Titel Slaget om skolpengen ? En intervjustudie av fyragymnasierektorers uppfattningar om gymnasiemarknaden och gymnasiemarknadsföring i GöteborgFörfattare Anders PÄlssonKurs InterdisciplinÀrt examensarbete inom lÀrarprogrammet.Institutionen för journalistik, medier och kommunikation,Göteborgs Universitet.Termin Höstterminen 2013Handledare Jan StridSidantal 61sSyfte Undersöka hur gymnasierektorer ser pÄ gymnasiemarknaden och gymnasiemarknadsföring i Göteborg.Metod Kvalitativa informantintervjuerMaterial Transkriberade informantintervjuer med tvÄ kommunala rektorer och tvÄ friskolerektorer pÄ verksamma gymnasieskolor i Göteborg.Huvudresultat Resultatet pekar bl.a. pÄ att rektorerna anser att gymnasiemarknadsföringen i Göteborg har blivit mer informativ och att de reklamiska inslag som uppges ha varit vanliga under början av 2000-talet upplevs ha blivit fÀrre, detta trots att gymnasiemarknaden idag beskrivs som hÄrdare ÀnnÄgonsin. Resultatet indikerar ocksÄ att rektorerna anser att skolans rykte Àr avgörande för att lyckas som skola och att personliga möten pÄ mÀssor och öppna hus med blivande eleverÀr överlÀgset andra kampanjmetoder..

Ansökningshandlingarna i ett kommunalt rekryteringsÀrende Àr vanligtvis att betrakta som allmÀnna handlingar. Detta har ibland upplevts som ett problem för kommunala arbetsgivare. Det befaras att mÄnga kompetenta presumtiva intressenter avstÄr frÄn att söka sig en ny kommunal anstÀllning, dÄ det inte kan ske utan en offentlighet redan vid ansökningstillfÀllet.  Under de senaste 20 Ären har kommuner dÀrför i allt större utstrÀckning anlitat konsulter vid rekrytering av högre tjÀnstemÀn. I samband med detta har det flera gÄnger diskuterats hur detta förfarande pÄverkar offentlighetsprincipen. NÀr privata konsulter sköter kommunala rekryteringsÀrenden, menar vissa att ansökningshandlingarna i Àrendet inte Àr att betrakta som allmÀnna nÀr de inkommer till konsulten.

Studien syftar till att undersöka regionaliseringsprocesser som innehÄller infrastrukturutbyggnader, och se hur dessa pÄverkar mindre stÀder. Studien utgÄr frÄn teorier om stadsbyggnadsideal, utarbetade av Krister Olsson och Tigran Haas (2013), teorier om regional utveckling (dromoregioner), platsidentitet, post-politik samt David Harveys indelning i absoluta, relativa och relationella rum. Genom att frÀmst studera kommunala planer och arkitekters visioner, söker jag svar pÄ frÄgor om hur det sÄ kallade InterCity-projektet i Osloregionen hanterat frÄgan om stationslokalisering i Hamar, vilka ideal man kopplar till jÀrnvÀgen, hur Hamars roll i olika regioner pÄverkas, samt om man kan dra nÄgra generella slutsatser om regionaliseringsprocessers pÄverkan pÄ mindre stÀder. Resultatet visar att det saknas entydiga stadsplaneringsideal i visionerna, och att Hamar behöver definiera sin roll i de olika regioner dÀr staden ingÄr..

