Uppsatsen klassiska kinesiska trädgårdar har som syfte att utifrån västerländsk och kinesisk litteratur ge en insikt i de kinesiska trädgårdarnas utveckling och funktion. Uppsatsen ska också visa vilka idéer och filosofier som har format trädgårdarna. I litteraturstudien har framkommit att de kinesiska trädgårdarna innehåller tre viktiga element som skiljer den kinesiska trädgården från andra trädgårdsstilar. Dessa är berg, vatten och arkitektur. Berg och vatten är viktiga symboler i den kinesiska kulturen och ska framkalla känslan av att befinna sig i naturen. Byggnaderna integreras med trädgården och trädgården betraktas som en förlängning av huset, ett extra vardagsrum.

Att gestalta med ljud inom landskapsarkitektur kan ses som relativt ovanligt. Ljudets inverkan på människor och hur detta påverkar utemiljöers karaktär har det dock experimenterats med sedan antikens Grekland. Man använde sig av olika ljudinstallationer som producerade ljud med hjälp av naturens krafter ? luft och vatten. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka ljudinstallationer som har använts i historien samt visa exempel på hur de kan användas i modern tid.

Schemal?ggning med m?nga delade resurser ?r ett algoritmiskt problem d?r ett antal jobb ska schemal?ggas p? identiska maskiner. Varje maskin kan endast bearbeta ett jobb ?t g?ngen. Varje jobb h?r till en specifik resurs, och tv? jobb som delar samma resurs kan inte behandlas parallellt. Att minimera makespan, vilket ?r tiden d? det sista jobbet avslutas, ?r ett NP-sv?rt problem.

Uppsatsen syftar till att studera regional omsorg om vatten i området Roxen och Glan i Östergötland. Det görs ur olika perspektiv, där det första är ett historiskt bakgrundsperspektiv. Förutom den historiska tillbakablicken berör frågorna i studien, samhälleliga och nutida förhållanden som kan knytas till framtida regional förvaltning. Syftet är just att, i ett historiskt och nutida perspektiv, lyfta fram aspekter på vattenmiljöfrågor i området Roxen och Glan som grund för bedömning av en framtida regional omsorg om vatten. I arbetet har metod och teori samverkat och uppsatsen är i första hand en samhällsvetenskaplig kvalitativ studie.

Fytoremediering är samlingsnamnet på den marksaneringsmetod som utnyttjar växters förmåga att tolerera, extrahera, degradera eller stabilisera olika typer av föroreningar i mark och vatten. Att växters olika egenskaper genom historien använts för att utveckla och förbättra förutsättningar i bl.a. jordbruket är ingenting nytt. Vi lever i en tid där ett allt högre tryck på naturen och jordens resurser påverkas av att vi blir fler och fler människor som ska dela på dem. I våra postindustriella städer finns många restytor påverkade av de verksamheter som tidigare huserat där, med förorenad och förstörd mark som följd.

Plats är ett väletablerat verktyg inom marknadsföringsteori och har under senare år legat till grund för forskning som undersöker försäljningsställets påverkan på olika variabler inom konsumentbeteende. Parallellt med denna utveckling har också nya teorier inom låginvolverat beslutsfattande utvecklats, däribland teorin om signalbaserat beslutsfattande. Teorin utgår från den oinvolverade konsumenten som fattar köpbeslut utifrån en temporär uppsättning av signaler som presenteras vid köptillfället. Som ett resultat av att beslutsfattandet utgår från en tillfällig signaluppsättning anses ingen långsiktig struktur för beslutsfattandet existera, utvärderingen kan istället skilja sig mellan olika köptillfällen. Med utgångspunkt i denna notis ämnar denna studie beskriva hur dimensionen plats påverkar betydelsen av signaler vid låginvolverat beslutsfattande.

Våtmarker har länge varit viktiga inslag i Sveriges odlingslandskap. Dels för människan men framförallt för vilda fåglar. Stora förändringar skedde emellertid under slutet av 1800-talet och fram till mitten av 1900-talet. Många åar rätades, marker dikades och vattennivåer i sjöar sänktes. Sveriges växande befolkning var anledningen till att jordbruket krävde allt större utrymme.

Under sommaren förekommer många tävlingar utomhus på gräsbanor inom många olika hästsporter. Flera faktorer, till exempel fukthalten i en gräsbana, påverkar banans dämpande egenskaper, vilka i sin tur påverkar skadefrekvensen. En häst ben utsätts för stora belastningar när den springer fort eller hoppar högt och då är det viktigt att underlaget har bra stötdämpande egenskaper för att minska risken för skador. Syftet med denna studie är att med hjälp av litteraturstudier beskriva faktorer som påverkar stötdämpningsegenskaper i gräsbanor och att i praktiken testa några olika metoder att mäta en gräsbanas kondition samt hur den påverkas av regn/bevattning. De metoder som användes var fallhejare, Going-stick, penetrometer och markfuktmätare. I de praktiska försöken uppmättes tre stycken rutor på vardera 2x5 m, som märktes upp tydligt på Flyinges grästävlingsbana.

