Tidigare forskare har frÀmst fokuserat pÄ leasing som en del av en organisations externa redovisning och dess utformning medan det interna perspektivet pÄ leasingomrÄdet har fÄtt mindre uppmÀrksamhet (Finnerty, Fitzsimmons & Oliver, 1980; Goodacre, 2003; Wilkins & Zimmer, 1983). Denna uppsats syftar sÄledes till att undersöka de problem som kan uppstÄ internt i en kommun med hÀnsyn till hantering av leasingavtal. UtifrÄn den problematik som uppdagas presenteras sedan förslag till hur rutiner ska utformas inom den specifika kommun som Àr föremÄl för fallstudien. Studien baseras pÄ ett kvalitativt angreppssÀtt dÀr aktörernas uppfattning av verkligheten stÄr i fokus. Empiriskt material har samlats in genom intervjuer med relevanta aktörer inom leasingprocessen och analyserats utifrÄn identifierade teman.

I denna uppsats analyseras de faktorer som ligger bakom beslutet att lÄta Turkiet inleda intrÀdesförhandlingar med EU. Dessa faktorer analyseras utifrÄn Allisons tre modeller: Rational Actor Model, Organizational Behavior och Governmental Politics. Modellerna beskriver olika komponenter som lÄg till grund för beslutstagandet.I vÄr analys belyses först de statliga aktörerna och deras motiv för att ge Turkiet kandidatstatus och ett datum för eventuella förhandlingar, enligt Rational Actor Model. DÀrefter belyses de organisatoriska strukturerna bakom EU och dess inverkan pÄ det faktiska inledandet av förhandlingarna enligt Organizational Behavior. Slutligen nÀmns kortfattat Governmental Politics, som behandlar nyckelpersoner och förhandlingskonstellationer, eftersom modellen ej kunnat genomföras i sin helhet.Uppsatsen har som uppgift att tillÀmpa de olika modellernas styrka i den specifika fallstudien och utgör en ny syn inom europeisk integration..

Uppsatsen syftar till att ta reda pĂ„ huruvida elever i Ă„rskurs fem upplever sin fritid som stressande och om detta inverkar pĂ„ deras skolgĂ„ng. Är detta nĂ„got som lĂ€rare i sĂ„ fall ska ta hĂ€nsyn till i sin planering av undervisning och lĂ€xor? Tre elever och tre lĂ€rare har intervjuats enskilt och deras utsagor ligger till grund för resultatet. Eleverna drogs slumpmĂ€ssigt frĂ„n samma klass och det resulterade i tvĂ„ pojkar och en flicka. LĂ€rarna hade alla anknytning till den aktuella klassen.

Ledarskapsteorin Leader-Member Exchange (LMX) menar att en hög kvalité i relationen mellan ledare och medarbetare Àr viktig för olika organisatoriska utfall. DÄ forskning inte fokuserat pÄ vilka relationsaspekter som medarbetare vÀrderar som viktiga inom specifika branscher, Àr denna studie ett avstamp till omrÄdet. Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ vilka relationsaspekter som sÀljmedarbetare vÀrderar som viktiga i relationen till sin nÀrmsta chef, om vÀrderingen av dessa relationsaspekter har ett samband med medarbetares upplevelse av den befintliga relationen till sin nÀrmsta chef och om relationsaspekterna vÀrderas olika beroende pÄ den befintliga kvalitén i relationen. En enkÀtstudie genomfördes dÀr LMX samt relationsaspekter behandlades. Deltagarna bestod av 70 sÀljmedarbetare pÄ ett globalt företag i Mellansverige.

Denna uppsats Àr, precis som titeln anger, en analys av sambandet mellan motsÀgelser och Ängest. De nutida vardagsuttrycken för begreppen utreds och granskas med hjÀlp av kÀnslo- och rationalitetsfilosofiska teorier och distinktioner ifrÄn Arne NÊss och Jean-Paul Sartre. Författaren föreslÄr en egen definition av Ängest och jÀmför denna med andra filosofers och tankeskolors definitioner av begreppet. Författarens syn pÄ Ängest skiljer sig frÄn Sartres, dÄ han menar att Ängest kan lösas upp och att den ofta Àr vÀldigt specifik och konkret till sin karaktÀr, medan Sartre menar att Ängesten Àr omöjlig att lösgöra sig ifrÄn och att den Àr av ett mycket mer generellt slag. Detta konkreta och specifika element i den Ängestdefinition, som författaren vill lÀgga fram, bestÄr i att Ängesten uppstÄr i vissa valsituationer dÀr valalternativen, i nÄgon form, Àr sinsemellan motsÀgande och dÀr ett val Àr tvunget att göras..

Studiens syfte var att undersöka vad verksamma förskollÀrare har för instÀllning till bilderboken samt dess kopplingar till förskolan, lÀroplan och mÄngfald. Det empiriska resultatet föregÄs av en forskningsbakgrund som berör bilderboken, dess roll i förskolan samt kopplingar till lÀroplanen och mÄngfaldsperspektiv.Studien var av kvalitativ karaktÀr bestÄende av semistrukturerade intervjuer. Det empiriska resultatet bestÄr av intervjuer med sju verksamma förskollÀrare. I resultatet redogörs för vad de har berÀttat om gÀllande bilderbokens roll pÄ respektive förskola samt vad för tankar de har kring urval av bilderböcker. Vidare berörs Àven deras tankar kring kopplingar till lÀroplanen och mÄngfaldsperspektivet, utifrÄn bilderboken.Resultatet visade att samtliga förskollÀrare anser att bilderboken har en viktig roll i förskolan.

Det svenska samhÀllet bygger pÄ demokratiska principer om allas lika rÀttigheter. I de demokratiska vÀrdena finns grunderna för integreringen i det svenska samhÀllet. Integreringen blir en konsekvens av den demokratiska mÀnniskans syn pÄ ett samhÀlle dÀr alla mÀnniskor ses som tillgