Jag har gjort en undersökning i form av en textanalys av en lokal skolplan samt en kvalitativ intervju. Bakgrunden till arbetet kommer frÄn tidigare undersökningar som visat att skolorna har svÄrt att nÄ upp till det nytÀnkande som kursplanen i geografi krÀver. Syftet med min undersökning Àr att se om jag genom den kommunala skolplanen kan finna stöd för att man i denna kommun satsar pÄ att stÀrka skolÀmnet geografi. Min undersökning visar att den lokala skolplanen 2005 ? 2008 i kommunen inte lÀgger stor vikt att satsa pÄ geografiÀmnet som helhet i skolan. DÀremot har jag fÄtt fram resultat som visar att skolorna genom den lokala skolplanen fÄr extra stöd i att utveckla undervisningsmetoder för begreppen demokrati och jÀmstÀlldhet. Positivt Àr Àven att jag funnit att kommunen, genom Naturskolan, satsar pÄ just de geografiska begrepp som mÄnga elever enligt tidigare forskning anser svÄra, nÀmligen de naturvetenskapliga..

Denna studie handlar om hur mottagandet av nyanlÀnda elever gÄr till i SödertÀljekommun.Syftet med studien Àr att undersöka hur staten genom kommunalnivÄ tÀnkersig att nyanlÀnda elever ska tas emot i den svenska skolan och hur skolledning ochövrig personal förvÀntas arbeta med detta.Genom en kvalitativ metod har vi studeratkommunala dokument i kombination med intervjuer, hur mottagande av nyanlÀndaelever kan gÄ till vÀga i praktiken.Det som kommit fram ur analysen visar pÄ att detÀr av stor vikt att skolpersonalen och hela kommunen arbetar efter samma mÄl och attett gemensamt tÀnk genomsyrar organisationerna för att ett rÀttvist och gottmottagande ska kunna ges.Analysen visar att största ansvaret ligger pÄ skolan ochden enskilda lÀraren. Slutsatsen Àr att samhÀllet och skola behöver integreras mer ochregeringen behöver tillgodose skolornas behov av verktyg och resurser för att kunnage de nyanlÀnda den bÀsta skolintroduktionen..

UtgÄngspunkten i detta arbete Àr vÄrt intresse för hur elever uppnÄr förstÄelse i fysik och om/hur de ser kopplingar till verkligheten/vardagen. Anser gymnasieelever att det Àr viktigt med denna koppling? I vÄrt arbete har vi valt att dela in fysikundervisningen i fyra moment, genomgÄng, problemlösning, demonstration samt laboration, hÀr har vi skrivit momenten i ordningen, frÄn det mest abstrakta till det mest konkreta. VÄrt syfte Àr att redogöra för de fyra momentens betydelse i undervisningen nÀr det gÀller att alla elever ska kunna uppnÄ förstÄelse. Vi har valt att utforma en elevenkÀt med ett antal frÄgor kring fysikundervisning och bl.a.

I Sverige Àr kommunerna ansvariga för planeringen genom det kommunala planmonopolet. I och med att mÀnniskor blir allt mer rörliga suddas grÀnserna ocksÄ ut allt mer. Kommunerna tvingas Àndra sina rutiner och se pÄ exempel, för att lÀra sig hur planeringen över grÀnser gÄr till. Flera faktorer och aktörer pÄ lokal, regional, och nationell nivÄ pÄverkar hur den regionala planeringen ser ut.I landskapssammanhang Àr det en nödvÀndighet att planera över grÀnser, och efterfrÄgan av planeringsstrategier över grÀnser vÀcker behovet av större regioner, dÀr gemensamma strategier kan ange ramarna.Genom studier av litteratur som tar upp exempel pÄ regionalplanering i olika skalor och definitioner av aktörer och begrepp, ges i den hÀr uppsatsen en bild avhur regional planering fungerar idag. Litteraturen Àr hÀmtad frÄn EU?parlament, Sveriges Regering och Riksdag samt bÄde statliga verk och andra organisationer som beskriver sina och andras roller inom planering som försiggÄr över grÀnserna..

