Att arbeta som personalchef och personalsekreterare innefattar arbetsuppgifter med personal i fokus. Det finns en hierarkisk skillnad mellan dessa tvÄ yrkesgrupper, dÀr personalchefen Àr chef över personalsekreteraren och dÀrmed finns det en viss skillnad i arbetsuppgifterna. Att arbeta pÄ en personalavdelning i en kommunal förvaltning innebÀr att personalcheferna och personalsekreterarna har ett flexibelt arbete, utifrÄn att de sjÀlva till stor del kan planera sin arbetsdag. Men arbetet innebÀr Àven att det stÀlls krav frÄn mÄnga olika hÄll, vilket kan medföra att personalchefernas och personalsekreterarnas lojalitet sÀtts pÄ prov. Syftet med denna studie Àr att undersöka koppling mellan lojalitet och arbetsvillkor bland personalchefer och personalsekreterare inom den offentliga sektorn.

I Sverige infördes de första provisoriska strandskyddsreglerna genom lagstiftning under 1950-talet för att trygga det ökade behovet av rekreation och friluftsliv vid strÀnderna. Genom en lagÀndring 1975 blev strandskyddet obligatoriskt och gÀller sedan dess vid kusten, sjöar och vattendrag. Strandskyddet innebÀr ett generellt förbud mot att inom 100 meter frÄn vattenlinjen uppföra nya byggnader, anlÀggningar eller vidta liknande ÄtgÀrder. Under Ären har dock en kritik mot strandskyddsreglerna vuxit sig allt starkare. FrÀmst har det varit den generösa kommunala dispensgivningen som har varit föremÄl för kritik.

Syfte med denna undersökning var att ta reda pÄ vad förskollÀrare hade för uppfattningar om begreppet mobbning i förskolan och hur de arbetar för att förebygga det. För att fÄ svar pÄ syfte och frÄgestÀllningar anvÀndes kvalitativa intervjuer dÀr tankar och Äsikter ligger i fokus. Vi valde dÀrmed att intervjua sex stycken förskollÀrare pÄ tre stycken förskolor, en privat och tvÄ kommunala. Intervjusvaren analyserades och sammanfattades inom kategorier som framkom som mest centrala i resultatet. Resultatet visar att det rÄder delade meningar samt en otydlighet om vad mobbning innebÀr i förskolan.

Studiens syfte Àr att undersöka vilken syn det finns pÄ jÀmstÀlldhet i kommunal verksamhet samt hur jÀmstÀlldhet pÄverkar och pÄverkas av rekrytering och kompetensutveckling. Metoden Àr kvalitativ och semistrukturerade intervjuer Àr genomförda med sju av Kommunens ledande och strategiska medarbetare inom utbildningsförvaltningen. Intervjuerna analyseras med hjÀlp av Clarke och Brauns (2006) tematiska analys. Teori och tidigare forskning om jÀmstÀlldhet, rekrytering och kompetensutveckling fungerar som stöd Ät analysen. Analysen Àr uppbyggd av fyra delar dÀr de tre första redogör för resultat och analys av jÀmstÀlldhet, rekrytering och kompetensutveckling separat.

Begreppet medarbetarskap Àr lÄngt ifrÄn ett vÀlkÀnt uttryck idag. Det handlar om medarbetarens förhÄllningssÀtt till sin arbetsgivare, till sitt arbete och till sina kollegor. Syftet med denna uppsats Àr för det första att fÄ mer kunskap om begreppets innebörd. För det andra Àr syftet att fÄ kunskap om hur medarbetare i en kommunal verksamhet uppfattar och praktiserar medarbetarskap utefter en kommunal policy. För det tredje Àr syftet att ge förslag till hur medarbetarna i undersökningen fortsÀttningsvis kan bidra till att uppnÄ ett gott medarbetarskap.

I samband med Ädelreformen i början pĂ„ 1990 talet blev det ett mer naturligt inslag i de Ă€ldres vardag att de flyttade till ett Ă„lderdomshem nĂ€r de kĂ€nde att det var anstrĂ€ngande att bo kvar i det egna hemmet. Idag sĂ€ger de flesta av landets kommunpolitiker att de Ă€ldre skall bo kvar hemma i det egna hemmet sĂ„ lĂ„ngt det gĂ„r med de insatser som den kommunala hemtjĂ€nsten kan erbjuda.Syftet med uppsatsen var att ta reda pĂ„ hur det kan upplevas att lĂ€mna det egna hemmet för att flytta in pĂ„ ett sĂ€rskilt boende.Metoden jag valde för att genomföra undersökningen var frĂ„gor via enkĂ€ter som jag tillsammans med informanten fyllde i för att fĂ„ sĂ„ tydliga och konkreta svar som möjligt. Varje informants svar analyserades utifrĂ„n de valda teorierna, adaptionsteorin samt symbolisk interaktionism.I resultatet framkom att mĂ„nga av de tillfrĂ„gade upplevde flytten som Ă„ngestfyllt, svĂ„rt, samt att det uppkom blandade kĂ€nslor, bĂ„de positiva och negativa. Vissa upplevde det Ă€ven glĂ€djefullt, samt att de kĂ€nde stor lĂ€ttnad..

VÄrt syfte Àr att redogöra för miljöredovisningen i fyra fastighetsbolag. Vidare Àmnar vi analysera om det finns en skillnad mellan privata och kommunala fastighetsbolag. Samt att redogöra om företagens miljöredovisning. Uppsatsen utgÄr frÄn de publicerande fastighetsbolagens synvinkel. Undersökningen har gjorts med en kvalitativ ansats genom intervjuer av tre miljöansvariga och en fastighetschef.

Detta Àr en kvalitativ studie om samverkan mellan olika kommunala verksamheter. Studiens syfte Àr att beskriva och analysera samverkan mellan POSOM-grupper (Psykiskt Och Socialt OmhÀndertagande) inom tre kommuner. Resultatet av undersökningen grundar sig pÄ kvalitativ data. Det teoretiska ramverket som har tillÀmpats i denna studie Àr tidigare forskning inom samverkan. FrÄgestÀllningar som kopplas till studien Àr följande: Hur upplevs samverkan mellan POSOM-grupperna utifrÄn respektive yrkesutövares perspektiv? Vilken betydelse har samverkan mellan POSOM-grupperna utifrÄn respektive yrkesutövares perspektiv? Vilka hinder eller dilemman för samverkan identifieras av yrkesutövarna i POSOM-grupperna? Slutsatser som kan dras Àr att samverkan ses som viktigt, Ätminstone pÄ ett retoriskt plan, men i realiteten finns hinder som pÄverkar samverkan negativt, vilket ligger i linje med tidigare forskning om samverkan.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

Syftet med vÄr uppsats har varit att undersöka anhöriga till missbrukares upplevelser av stöd och stödinsatser. Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med fem personer som alla har erfarenheter av att ha levt tillsammans med en person med alkohol- eller narkotikamissbruk. För att förstÄ vÄra informanters vardagsverklighet har vi analyserat resultatet utifrÄn symbolisk interaktionism som Àr ett perspektiv som syftar till att beskriva en social verklighet med fokus pÄ samspelsprocesser. I vÄrt resultat har det framkommit att de anhöriga har pÄverkats och formats pÄ mÄnga olika sÀtt av livet tillsammans med den med missbruksproblematiken. Ett Äterkommande och centralt begrepp i vÄrt resultat Àr begreppet skam som Àr en stark emotion som har pÄverkat vÄra informanter i deras vardagsverkligheter.

