Sök:

Sökresultat:

28260 Uppsatser om Allt ćt alla - Sida 13 av 1884

wAirdrobe: Förvarar och frÀschar upp dina klÀder

Idén till projektet föddes dÄ projektgruppen sjÀlva upplevde ett problem med att klÀder ofta ligger och stökar i hemmet. NÀr vi undersökte detta nÀrmre upptÀckte vi att klÀder idag tvÀttas allt för ofta. Folk Àr osÀkra pÄ om klÀderna Àr tillrÀckligt frÀscha för att anvÀndas flera gÄnger. Det finns inte heller nÄgon bra plats att förvara de anvÀnda klÀderna pÄ och de samlas pÄ hög. Till slut hamnar allt i tvÀtten, oavsett om det Àr smutsigt eller inte.

Sverigebilder : En bildanalys av Svenska institutets informationsmaterial

Svenska institutet Àr en statlig myndighet vars uppdrag Àr att sprida en positiv och aktuell bild av Sverige. Detta har enligt dem sjÀlva blivit allt viktigare i och med globaliseringen. DÄ vÀrlden allt mer homogeniseras blir det viktigare för en nation att vara konkurrenskraftig och visa sin sÀrart för att locka hit handelspartners, investerare, studenter, turister samt arbetskraft.Den hÀr uppsatsen diskuterar Svenska institutets arbete med bilden av Sverige och de tankar och strategier som ligger bakom det informationsmaterial de producerar. Med hjÀlp av bildanalys undersöks filmen Open Skies Open Minds och broschyren Sweden & Swedes som bÄda ska illustrera det samtida Sverige. Vi har Àven analyserat intervjuer med projektledaren för filmen Cecilia Sundstrand, producenten för bÄde filmen och broschyren Claes Britton samt Svenska institutets generaldirektör Olle WÀstberg.

Den eko-effektiva staden : en studie av grönytefaktorns relevans för att sÀkra ekosystemtjÀnster

MÀnniskan Àr i allt större utstrÀckning urban och nÀr stÀderna förtÀtas Àr det ofta friytorna som gÄr förlorade. Detta trots att grönska har flertalet positiva effekter som att förse oss mÀnniskor med livsnödvÀndiga ekosystemtjÀnster. För att Ästadkomma ett hÄllbart stadsliv mÄste stadens friytor planeras pÄ ett medvetet sÀtt som gör dem attraktiva och hÀlsosamma för mÀnniskor, djur och vÀxter. Att integrera ekosystemtjÀnster i planeringssammanhang Àr ett angreppssÀtt som anvÀnds allt mer för att frÀmja en hÄllbar stadsutveckling. I Malmö som berÀknas vÀxa med 100 000 invÄnare de nÀrmsta tjugo Ären finns en ambitionen om en tÀt och samtidigt grön stad.

Förtroende för E-handel : Vilka skillnader finns det i olika generationersförtroende för e-handeln?

Förtroendet för den sÀljande parten spelar en avgörande roll i all typ av handel, men kan vara Àn mer avgörande vid internetbaserad handel. E-handeln vÀxer sig starkare för varje Är som gÄr, dÀr allt fler branscher vÀljer att representera sig i mediet, och dÀr allt fler konsumenter hittar nÄgot av intresse. Symbiosen av att allt fler branscher etablerar sig, och dÀr allt fler konsumenter anvÀnder internet som marknadsplats stÀller ökade krav pÄ e-butikernas förtroendeingivelse. Syftet med denna rapport Àr att identifiera eventuella skillnader i förtroendet för e-handel, med avsikt pÄ personer i olika Äldersgenerationer. Med detta menas om det finns skillnad i personers förtroende för e-handel, beroende pÄ vilken Äldersgeneration den tillfrÄgade tillhör.Undersökningsmodellen och dess frÄgestÀllning har i denna rapport utgÄtt ifrÄn en kvantitativ enkÀtundersökning, för att utifrÄn tvÄ stora populationer dra generella slutsatser om de bÄda generationernas synpunkter och förhÄllningssÀtt till förtroendet för e-handel, samtidigt som det empiriska materialet jÀmförts mot Svensk Handel och andra vetenskapliga studier.Resultatet visar att de bÄda generationerna har ett relativt lika synsÀtt med liknande Äsikter, men dÀr den yngre generationen generellt pÄvisar större förtroende för internetbaserad handel, dÀr den Àldre stÀller sig nÄgot avvaktande och riskanalyserande gÀllande handelssÀttet..