I Sverige Àr kommunerna ansvariga för planeringen genom det kommunala planmonopolet. I och med att mÀnniskor blir allt mer rörliga suddas grÀnserna ocksÄ ut allt mer. Kommunerna tvingas Àndra sina rutiner och se pÄ exempel, för att lÀra sig hur planeringen över grÀnser gÄr till. Flera faktorer och aktörer pÄ lokal, regional, och nationell nivÄ pÄverkar hur den regionala planeringen ser ut.I landskapssammanhang Àr det en nödvÀndighet att planera över grÀnser, och efterfrÄgan av planeringsstrategier över grÀnser vÀcker behovet av större regioner, dÀr gemensamma strategier kan ange ramarna.Genom studier av litteratur som tar upp exempel pÄ regionalplanering i olika skalor och definitioner av aktörer och begrepp, ges i den hÀr uppsatsen en bild avhur regional planering fungerar idag. Litteraturen Àr hÀmtad frÄn EU?parlament, Sveriges Regering och Riksdag samt bÄde statliga verk och andra organisationer som beskriver sina och andras roller inom planering som försiggÄr över grÀnserna..

Syftet med studien var att undersöka hur tidsbalansen var mellan hemmet och förskolan ur ett perspektiv utifrÄn barnets vistelsetid pÄ förskolan. För att undersöka detta har vi anvÀnt oss av tidigare forskning och litteratur samt genom en kvalitativ metod via elektroniska enkÀter för vÄrdnadshavare och pedagoger bÄde kommunala och privata verksamheter. Resultatet visar att vÄrdnadshavare till stor del vill korta ner sina barns vistelsetid pÄ förskolan men att samhÀllet sÀtter ?kÀppar i hjulet? för det med krav, bÄde uttalade och tysta. I vÄrdnadshavarnas svar kan vi uppfatta att samhÀllet undergrÀver förÀldrarollen genom att pÄvisa att pedagoger Àr bÀst pÄ att stimulera barnet.

Sammanfattning Denna undersökning Àr ett resultat av vÄrt intresse av att sÀtta oss in i hur man kan utforma ett livskunskapsarbete i grundskolans tidigare Är och varför man bör arbeta med dessa frÄgor. Vi har Àven valt att studera vad ett sÄdant arbete kan ge för resultat. Vi har utfört en kvalitativ undersökning genom intervjuer och observationer. Dessa Àr genomförda pÄ tre grundskolor i södra Sverige. Genom denna undersökning fann vi att skolorna Àr fria att sjÀlva utforma sitt livskunskapsarbete men att de till stor del anvÀnder sig av nÄgra specifika lÀromedel.

Budget Àr ett verktyg för att planera och styra en verksamhet. DÀrför mÄste en budget anpassas efter den enskilda verksamheten, för att den skall kunna nÄ de uppsatta mÄlen. I den kommunala verksamheten ifrÄgasÀtts inte budget som styrmedel, dÄ denna Àr lagstadgad i kommunallagen. UpprÀttandet av en budget Àr en tidskrÀvande process som omfattar upprÀttande av, beslut om, verkstÀllande och efterkontroll av en budget. Denna process Àr central inom kommunerna eftersom den sÀtter en typ av ram för hela verksamheten.

Abstrakt Titel: Kommunikationens roll vid implementering av Balanserat Styrkort -En studie om förbÀttrad kommunikation vid implementeringen Författare: Cecilia Dorbell, Emelie Carlsson och Lotta Norrena Handledare: Katrin Franander Institution: Institutionen för Industriell ekonomi, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 15 högskolepoÀng Syfte: Den hÀr studien syftar till att förbÀttra samt ge en större förstÄelse för kommunikationen vid implementeringen av balanserade styrkort. Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie och undersökningen baseras pÄ intervjuer gjorda bland fyra kommunala bolag i Sverige. Slutsatser: Studien leder fram till att ett samband identifieras mellan kommunikation, motivation och mÄluppfyllelse, samt mellan kommunikation, kultur och lÀrande. Detta samband kan anvÀndas för att förstÄ och förbÀttra kommunikationen vid implementering av balanserat styrkort. .

RÀddningsenheterna inom Försvarsmaktens vapengren Flygvapnet har som huvuduppgift att genomföra insatser vid flygplanshaverier. För denna uppgift bedrivs det regelbundna övningar dÀr personalen fÄr trÀna sina kunskaper och utrustningen testas. Utöver huvuduppgiften förvÀntas rÀddningsenheterna kunna hantera övriga olyckor som sker vid militÀra baser eller dess nÀromrÄde, sÄ kallade vardagliga olyckor. Ska vardagliga olyckor sÄsom brand i byggnad, brand ej i byggnad, trafikolycka, utslÀpp av farligt Àmne och drunkning/-tillbud hanteras Àr förmÄgan varierad. Mycket ny utrustning har tillförts pÄ senare tid.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

A variety of studies have been conducted on the use of the balanced scorecard in the public sector. Fewer studies, however, is made at a lower, more local level within municipal departments. The aim is to describe the scorecard application by two different departments, while scorecard adjustment over time and actors and their rules are addressed in this context. This has led us to the following problem: How can scorecard application be described in two different departments in a municipal context? In the theoretical framework we presented fundamental theories of balanced scorecard in different contexts, a scorecards translation process and the rules that guide and limit the actors in the organization.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

I detta arbete har vi undersökt hur fyra olika musiklÀrare nÄr instrumentalelever med olika förutsÀttningar och personligheter genom att göra lektionerna sÄ motiverande och givande som möjligt. Vi skapade fyra fiktiva elever som hade olika förutsÀttningar, Älder, personligheter och befann sig pÄ varierande musikalisk nivÄ. Vi gjorde fyra intervjuer med bas- och ensemblelÀrare pÄ kommunala musikskolan om hur de skulle gÄ till vÀga om de skulle undervisa dessa elever. NÀr intervjuerna var gjorda jÀmförde vi informanternas tankar om individualisering med vÄra egna för att sedan framstÀlla lektionsförslag för de fyra eleverna. NÀr vÄra lektionsplaneringar var klara utvÀrderade vi dem för att se vilka för- och nackdelar förslagen hade.

SyfteSyftet med studien Àr att undersöka anvÀndandet av kompenserande datorhjÀlpmedel i den svenska grundskolan för elever med brister i lÀs- och skrivförmÄga och hur personalens instÀllning och kompetens ser ut nÀr det gÀller dessa hjÀlpmedel.MetodStudien innefattar en enkÀtundersökning genomförd i alla kommunala grundskolor frÄn Är 0 - 9 i sex olika kommuner.ResultatUndersökningarna visar att fÄ elever har tillgÄng till dator som kompensatoriskt hjÀlpmedel. Datorn som kompensation nyttjas i mycket begrÀnsad omfattning i det dagliga arbetet i klassrummet. Elevens anvÀndande av dator begrÀnsas till fÀrdighetstrÀnande programvara och textbehandling med rÀttstavning. Undersökningen redovisar bristande teknisk och pedagogisk kompetens hos skolans personal angÄende dator som kompensatoriskt hjÀlpmedel. Den lÄga svarsprocenten i enkÀtundersökningen gör att resultaten mÄste tolkas med försiktighet.DiskussionKompetenshöjning av skolans pedagoger om dator som kompensatoriskt hjÀlpmedel bÄde pedagogiskt och tekniskt Àr nödvÀndig för att tillgodose varje elevs rÀtt till anpassning efter egna förutsÀttningar och behov..