Uppsatsen undersöker om de sociala nĂ€tverk som uppstĂ„r i kollektiva boendeformer kan fungera som socialt stöd för individen samt bakgrunden till valet av en kollektiv boendeform. Med utgĂ„ngspunkt i socialarbetarens roll som samhĂ€llsplanerare belyser vi de socialpolitiska argument som finns för att driva frĂ„gan om kollektivhus/gemenskapsboenden. Vi granskar Ă€ven hur de större kommunala hyresvĂ€rdarna i Göteborg ser pĂ„ utvecklandet av kollektiva boendeformer utifrĂ„n de allmĂ€nnyttiga bostadsföretagens uppdrag som bland annat innefattar att utveckla den fysiska och sociala boendemiljön. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r som följer:* Vad Ă€r individens motiv till att vĂ€lja en kollektiv boendeform?* Är den kollektiva boendeformen stĂ€rkande i individens vardagsliv och i sĂ„ fall pĂ„ vilket sĂ€tt?* Hur tillfredstĂ€ller kollektiva boendeformer tillgĂ„ngen till sociala nĂ€tverk och möjlighet till socialt stöd för individen?* Hur ser de kommunala bostadsföretagen pĂ„ möjligheterna till en framtida utveckling av kollektiva boendeformer?VĂ„r kartlĂ€ggning av kunskapsomrĂ„det innefattar tidigare forskning om sociala nĂ€tverk och socialt stöd, den fysiska boendemiljöns inverkan pĂ„ grannkontakter samt forskning om senmodernt förĂ€ldraskap vilket följer av att mĂ„nga av informanterna Ă€r förĂ€ldrar.

Eva Carlbrink KĂ€llman, Örebro Universitet, C-uppsats 2011. Resultatenheter ? Endiskursanalytisk studie om svĂ„righeter att implementera en ny organisationsmodell.FörĂ€ndringstakten för organisationer och företag beskrivs ofta som allt mer accelererande.Behovet av att hĂ€nga med i utvecklingen betonas allmĂ€nt vid organisationsförĂ€ndringar.Denna studie undersöker en pĂ„börjad förĂ€ndringsprocess i en offentlig organisation.Syftet Ă€r att lĂ€ra mer om de perspektiv som Ă€r verksamma i den kommunala förĂ€ndringsprocessen.Den empiriska studien Ă€r av kvalitativ karaktĂ€r med inledande observationeroch fem intervjuer frĂ„n en samverkande grupp inför den kommande förĂ€ndringen.Metoden som anvĂ€nts för analys av det empiriska materialet Ă€r Faircloughs kritiskadiskursanalys. Studiens teoretiska utgĂ„ngspunkt utgörs av organisationsteoretisk nyinstitutionalism.Den diskursiva analysen mynnar ut i fyra diskurser, vilka Ă€r: en centralistisk diskurs, en decentralistisk diskurs, en politisk-byrĂ„kratisk diskurs och en marknadsdiskurs. Studien avslutas med att resa frĂ„gor kring hur införandet avresultatenheter i Örebro kommun kommer att Ă„terspegla, pĂ„verka och pĂ„verkas av de fyradiskurserna..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

Syftet med denna rapport har varit att analysera den reella Äterkopplingen och utvÀrderingar som gjorts vid takras vintern 2009/2010. Metoden Àr en kvalitativansats med semistrukturerade intervjuer samt analys av utvÀrderingar och insatsrapporter gjorda under vintern 2009/2010. Genom intervjuer pÄ den sociotekniska individnivÄn söks svaren kring hur individen upplevt erfarenhetsÄterföringen, tillsyn, och egenkontroll vid takras inom den kommunala verksamheten. Insatsrapporter, arbetsmaterial och andra genomförda utvÀrderingar har Àven legat till grund för analysen. FrÄgestÀllningar som vÀglett i arbetet har varit: Hur togs erfarenheter frÄn takrasen tillvara i samhÀllet? Hur uppfattar individen som varit aktörer vid hÀndelsen att erfarenheten hanterats?  Urvalet Àr ett bekvÀmlighetsurval samt ett snöbollsurval.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger i olika skolor uppfattar sin professionalitet nÀr det gÀller att samtala med förÀldrar och elever vid eventuella samtal som upplevs som svÄra. I vÄr studie har vi intervjuat sex stycken pedagoger pÄ tre olika skolor i Stockholms lÀn. De pedagoger vi valt att intervjua Àr en rektor, en specialpedagog, en kurator och tre lÀrare i de lÀgre Äldrarna. Vi kommer förutom dessa sex pedagoger Àven genomföra en försöksintervju med en lÀrare. Studien utgÄr frÄn ett interaktionistiskt perspektiv och bygger pÄ teorier frÄn Vygotskij, Bronfenbrenner och Mead.

