gÀller i övriga VÀsteuropa och Nordamerika. Det Àr ungefÀr lika vanligt med manlig som kvinnlig infertilitet och relativt ofta i kombination. Hos 10-15 % av alla infertila Äterfinns ingen orsak till infertiliteten. Idag Àr in vitro fertilisering, IVF, den vanligaste behandlingsmetoden vid alla typer av infertilitet.

Hur fyller vi tomrummet? : planering och strategier för krympande stÀder

Mellan Är 1996 till Är 2006 minskade befolkningen i 200 av Sveriges 290 kommuner och prognoser visar pÄ att denna utveckling kommer att fortsÀtta i framtiden. Samtidigt förs en allt mer uttalad regionpolitik som verkar för att skapa nÄgra fÄ starka tillvÀxtomrÄden i landet med tydliga grÀnser mot omvÀrlden. NÀr allt fokus lÀggs pÄ att utveckla storstadsomrÄdena, blir det allt svÄrare för orter i gles- och landsbygd att konkurrera om arbete och invÄnare.Syftet men denna uppsats Àr att lyfta fram problematiken med krympande stÀder i Sverige och undersöka metoder som förekommer för att bemöta befolkningsminskning. MÄlet Àr att ge en ökad förstÄelse för situationen som rÄder i mÄnga svenska stÀder idag och hur kommuner arbetar med att vÀnda den nedÄtgÄende trenden. Metoden för uppsatsen har varit litteraturstudier eftersom den ger bred kunskap om Àmnet och bÀttre möjligheter för att jÀmföra situationen i olika delar av landet.

Papperskorgen eller sÀndning? : En studie av nyhetsvÀrdering och nyhetsurval i tvÄ regionala kanaler

Human Resources (en benÀmning för personalarbetet) Àr ett yrke som idag blir allt populÀrare. Trots detta visar statistik att en majoritet av kvinnor bÄde studerar och arbetar med personalfrÄgor. Studien har dÀrför som syfte att undersöka varför Human Resources branschen har en ojÀmn könsfördelning. Detta görs genom en historisk inblick i branschens utveckling i relation till samhÀllets förÀndringar, dÀr en analys av texter ger en bild av dagens personalarbete. De teoretiska utgÄngspunkterna bestÄr dels av socialkonstruktivism och dels av begreppen mjuk och hÄrd Human Resources Management.

Teknologi och spel i geografiundervisningen : Pedagogiska verktyg eller enbart lek?

Ordet spel och dess betydelse Àr svÄrt att beskriva. Spel har mÄnga definitioner och studien kommer dÀrför att anvÀnda ordet spel för att beskriva applikationer, datorspel, hemsidor och geografiska verktyg. Jag Àr uppmÀrksammad pÄ att det finns stora skillnader mellan datorspel och exempelvis Google Earth och har inte som avsikt att klassificera dessa som samma. Dock kommer samtliga att beskrivas som spel eller teknologi, frÀmst för att det underlÀttar lÀsningen. Idag anvÀnder allt fler personer dator och Internet.

HÄllbart expressionssystem för rekombinanta proteiner i Escherichia coli 

Denna rapport beskriver skapandeprocessen av webbsidan aiducate.se, vars syfte Àr att stötta, motivera och vÀgleda gymnasieelever i sin utbildning. Projektet genomfördes sjÀlvstÀndigt utan nÄgon uppdragsgivare och pÄgick under en tidsperiod om tio veckor. Till grund lÄg en förundersökning som visade pÄ bristande motivation hos gymnasieelever. I en kompletterande enkÀtundersökning faststÀlldes det att eleverna önskade en modernisering av utbildningen med utrymme för nutida undervisningsmetoder. Som ett komplement till gymnasieutbildningen framstÀlldes dÀrför innovationen Aiducate som i framtiden ska omfatta olika verktyg för studierna.

LÀrarens perspektiv pÄ historieundervisning och historiemedvetande i en elevgrupp med mÄngkulturell bakgrund

Syftet med denna studie Àr att undersöka om och i sÄ fall hur det interkulturella perspektivet kan anvÀndas i historieundervisningen. Vidare Àr syftet att fördjupa frÄgestÀllningen till att ocksÄ omfatta hur historieundervisning kan utformas sÄ att ett historiemedvetande utvecklas i en elevgrupp med mÄngkulturell bakgrund. Den metod jag har anvÀnt mig av Àr kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare som samtliga undervisar i historia i Ärskurs 4-9. Elever med annan kulturell bakgrund kan berika historieundervisningen för hela klassen genom att berÀtta om egna erfarenheter och upplevelser. Det kan göra en historisk hÀndelse verklig och konkret för alla eleverna.

DEN BEARBETADE VERKLIGHETEN : En studie om den bearbetade bilden.

Den bearbetade bilden anva?nds allt oftare, i allt fra?n modereportage till nyhetssammanhang. I takt med att anva?ndningen av denna typ av bilder o?kar ma?ste betraktaren ocksa? la?ra sig att kritiskt analysera bilden fo?r att den inte skall fo?rlora all trova?rdighet.Omra?det som studien behandlar a?r anva?ndningen av bearbetade bilder i nyhetssammanhang, i vilken den underso?kande delen a?r uppdelad i tva? underso?kningar. Den fo?rsta delunderso?kningen forskar i om en betraktare kan skilja pa? en bearbetad bild och ett originalfotografi, medan acceptansen fo?r den bearbetade bilden i ett nyhetssammanhang underso?ks i den andra delunderso?kningen.

<- FöregÄende sida 58 NÀsta sida ->