Sökresultat:
28260 Uppsatser om Allt ćt alla - Sida 57 av 1884
Portningsprocessen för en applikation - Att porta en applikation mellan tvÄ motorer
Kontext.
Det blir allt vanligare att konsumenter vill anva?nda spel och applikationer
pa? alla mo?jliga enheter och plattformar och ett sa?tt att go?ra det mo?jligt
a?r genom portning. Portning anva?nds fo?r att a?teranva?nda kod, objekt och
funktioner utan att beho?va go?ra om allt fra?n bo?rjan. Det blir da? effektivt
att uppdatera ett spel eller en applikation till en ny plattform, med lite tid
och inte sa? mycket extra planering.
Objektiv.
I studien letas ett sa?tt att go?ra en portning mellan tva? motorer, samt att
identifiera och analysera de sva?righeter som kan uppsta? i en flytt av ett
spel/applikation mellan tva? system.
Problematik till följd av hot och vÄld inom sjuksköterskeyrket
Arbetsmiljöverket har i en undersökning kommit fram till att hot och vÄld mot vÄrdpersonal Àr ett allvarligt arbetsmiljöproblem och har blivit allt vanligare i arbetslivet. Syftet var att belysa förekomst av hot och vÄld inom den somatiska vÄrden och hur detta inverkar pÄ sjuksköterskan i sitt arbete. En litteraturstudie anvÀndes som metod och innefattade 13 artiklar som granskades med vetenskapligt fokus. Artiklarna sammanfattades under fem olika kategorier: Förekomst av hot och vÄld, olika typer av hot och vÄld, förövaren, konsekvenser för omvÄrdnadspersonal i deras arbete och sjuksköterskerollen i en vÄldsituation. Hot och vÄld Àr vanligt förekommande i sjuksköterskeyrket och inverkar pÄ mÄnga olika sÀtt bÄde pÄ sjuksköterskans och patientens situation.
Varans form som kÀnnetecken : En rÀttspolitisk studie av skyddet för egentliga varuutstyrslar
I takt med att varumÀrken fÄtt en allt större betydelse i samhÀllet har ocksÄ definitionen av vad som kan utgöra ett varumÀrke breddats. Dagens varumÀrkeslagstiftning stadgar att alla former som kan anses ha en sÀrskiljande funktion Àven kan bli föremÄl för varumÀrkesskydd sÄ lÀnge som ett antal utryckliga registreringshinder inte föreligger. Denna formulering inkluderar Àven varans egen formgivning varvid det finns risk för att varumÀrkesskyddet kan fungera som ett alternativ till exempelvis patent eller mönsterskydd. VarumÀrkesskyddet Àr inte tidsbegrÀnsat, och det stÀlls heller inte nÄgra krav pÄ nyskapande, vilket gör att varumÀrkesskyddet i de överlappande fallen dessutom kan anses som mer förmÄnligt Àn övriga immaterialrÀtter. Sett ur samhÀllets synvinkel Àr en sÄdan situation inte önskvÀrd eftersom den tekniska utvecklingen riskerar att hÀmmas.
Kristian Lundbergs gudomliga komedi : En intertextuell analys av Yarden, Mörkret skulle vara som ljuset och Och allt skall vara kÀrlek
This essay explores the intertextual qualities in and between Kristian Lundberg?s works Yarden, Mörkret skulle vara som ljuset and Och allt skall vara kÀrlek. Read as a trilogy, it bears a thematic resemblance to Dante Alighieri?s Divine Comedy; an autofictional depiction of emancipation from alienation by grace. To reach this conclusion, I use Julia Kristeva?s theory of intertextuality and Roland Barthes? post-structuralist differention of Work and Text together with his notion of the Paper-Author.
Malmö genom Norra Sorgenfri
Norra Sorgenfri Àr ett av de fÄ omrÄden som
fortfarande visar spÄr frÄn Malmös tid som
Industristad. Under de senaste Ären har Malmö
genomgÄtt en dramatisk förÀndring mot en
mer internationell och pulserande stad med
fokus pÄ hÄllbarhet och god stadsmiljö. Norra
Sorgenfri Àr nÀsta omrÄde att stÄ pÄ tur i Malmös
förnyelsearbete. Detta omrÄde Àr idag ett industri
- och verksamhetsomrÄde belÀget strax sydost
om Malmös stadskÀrna. PÄ grund av att allt fler
verksamheter har flyttat eller lagt ner, stÄr idag
mÄnga byggnader tomma.