Vid bytet från grundvattentäkt till ytvattentäkt i Bjuvs kommun började klagomål om dricksvattnets kvalitet att strömma in till Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp (NSVA), ansvarig för vattenverksamheten i kommunen. Syftet med denna studie är att kartlägga klagomålen kring dricksvattnet, ringa in problemet och eftersöka orsaken. Detta har skett genom intervjuer med konsumenter liksom vattenprovtagningar hos dessa. En geografisk spridning låg till grund vid valet av provtagningspunkterna. Utöver mikrobiologiska, kemiska och fysikaliska parametrar som inkluderas i Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten har vattnet analyserats för innehåll av geosmin, 2-metylisoborneol och 2,4,6-trikloranisol då dessa föreningar är kända för att orsaka dålig lukt och bismak på dricksvatten.

Detta examensarbete innefattar en kundenkätundersökning i Kalix kommun där 500 st slumpvis utvalda personer får medverka genom att besvara 47 st frågor som handlar bland annat om gator, parker, vatten och avlopp samt sophämtning i Kalix kommun. En viktig del i en kommuns trovärdighet gentemot medborgarna är att de får göra sin röst hörd. Ett sätt är att medborgarna får medverka i en kundenkätundersökning där de kan svara på frågor som gäller den tekniska servicen i kommunen. Med hjälp av denna undersökning kan kommunen ta del av medborgarnas svar och synpunkter och bemöta dem. Syftet med examensarbetet är att undersöka vad Kalixborna anser om kommunens gator, parker, vatten och avlopp och sophämtningen, och hur de kan vara med och påverka kommunens tekniska service och på det sättet underlätta för Kalix kommun till förbättringar inom dessa områden.

Stimulering av forskning och utveckling genom skatteincitament har under de senaste decenierna varit ett omtalat samtals?mne inom b?de politiken, ekonomin och skattejuridiken. ?r 2014 presenterades ett nytt avdrag p? arbetsgivaravgifter och allm?nna l?neavgifter f?r anst?llda som jobbar med forskning och utveckling. ?r 2024 s? fick detta avdrag sin egen lag, Lag (2023:747).

Mikroalger har en förmåga att reducera näringsämnen i näringsberikat vatten samtidigt som de kan producera kommersiellt intressanta ämnen. Att odla mikroalger i dräneringsvatten från växthusodling skulle kunna vara ett sätt för odlare, som inte använder recirkulerande odlingssystem, att återvinna näringsberikat vatten. Om mikroalgerna producerar värdefulla metaboliter så kunde detta vara ett sätt för odlare att vinna ekonomiskt samtidigt som näringsläckaget reduceras. I detta arbete undersöks möjligheten att odla mikroalgerna Chlorella vulgaris och Haematococcus pluvialis i en näringslösning med ett näringsinnehåll som motsvarar det i returvatten från växthusodling av tomat. C. vulgaris har en hög proteinhalt och innehåller även fleromättade fettsyror och karotenoider.

Världen idag förväntas möta stora förändringar i klimatet. Följdeffekterna är många och leder exempelvis till havsnivåhöjningar och intensivare regn. Ökade och varierande mängder vatten i urbana miljöer är en följdeffekt av detta vilket i vissa fall leder till översvämningar. Studier som gjorts av framtida klimat antyder att extrem nederbörd blir allt vanligare. Syftet med denna studie har varit att bidra med alternativa idéer om hur ökade mängder vatten orsakade av klimatförändringar kan hanteras i gestaltningen av staden, där vattnet ska ses som en resurs istället för ett problem. Målet har varit att för en stadsmiljö i Helsingborg utforma ett stadsrum som kan ta emot stora mängder vatten och som kan vara attraktivt både när det blir vattenfyllt och när det är torrlagt. Stadsrummet ska även kunna fungera som ett pedagogiskt inslag i staden genom att framhäva klimatförändringarna och samtidigt bidra till en rekreativ stadsmiljö. Arbetet har varit en designprocess som har bestått av en kunskapsinhämtande del och en gestaltande del. Ett antal svenska kommuners syn (Helsingborg, Göteborg, Malmö och Kristianstad) på klimatanpassning har studerats, vilket visade på att de till stor del ser de ökade mängderna vatten som ett problem och vattnet anses vara ett hot mot staden och dess invånare.

EU:s ramdirektiv för vatten trädde i kraft i december år 2000 och syftar till att för framtiden skapa en gemensam vattenpolitik i EU. Direktivets överordnade mål är att uppnå en tillfredsställande miljökvalitet i samtliga naturliga ytvatten i Europa. Kraftigt påverkade vatten ska endast nå upp till ett bästa möjliga tillstånd där mänsklig verksamhet fortfarande tillåts. I Sverige leds vattenförvaltningen av den nybildade Vattenmyndigheten. Direktivet, dess förarbeten och implementering i Sverige undersöks i examensarbetet. De flesta vattenförekomster i direkt anslutning till vattenkraftanläggningar har preliminärt klassificerats som kraftigt modifierade och omfattas då av de mindre ambitiösa miljömålen.

EU:s ramdirektiv för vatten trädde i kraft i december år 2000 och syftar till att för framtiden skapa en gemensam vattenpolitik i EU. Direktivets överordnade mål är att uppnå en tillfredsställande miljökvalitet i samtliga naturliga ytvatten i Europa. Kraftigt påverkade vatten ska endast nå upp till ett bästa möjliga tillstånd där mänsklig verksamhet fortfarande tillåts. I Sverige leds vattenförvaltningen av den nybildade Vattenmyndigheten. Direktivet, dess förarbeten och implementering i Sverige undersöks i examensarbetet.