År 2007 hamnade Osby kommun tredje sist pĂ„ JĂ€mIndex, JĂ€mO:s lista över hur pass jĂ€mstĂ€llda Sveriges kommuner Ă€r. I denna uppsats analyserar vi hur jĂ€mstĂ€lldhetsarbetet ser ut i Osby kommun. Genom intervjuer med förvaltnings- och enhetschefer i kommunen undersöker vi vilka attityder som dessa personer har kring jĂ€mstĂ€lldhet och den befintliga jĂ€mstĂ€lldhetsplanen för att vidare studera hur dessa attityder kan pĂ„verka kommunens jĂ€mstĂ€lldhetsarbete. VĂ„r teoretiska referensram tar utgĂ„ngspunkt i Wahl, Åström och Roth dĂ€r feministisk organisationsteori och teorier kring jĂ€mstĂ€lldhetsarbete anvĂ€nds. Resultaten frĂ„n vĂ„r studie visar pĂ„ positiva attityder kring jĂ€mstĂ€lldhet mer generellt hos cheferna, men nĂ€r det kommer till mer specifika frĂ„gor som att arbeta aktivt för detta saknas engagemang och intresse.

Syftet med studien var att belysa och diskutera hur syskon till personer med funktionshinder som medför nÄgon form av beteendeavvikelse upplevde och hanterade sin situation under uppvÀxten. De specifika frÄgestÀllningarna var vilka situationer syskonen utan funktionshinder upplevde som problematiska i sin vardag och hur de hanterade dessa situationer samt vilket agerande syskonen tyckte fungerade i de svÄra vardagssituationerna kontra vilket agerande de inte ansÄg fungerade. Som metod intervjuades tre vuxna syskon till personer med funktionshinder och syskonens handlingssÀtt, tankar och kÀnslor ÄskÄdliggjordes. Resultatet visade att en person i de allra flesta fall tycktes bli pÄverkad av att ha syskon med funktionshinder. PÄ vilket sÀtt syskonet utan funktionshinder blev pÄverkat skilde sig dock Ät syskonen emellan.

Syftet med studien var att belysa och diskutera hur syskon till personer med funktionshinder som medför nÄgon form av beteendeavvikelse upplevde och hanterade sin situation under uppvÀxten. De specifika frÄgestÀllningarna var vilka situationer syskonen utan funktionshinder upplevde som problematiska i sin vardag och hur de hanterade dessa situationer samt vilket agerande syskonen tyckte fungerade i de svÄra vardagssituationerna kontra vilket agerande de inte ansÄg fungerade. Som metod intervjuades tre vuxna syskon till personer med funktionshinder och syskonens handlingssÀtt, tankar och kÀnslor ÄskÄdliggjordes. Resultatet visade att en person i de allra flesta fall tycktes bli pÄverkad av att ha syskon med funktionshinder. PÄ vilket sÀtt syskonet utan funktionshinder blev pÄverkat skilde sig dock Ät syskonen emellan.

Syftet med studien Àr att inom anhörigprogram fÄ ta del av yrkesverksammas erfarenheter och upplevelser av hur syskon till en person med missbruksproblematik pÄverkas. Syftet Àr ocksÄ att fÄ kunskap om hur yrkesverksamma bemöter syskon till personer med missbruksproblematik och vilken form av behandlingsinterventioner som erbjuds inom omrÄdet. Metoden bygger pÄ en kvalitativ ansats med semistrukturerande intervjuer för att pÄ bÀsta sÀtt belysa intervjupersonernas egna berÀttelser och upplevelser. Resultatet visar att syskon har gemensamma specifika problemomrÄden pÄ grund av en persons missbruksproblematik. Syskon kan belastas med mycket ansvar dÄ de ska hjÀlpa sitt syskon samtidigt som de vill avlasta förÀldrarna.

Det saknas idag metoder för att med sÀkerhet faststÀlla diagnosen Bornasjuka intra vitum. För att fÄ en sÄ sÀker diagnos som möjligt krÀvs fortfarande histopatologiska belÀgg och pÄvisande av virus i material frÄn centrala nervsystemet, vilket ej kan tas frÄn levande djur. Trots det finns det en risk att det intracellulÀra viruset undgÄr detektion dÄ infekterade celler ej Àr jÀmt fördelade i hjÀrnan. De kliniska symtomen Àr specifika enbart för infektion i centrala nervsystemet och inte för Bornasjuka. Att förlita sig pÄ antikroppar Àr osÀkert pÄ grund av lÄg titer som kan göra testen mindre tillförlitliga.

Slutsatsen pÄ vÄr problemformulering Àr att Boverket anvÀnder sig av olika standardiserade rapporter (mallar) som sÀkerstÀller information. Rapporterna Àr uppföljning av: FinansiÀr, kostnadsbÀrare och kostnadsstÀlle. Genom att rapporterna Àr standardiserade innebÀr det att som avsÀndare/mottagare anvÀnder/ talar samma sprÄk. Det innebÀr att nÀr informationen frÄn rapporterna ska kommuniceras vidare (uppÄt och nerÄt) inom organisationen, sker det pÄ ett mer effektivt sÀtt. Det i sin tur underlÀttar för snabbare och mer vÀlgrundade beslut.

NÀtverksarbete har vÀxts sig allt starkare under de senaste trettio Ären i Sverige. Arbetet syftar till att se individen i sin helhet. Syftet med studien Àr att undersöka hur socialsekreterare och klienter vid barn- och ungdomsenheten i en specifik kommun upplever deltagande i nÀtverksmöten. Syftet Àr Àven att undersöka vilka positiva och negativa aspekter gÀllande nÀtverksmöten som socialsekreterare samt klienter lyfter fram. Metoden som anvÀnts för att besvara syftet Àr kvalitativ.

Det vi har kommit fram till Àr att Internets inverkan pÄ fastighetsmÀklarbranschens struktur har varit mer begrÀsad Àn pÄ resemÀklarbranschen, dÄ den förstnÀmnda branschen har högre intrÀdeshinder, frÀmst i form av hÄrdare reglering. FastighetsmÀklarbranschens utbud Àr koncentrerat till tvÄ portaler. Sökningen efter ett specifikt objekt via Internet underlÀttas och detaljerade data kan erhÄllas hemifrÄn under dygnets alla 24 timmar. Detta innebÀr tidsbesparing för fastighetsmÀklarna som kan Àgna sig mer Ät kundvÄrd. I resemÀklarbranschen finns ingen motsvarande portal, vilket medför tidskrÀvande sökprocesser för att hitta den specifika tjÀnsten.

Problembakgrund: Organisationer upplever stÀndigt tvister nÀr de agerar i en konkurrensutsatt miljö. Tvister kan behandlas pÄ en mÀngd olika sÀtt, till exempel kan parterna ta hjÀlp av nÄgon utomstÄende, de kan lösa tvisten pÄ egen hand eller gÄ till domstol. I Sverige tenderar vi att lösa konflikter pÄ likartade sÀtt oavsett tvistens karaktÀr. Alternativa tvistelösningsmetoder sÄsom medling anvÀnds endast i begrÀnsad omfattning. Jag anser att tvistelösning blir mer ÀndamÄlsenlig om den anpassas efter den ifrÄgavarande tvisten.

Denna rapport ger en beskrivning av hur tvÄ lagringsbyggnader har förvandlats frÄn tidigare lagerbyggnader tills idag tvÄ bostadshus. De byggobjekt som kommer att diskuteras Àr gamla vattentornet i Norrköping samt spannmÄlssilorna i Söderköping. Rapporten tar upp punkter som berör bÄda byggnaderna men ger Àven en mer detaljerad beskrivning av specifika problem som varit unikt för nÄgon av dessa tvÄ byggnader.Aspekter som tas upp i rapporten Àr innebörden av byggnadernas placering bÄde geografiskt men ocksÄ pÄ en mer detaljerad nivÄ. BÄda byggnaderna har varit kulturhistoriskt intressanta vilket gjort att jag Àven tagit upp en diskussion om detta. De bÄda objekten beskrivs bÄde utifrÄn hur de ser ut idag men Àven hur de var tÀnkta att fungera innan ombyggnaden, samt kort om byggnadernas historia.

Syftet med studien Àr att studera lÀrarens intentioner och hur elever uppfattar lÀrarens budskap inom kemi pÄ gymnasieskolan. Metoden jag anvÀnt mig av Àr Stimulated Recall. Genom att jag observerat och filmat lektionerna, dÀr jag har trÀffat lÀrare och elever var för sig för att reflektera över lektionstillfÀllet. De reflektionsfrÄgor jag anvÀnt mig av Àr mallen för en sÄ kallad CoRe, som Berry, Loughran & Mulhall (2003) frÄn Australien har utformat. Det Àr ett reflektionsverktyg men Àven ett sÀtt för att exemplifiera PCK (pedagogical content knowledge).

Tidigare forskare har frÀmst fokuserat pÄ leasing som en del av en organisations externa redovisning och dess utformning medan det interna perspektivet pÄ leasingomrÄdet har fÄtt mindre uppmÀrksamhet (Finnerty, Fitzsimmons & Oliver, 1980; Goodacre, 2003; Wilkins & Zimmer, 1983). Denna uppsats syftar sÄledes till att undersöka de problem som kan uppstÄ internt i en kommun med hÀnsyn till hantering av leasingavtal. UtifrÄn den problematik som uppdagas presenteras sedan förslag till hur rutiner ska utformas inom den specifika kommun som Àr föremÄl för fallstudien. Studien baseras pÄ ett kvalitativt angreppssÀtt dÀr aktörernas uppfattning av verkligheten stÄr i fokus. Empiriskt material har samlats in genom intervjuer med relevanta aktörer inom leasingprocessen och analyserats utifrÄn identifierade teman.

I denna uppsats analyseras de faktorer som ligger bakom beslutet att lÄta Turkiet inleda intrÀdesförhandlingar med EU. Dessa faktorer analyseras utifrÄn Allisons tre modeller: Rational Actor Model, Organizational Behavior och Governmental Politics. Modellerna beskriver olika komponenter som lÄg till grund för beslutstagandet.I vÄr analys belyses först de statliga aktörerna och deras motiv för att ge Turkiet kandidatstatus och ett datum för eventuella förhandlingar, enligt Rational Actor Model. DÀrefter belyses de organisatoriska strukturerna bakom EU och dess inverkan pÄ det faktiska inledandet av förhandlingarna enligt Organizational Behavior. Slutligen nÀmns kortfattat Governmental Politics, som behandlar nyckelpersoner och förhandlingskonstellationer, eftersom modellen ej kunnat genomföras i sin helhet.Uppsatsen har som uppgift att tillÀmpa de olika modellernas styrka i den specifika fallstudien och utgör en ny syn inom europeisk integration..

Uppsatsen syftar till att ta reda pĂ„ huruvida elever i Ă„rskurs fem upplever sin fritid som stressande och om detta inverkar pĂ„ deras skolgĂ„ng. Är detta nĂ„got som lĂ€rare i sĂ„ fall ska ta hĂ€nsyn till i sin planering av undervisning och lĂ€xor? Tre elever och tre lĂ€rare har intervjuats enskilt och deras utsagor ligger till grund för resultatet. Eleverna drogs slumpmĂ€ssigt frĂ„n samma klass och det resulterade i tvĂ„ pojkar och en flicka. LĂ€rarna hade alla anknytning till den aktuella klassen.

Ledarskapsteorin Leader-Member Exchange (LMX) menar att en hög kvalité i relationen mellan ledare och medarbetare Àr viktig för olika organisatoriska utfall. DÄ forskning inte fokuserat pÄ vilka relationsaspekter som medarbetare vÀrderar som viktiga inom specifika branscher, Àr denna studie ett avstamp till omrÄdet. Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ vilka relationsaspekter som sÀljmedarbetare vÀrderar som viktiga i relationen till sin nÀrmsta chef, om vÀrderingen av dessa relationsaspekter har ett samband med medarbetares upplevelse av den befintliga relationen till sin nÀrmsta chef och om relationsaspekterna vÀrderas olika beroende pÄ den befintliga kvalitén i relationen. En enkÀtstudie genomfördes dÀr LMX samt relationsaspekter behandlades. Deltagarna bestod av 70 sÀljmedarbetare pÄ ett globalt företag i Mellansverige.