FrÄn Mellanöstern till Sverige : arabisktalande kvinnors upplevelse av mötet med sjuksköterskan inom svensk hÀlso- och sjukvÄrd
BAKGRUND: Invandrare i Sverige har nedsatt hÀlsa i högre grad Àn inrikes födda svenskar, framför allt bland kvinnor och Àldre. Arabisktalande personer frÄn mellanöstern hÀrstammar frÄn en kultur lÄngt frÄn den svenska, vilket kan ge upphov till missförstÄnd i vÄrden. Kulturella skillnader och brister i kommunikation kan leda till en icke tillfredsstÀllande vÄrd. Forskning tyder pÄ att vÄrdgivare bör öka sin kulturella kompetens, det vill sÀga lÀra sig att belysa dessa skillnader. SYFTE: Syftet var att beskriva hur arabisktalande kvinnor frÄn Mellanöstern upplever mötet med sjuksköterskan inom svensk hÀlso- och sjukvÄrd.
Responsiv webbdesign och plattformsoberoende webbplatser : Webbplatsanpassning med inriktning mot flexibilitet
Idag kommer det hela tiden nya enheter, alla med olika egenskaper, med möjlighet att koppla upp mot internet. DÀrmed blir det allt svÄrare för webbdesigners att anpassa webbplatser för anvÀndarens behov och förutse i vilken kontext anvÀndaren brukar webbplatsen. Syftet med studien var att undersöka hur webbutvecklare kan implementera flexibilitet för webbplatser, för att webbplatsen ska passa de olika enheterna, genom responsiv webbdesign. Vidare undersöks ocksÄ hur anvÀndare upplever en webbplats utvecklad med responsiv webbdesign.Studien omfattar utvecklingen av en prototyp som ocksÄ har anvÀnds som grund för anvÀndartestning och kvalitativa intervjuer. AnvÀndartestningen omfattade test pÄ en webbplats utvecklad med fasta mÄtt samt testning av den responsiva prototypen.
Hur vÀrderar brukarna sina skoinlÀgg?
För att fĂ„ en uppfattning om hur anvĂ€ndarna upplever sina skoinlĂ€gg gjordes en enkĂ€tstudie som skickades till dem som kom pĂ„ nybesök till GĂ„- och Löpkliniken i Ărnsköldsvik under 2005. EnkĂ€ten skickades hem till patienterna under hösten 2006, det vill sĂ€ga ungefĂ€r ett Ă„r efter första besöket. 129 enkĂ€ter skickades ut och det kom 91 svar, vilket ger en svarsfrekvens pĂ„ 70%. Det visade sig att alla fĂ„tt skoinlĂ€gg utom sju personer som istĂ€llet försetts med ortopediska skor, sandaler eller tofflor. Ytterligare arton hade fĂ„tt bĂ„de sĂ„dana skor och skoinlĂ€gg.
Uppsala Konstmuseum : Ett museum för alla
För att nÄ ut med konsten till Uppsalas befolkning ska det nya konstmuseet bli tillgÀngligt och inbjudande. Placerad vid FyrisÄn, pÄ grÀnslandet mellan Uppsalas stadskÀrna, industriomrÄdet och stadsparken, Àr den synlig och lÀtttillgÀnglig frÄn alla hÄll och lyfter ett omrÄde som tidigare bara har varit en plats mÀnniskor passerar.Runt tomten finns flera större flöden av fotgÀngare och cyklister. Byggnaden placeras dÀrför strategiskt för att inte blockera nÄgot gÄngstrÄk men samtidigt ta vara pÄ dessa för att locka besökare. Utöver de befintliga strÄken uppkommer Àven nya vÀgar; ytterligare en bro över FyrisÄn som förbinder stadstrÀdgÄrden med museét och genvÀgar över och igenom sjÀlva byggnaden.Projektets tvÄ ledord Àr tillgÀnglighet och upplevelse. Uppsalas konstmuseum ska vara en plats för alla och en plats som man gÀrna ÄtervÀnder till.
Individualism i vÄrt samhÀlle och arbetsliv.