TÀtare och grönare : en fallstudie lÀngs EriksfÀltsgatan i Malmö

Att vĂ€xa inĂ„t, eller att förtĂ€ta, Ă€r nĂ„got som man i mĂ„nga stĂ€der strĂ€var efter. En av dem Ă€r Malmö som i sin nya översiktsplan, ÖP2012, lĂ€gger mycket fokus pĂ„ just förtĂ€tning. Det Ă€r ett viktigt steg ifrĂ„n den funktionsuppdelade till den blandade staden och kan innebĂ€ra bĂ„de miljömĂ€ssiga, sociala och ekonomiska fördelar. Exempelvis genom att resurser samutnyttjas bĂ€ttre, fĂ€rre transporter, större trygghet, bĂ€ttre integration och större attraktivitet. En ogenomtĂ€nkt förtĂ€tning kan dock innebĂ€ra negativa konsekvenser.

Astronomins intellektuella bas 1999 - 2013 : En författarcociteringsanalys av fÀltet astronomi

Kontext: I denna uppsats kartlades den intellektuella basen i forskningsfÀltet astronomi. MÄl: Syftet med denna uppsats var att studera strukturella förÀndringar som skett i det vetenskapliga fÀltet astronomi mellan 1999 och 2013 och identifiera dess specialomrÄden. Metod: Syftet uppfylldes med tre författarcociteringsanalyser, en för perioden 1999-2003, en för 2004-2008 och den sista för Ären 2009-2013. Totalt hÀmtades 94642 artiklar för analys frÄn de fem core-tidskrifterna Astrophysical Journal, Astronomical Journal, Montly Notices of the Royal Astronomical Society, Astronomy and Astrophysics och Publications of the Astronomical Society of the Pacific mellan Ären 1999 och 2013. Resultat: De visade sig att de största specialomrÄdena i astronomins intellektuella bas tillhörde kosmologin.

SjÀlvklarhet eller hÀmsko? : En studie av nÄgra grundskollÀrares syn pÄ inkludering

Undersökningens syfte Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare inom den svenska grundskolan ser pÄ inkludering och den bygger pÄ intervjuer som genomförts med klass- och resurslÀrare pÄ lÄg-, mellan- och högstadiet i en liten mellansvensk kommun. Resultaten visar att man har en positiv instÀllning till inkludering gÀllande den demokratiska aspekten och skapandet av "en skola för alla", men att det finns en skillnad mellan klass- och resurslÀrares tankar kring vilka som gynnas resultatmÀssigt av ett inkluderande arbetssÀtt. Resurspedagogerna i undersökningen menar att alla elever gynnas av ett inkluderande arbetssÀtt medan klasslÀrarna menar att barn utan svÄrigheter riskerar att missgynnas resultatmÀssigt vid en allt för lÄngtgÄende inkludering. Resurspedagogerna i undersökningen ser vÀldigt negativt pÄ segregerande lösningar men klasslÀrarna, framförallt pÄ lÄgstadiet, ser i viss utstrÀckning behov av sÀrskilda undervisningsgrupper. Alla informanter Àr eniga om att det behövs ökade resurser för att uppnÄ en lyckad inkludering i praktiken och en annan viktig faktor för en framgÄngsrik inkluderande praktik anser man att skolledningens instÀllning och stöd Àr.

Undervisning i NO för alla

Cvetanovski, Daniela (2010). Undervisning i NO för alla. KartlÀggning av NO-undervisningen pÄ fyra institutioner inom Statens institutionsstyrelse i Södra Regionen (Teaching science subjects for all. Identification of science subjects teaching at four institutions in the Statens Institutionsstyrelse in Southern Region). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med examensarbetet Àr att fÄ en ökad kunskap om hur NO-undervisningen pÄ institutioner inom Statens institutionsstyrelse, SiS, bedrivs samt att kunna ge förslag pÄ hur man kan utveckla NO-undervisningen pÄ institutionerna.

Projektmiljön, en risk för utbrÀndhet?

PÄ senare tid har det blivit allt vanligare att arbetsuppgifter utförs i projektform. Samtidigt Àr utbrÀndhet ett Àmne som fÄr allt mer utrymme i samhÀllsdebatten i takt med att antalet lÄngtidssjukskrivna i Sverige ökar. VÄrt syfte med detta arbete Àr att undersöka eventuella stressfaktorer i en projektmiljö. DÀrefter vill vi se hur faktorerna kan förebyggas sÄ att en eventuell koppling mellan projektarbete och utbrÀndhet gÄr att motverka. Med hjÀlp av litteratur inom omrÄdet presenterar vi arbetsformen projekt samt en projektledares roll.

Amfetamin : en kartlÀggning

Amfetaminsmugglingen in till Sverige har under senare Är blivit allt mer omfattande likasÄ missbruket. Poliser kommer att komma i kontakt med narkotika och problematiken runtomkring det samma i sitt dagliga arbete. Syftet med rapporten Àr att lÀsaren ska fÄ kunskap om hur smugglingen fungerar in till Sverige och hur stort missbruket Àr. Amfetaminets historia börjar under andra vÀrldskriget. Soldater i de stridande förbanden fick amfetamin för att fÄ bÀttre uthÄllighet.