Bakgrund: Stroke Àr en av vÄra stora folksjukdomar och den tredje vanligaste dödsorsaken nÀstefter hjÀrtinfarkt och tumörsjukdom. Ett insjuknande i stroke medför stora konsekvenser i livet, inte bara för personer som insjuknat utan Àven för deras anhöriga. Syfte: Syftet var att beskriva hur det Àr att vara anhörig till en person som för första gÄngen insjuknat i stroke, och Àr utskriven frÄn sjukhuset utan kommunala insatser. Metod: Datainsamlingen har genomförts med sju intervjuer som analyserats med en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat: Resultatet visade pÄ olika kÀnslor som intervjupersonerna upplevde den första mÄnaden.

Avsikten med undersökningen Àr att klarlÀgga om det finns ett pedagogiskt syfte med samling, en traditionell aktivitet som förekommer dagligen i förskolan. Vi vill Àven efterforska vad som styr innehÄll, lÀrande och hur pedagogiskt ledarskap utövas. Med anledning av detta har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod vid undersökningen av sju observationer, och tolv semistrukturerade intervjuer med förskollÀrare och förskolechefer. Undersökningen har utförts pÄ kommunala och privata förskolor i tvÄ större kommuner i Sverige. Resultatet visar att förskollÀrarna har ett pedagogiskt syfte med samlingen, som illustreras av ett lÀrande frÀmst utifrÄn sÄng, rörelse och matematik, vilket gÄr att hÀrröra till LÀroplan för förskolan Lpfö98 (reviderad 2010). NÀr det kommer till innebörden av begreppet pedagogiskt syfte, uppfattar vi dÀremot inte att alla delar som kartlÀggning, planering, utvÀrdering och uppföljning för att synliggöra barns lÀrande och för att utveckla verksamheten förekommer..

KlimatförĂ€ndringar befaras ge en mĂ€ngd olika konsekvenser för samhĂ€llet. Ökade översvĂ€mningsrisker Ă€r bara en av dessa. De ökade översvĂ€mningsriskerna kommer att pĂ„verka den möjliga markanvĂ€ndningen och mĂ„nga omrĂ„den som idag anses sĂ€kra att bebygga och odla kommer att bli riskzoner för översvĂ€mning i ett framtida klimat. I samhĂ€llets anpassningsprocess ligger nödvĂ€ndigheten att skydda befintlig bebyggelse men ocksĂ„ att kunna lokalisera ny bebyggelse, odling och infrastruktur till sĂ€kra zoner. Den kommunala fysiska planeringen har styrmedel som kan pĂ„verka bebyggelsens placering och utformning.

SmÄföretagare Àr ekonomiskt kÀnsliga och lagstiftningen kan dÀrför utgöra ett stort problem dÄ den ofta har sin utgÄngspunkt i de större företagen. I denna uppsats behandlas tre helt olika omrÄden som smÄföretagare upplever problematiska. För ett litet företag Àr det ett stort steg att anstÀlla personal. Nya regler och kostnader tillkommer och ett litet felsteg kan bli förödande. Uppsatsen behandlar dÀrför som första omrÄde nÄgra av de viktigaste reglerna som aktualiseras vid en anstÀllning.

I Sverige Àr kommunerna ansvariga för planeringen genom det kommunala planmonopolet. I och med att mÀnniskor blir allt mer rörliga suddas grÀnserna ocksÄ ut allt mer. Kommunerna tvingas Àndra sina rutiner och se pÄ exempel, för att lÀra sig hur planeringen över grÀnser gÄr till. Flera faktorer och aktörer pÄ lokal, regional, och nationell nivÄ pÄverkar hur den regionala planeringen ser ut.I landskapssammanhang Àr det en nödvÀndighet att planera över grÀnser, och efterfrÄgan av planeringsstrategier över grÀnser vÀcker behovet av större regioner, dÀr gemensamma strategier kan ange ramarna.Genom studier av litteratur som tar upp exempel pÄ regionalplanering i olika skalor och definitioner av aktörer och begrepp, ges i den hÀr uppsatsen en bild avhur regional planering fungerar idag. Litteraturen Àr hÀmtad frÄn EU?parlament, Sveriges Regering och Riksdag samt bÄde statliga verk och andra organisationer som beskriver sina och andras roller inom planering som försiggÄr över grÀnserna..