VÄrt samhÀlle Àr idag ett förÀnderligt kunskapssamhÀlle som stÀller allt högre krav pÄ oss medborgare. FrÄn att vÄrt samhÀlle har varit mer kollektivistiskt, har det börjat ta nÄgra stadiga kliv mot ett mer individualistiskt samhÀlle. Idag krÀver vÄrt arbetsliv allt mer av oss medborgare och det krÀver att vi tar fram det bÀsta hos var och en av oss. DÀrmed har jag som avsikt att undersöka om arbetstagare pÄ en specifik arbetsplats, mÀrkt av denna förÀndring som sker enligt författare som forskar pÄ omrÄdet. Att vi har gÄtt frÄn det kollektiva till ett mer individinfluerat samhÀlle.
NÀrstÄendes upplevelser i samband med palliativ vÄrd i hemmet
I den palliativa vÄrden i hemmet kring patienten fanns nÀrstÄende som
pÄverkades kÀnslomÀssigt. Sjuksköterskan ska förebygga sjukdom och ohÀlsa
utifrÄn nÀrstÄende och patientens bethov samt minska lidande och ge möjlighet
till en vÀrdig död. NÀrstÄende som blev bemötta pÄ ett bra sÀtt av
sjuksköterskan upplevde inte patientens död som ovÀntad. Olika former av vÄrd i
hemmet har ökat och detta pekar pÄ att allt fler mÀnniskor kommer att dö i det
egna hemmet. Syftet med studien var att studera nÀrstÄendes upplevelser i
samband med palliativ vÄrd i patientens hem.
Det alternativa livet pÄ landsbygden
Det ?alternativa livet? kan ses som en motrörelse till urbanisering, ökad konsumtion och ett allt snabbare tempo i samhÀllet. Detta Àr en kvalitativ studie med syftet att undersöka det alternativa livet. Sex informanter intervjuades om deras upplevelser och uppfattningar av det alternativa livet. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrÄn en induktiv tematisk metod.
Designa in, designa ut : social exkludering i det offentliga rummet : en frÄga för landskapsarkitekter
Under 2000-talet har det blivit allt viktigare för stÀder att genom upprustning ordning attrahera investerare, invÄnare och turister. Upprustning av offentliga miljöer och en ökad övervakning bidrar till en allt mer homogen stad. I centrala delar av svenska stÀder ses hemlösa och missbrukare ofta som ett hot mot platsens marknadsvÀrde. För att undvika att missbrukare och hemlösa vistas pÄ offentliga platser omformas dessa för att bli mer öppna och ljusa. För att undvika att mÀnniskor vistas för lÀnge pÄ platser tas bÀnkar bort eller utformas bÀnkar som det inte gÄr att ligga pÄ.
At Jómi och Jómsborg: slaviska namn i fornnordiska kÀllor? : En etymologisk undersökning
I denna uppsats undersöks ett flertal ortnamnsformer som förekommer i olika tyska, slaviska och skandinaviska kÀllor och betecknar ett och samma stÀlle, nÀmligen staden Wolin belÀgen pÄ sydspetsen av ön Wolin i polska Pommern. Syftet med arbetet Àr dels att faststÀlla etymologin av tvÄ av Wolin-namnen, at Jómi och Jómsborg, dels att förklara hur alla ortnamnsformer som betecknar staden Wolin hÀnger ihop och bestÀmma vilka faktorer som orsakade en sÄdan namnmÄngfald. Undersökningens material utgörs framför allt av de Wolin-namnformer som förekommer i de skandinaviska och de med dessa relaterade tyska kÀllorna. Materialet analyseras i stort sett enligt den traditionella namntolkningsmetoden. Det visar sig att formen at Jómi sannolikt hÀrstammar frÄn det pommerska naturnamnet *J?ma (? j?ma f.
Att lÄna frÄn Grameen Bank : Hur fattigdom, sÄrbarhet och samhÀllsstatus förÀndrats för fyra kvinnor i Bangladesh
A2161Bangladesh har 120 miljoner innevÄnare och minst 50% av dessa lever i mycket svÄrfattigdom. Grameen bank Àr en av de institutioner som försöker Àndra pÄ detta. Genom attlÄna ut smÄ summer utan krav pÄ sÀkerhet ger man Àven de fattigaste en chans att förbÀttrasina liv. 94 % av Grameen banks lÄntagare Àr kvinnor ? vilket Àr ovanligt per se - men sÀrskiltovanligt i ett sÄ patriarkaliskt samhÀlle som Bangladesh dÀr det för 10-15 Är sedan hade varithelt otÀnkbart.