Arbetsplanering i hemtjÀnsten : En studie av arbetstillfredstÀllelse

FrÄn skillnad till 1950-talets hemsamariter som spenderade hela sin arbetstid hos de gamla Àr dagens vÄrdbitrÀdes arbete allt mer styrt av detaljerade arbetsscheman. I samband med 1990-talets höga krav pÄ effektivisering inom omsorgen ersÀtts den manuella planeringen med IT - planering i allt fler hemtjÀnstverksamheter. Alla dessa förÀndringar har betydelse för vÄrdbitrÀdenas arbetstillfredsstÀllelse. Syfte med denna studie var att jÀmföra tvÄ olika hemtjÀnstgrupper dÀr den ena hemtjÀnstgruppen planerade arbetet manuellt och den andra hemtjÀnstgruppen planerade arbetet med hjÀlp av ett datasystem. Undersökningen skulle visa hur olika former av arbetsplanering pÄverkade vÄrdbitrÀdenas arbetstillfredsstÀllelse: vÄrdbitrÀdenas ansvar för arbetet och deras sjÀlvbestÀmmande/inflytande över det vardagliga arbetet.

"Sveriges bÀsta lÀrarutbildning" : Estetiska lÀrprocesser i lÀrarutbildningen vid Högskolan i Halmstad

Denna kritiska studie visar att inom lÀrarutbildningen vid högskolan i Halmstad hÀrskar en metod över andra att förpacka, distribuera, erhÄlla och bedöma kunskap. Det Àr framför allt textmediet och den akademiska ideologin som tillsammans med den förra reproducerar lÀrkulturer och lÀrstrategier vilka Àr troliga att ge Äterverkan pÄ hur blivande lÀrare iscensÀtter sin praktik. Detta sker trots en uttalad argumentation hos företrÀdare för lÀrarutbildningen som slÄr fast vikten av att kunna erbjuda ett rikt lÀrande som harmonierar med olikheter vilket fÄr stöd av skolans uppdrag som Àr att erbjuda en skola för alla dÀr alla ska erbjudas likvÀrdig utbildning efter sina egna förutsÀttningar, förmÄgor och kvaliteter.Studien identifierar en dikotomi som bestÄr av motpolerna estetiska lÀrprocesser ? akademisk ideologi som fÄr en Äterverkan för estetikens position i lÀrarutbildningen dÄ motsatsparet ses ha en relation dÀr den ena utesluter den andra. LikasÄ medvetandegörs den akademiska ideologin och i studien diskuteras ocksÄ i vilken grad den verkar som dold och/eller synlig.

Kommuninva?nares attityd till turismutveckling ? Svenljunga och Tranemo

Turism a?r en allt mer va?xande bransch vilket betyder att allt fler omra?den satsar inom destinationsutveckling. Ma?let med fo?ljande studie a?r att underso?ka hur lokalbefolkningen ser pa? turismen, hur de ser pa? utvecklingen i omra?det, som na?got positivt eller negativt och vilken image av turismen som de ser inom de tva? kommunerna. Det har inte gjorts na?gon tidigare underso?kning kring lokalbefolkningens attityder till turismutveckling i Svenljunga eller Tranemo..

"Det blir tufft för en del". En intervjustudie avseende gymnasieskolan som en skola för alla

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur dagens gymnasieskola arbetar för att för-verkliga intentionen om ?en skola för alla?. De centrala frÄgestÀllningarna har handlat om hur informanterna ser pÄ möjligheten för alla elever att uppnÄ kunskapsmÄlen, hur elever i behov av sÀrskilt stöd identifieras och hur detta stöd definieras, vilka stödinsatser som erbjuds samt vilken roll ÄtgÀrdsprogrammen spelar i detta sammanhang. UtifrÄn dessa frÄgestÀllningar ana-lyseras i vilken mÄn gymnasieskolan kan betraktas som en skola för allaStudiens teoretiska referensramen har utgjorts av ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Uti-frÄn detta perspektiv har det empiriska materialet analyserats med en kritisk ansats och ett reflexivt förhÄllningssÀtt.Metoden som anvÀnts har varit kvalitativ intervju.

Hur VD:n ser pÄ sin ledningsgrupp

Dagens verklighet bestÄr för de flesta företag av en alltmer förÀnderlig omvÀrld med ökade kommunikationsmöjligheter. Detta medför Àven en ökad konkurrens vilket i sin tur medför att arbetsklimatet pÄ företagen blir allt tuffare, för sÄvÀl de anstÀllda som ledningen och dess VD. Det har under det gÄngna Äret skrivits mycket i dagspressen samt i affÀrstidningar om det hÄrda arbetsklimatet som rÄder inom nÀringslivet idag. Genom dessa marknadsförhÄllanden sÄ blir byten av VD:ar en vanlig företeelse för dagens företag. Det talas om att vara rÀtt man pÄ rÀtt plats vid rÀtt tillfÀlle.

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->