Konstruerade våtmarker för jaktbara sim- och dykänder
Utformning för näringsavskiljningUtformning för sim- och dykänderVåtmarker i odlingslandskapFågelvåtmarkerVåtmarksfåglar
Våtmarker har länge varit viktiga inslag i Sveriges odlingslandskap. Dels för människan men framförallt för vilda fåglar. Stora förändringar skedde emellertid under slutet av 1800-talet och fram till mitten av 1900-talet. Många åar rätades, marker dikades och vattennivåer i sjöar sänktes. Sveriges växande befolkning var anledningen till att jordbruket krävde allt större utrymme. Effektivisering av jordbruket i form av större arealer och användande av bekämpningsmedel, resulterade i att näringsläckage från åkrar blev ett stort problem. Rätande av åar, utdikningar, sänkning av vattennivåer i sjöar och förstoring av odlingsarealer medförde att vatten från både städer och åkermark transporterades ut till havet snabbare än tidigare. Naturliga reningsprocesser som sker då vatten uppehålls i våtmarker, dammar och sjöar hämmades och övergödning blev ett problem. Problem med övergödda sjöar och hav finns än idag men vetskap om konsekvenserna har lett till att lokala, regionala och internationella riktlinjer och bestämmelser har tagits fram för att återskapa viktiga biotoper i odlingslandskapet. Anläggning och restaurering av våtmarker har även blivit populärt för att gynna fåglar, i vissa fall jaktbara änder. Med kunskap om hur olika arter kan gynnas och hur vatten effektivt kan renas i våtmarker, kan vi bidra till att övergödning av sjöar och hav minskar samt öka antalet viktiga våtmarksbiotoper i odlingslandskap.
Syftet med detta kandidatarbete var att undersöka vad som krävs för att sim- och dykänder skall trivas i våtmarker, om eventuella konflikter kan uppstå mellan våtmarker vars utformning optimerats för att rena vatten effektivt och våtmarker vars utformning optimerats för jaktbara sim- och dykänder samt hur dessa konflikter i så fall kan lösas. En litteraturstudie har därför genomförts för att jag skall kunna få svar på ställda frågeställningar.
I litteraturstudien beskrivs hur våtmarker fungerar, hur de bör utformas för att rening av vatten skall bli effektivt, våtmarkers betydelse för änder samt hur våtmarker bör utformas för att gynna jaktbara sim- och dykänder. I delen om näringsavskiljande våtmarker beskrivs våtmarkers historia, den naturliga reningsförmågan samt konsekvenser vid fel utformning. I delen om fågelvåtmarker beskrivs sim- och dykänder översiktligt, våtmarkers betydelse för änder samt hur kunskap om utformning gör att våtmarker blir attraktiva.
Konflikter kan uppstå mellan våtmarker som har behandlas i detta arbete. Det framgår i litteraturstudien. Hur stora konflikterna blir och om de går att lösa beror på personerna som utformar och anlägger våtmarker. Enligt min uppfattning kan utformning och anläggning kombineras mellan flera intressen om kunskap och vilja finns. För att bästa resultat skall uppnås krävs emellertid att flera faktorer jämförs med varandra.