Bakgrund: Idag rÄder det stor brist av hyresrÀtter i samhÀllet. Detta medför att unga har svÄrt att flytta hemifrÄn och att personer med begrÀnsat kapital har svÄrt att skaffa en bostad.Syfte: Syftet med arbetet Àr att undersöka vad kommunala och privata fastighetsbolag grundar investeringsbeslut pÄ. Tillsammans med befintlig teori ska en generell kalkyl skapas som fastighetsbolag kan anvÀnda vid nybyggnation av hyresrÀtter.Metod: Studien har genomförts genom att en abduktiv metod har tillÀmpats dÀr studien börjat med insamling av teori. Vidare har fem stycken semistrukturerade intervjuer genomförts för att samla in empiriskt material och sedan utvÀrdera om ytterligare komplettering av teori behövs.Slutsats: De undersöka bolagen anvÀnder idag olika bedömningsmetoder vid nybyggnation av hyresrÀtter. Förslaget som presenteras Àr att fastighetsbolag ska anvÀnda nuvÀrdesmetoden, en kompletterande kassaflödesanalys och Pay-off metoden vid mindre investeringar..

?Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om och hur nÄgra förskollÀrare anvÀnder sig av boksamtal vid höglÀsning för att bearbeta dess innehÄll, samt om de upplever boksamtal som en metod för att förstÀrka sprÄkutvecklingen hos barn i 3-5 Ärs Älder. För att undersöka förskollÀrares arbete med boksamtal, har en kvalitativ metod tillÀmpats genom enkÀtutskick till nio kommunala förskolor. Uppsatsens teorianknytning handlar om bakgrund, boksamtal, bokval, metoder inför och under boksamtal samt pedagogens betydelse.Vi erfar att den litteratur som finns att tillgÄ vad det gÀller sprÄkutveckling via boksamtal Àr liten. Det kan pÄvisa att boksamtal i ett sprÄkutvecklande syfte fortfarande Àr ett relativt nytt begrepp.

The thesis deals with evaluation of tenders for communal construction procurement. Each year the public procurement equals the value of millions of Swedish kronors, of which construction projects makes up a large proportion. These projects tend to often exceed their budgets. The aim with the thesis is to investigate if there are faults in the tender evaluation process. The theoretical framework for the study partly consists of a review on how the communal evaluation work is described in law and practice.

I studien genomförs en analys av begreppet hÄllbar utveckling och dess koppling till de tankar som brukar förknippas med ekologisk modernisering. Vidare beskrivs och diskuteras relationer och samband mellan den hÄllbara utvecklingens tre dimensioner; miljön, ekonomin och det sociala. Arbetet för hÄllbar utveckling pÄ den regionala nivÄn sker utifrÄn nationella ramar men det Àr pÄ den regionala och kommunala nivÄn som ansvaret för initiativtagande och prioriteringar ligger. Det Àr viktigt att ha kunskap om hur begreppet hÄllbar utveckling har kommit till och diskutera vad som menas med begreppet för att förstÄ vad begreppet syftar till och hur det bör tillÀmpas i det regionala utvecklingsarbetet. Med hjÀlp av indikatorer Àr det möjligt att följa och utvÀrdera arbetet för hÄllbar utveckling.

Denna uppsats handlar om det kommunala miljöarbetet i Uppsala kommun. Kommunen har i över tio Är arbetat med miljöfrÄgor vilket gör det intressant att undersöka hur miljöarbetet ser ut i kommun idag. Vi har valt att undersöka om Uppsala kommuns mÄlstyrning med gröna nyckeltal fungerar i praktiken. För att exemplifiera Uppsalas miljöarbete för en ekologisk hÄllbarhet har vi valt att titta nÀrmare pÄ miljömÄlen BegrÀnsad klimatpÄverkan och Frisk lufts gröna nyckeltal. De teoretiska modeller som vi anvÀnt oss av Àr mÄlstyrning med gröna nyckeltal och de fem utgÄngspunkterna för gröna nyckeltal.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..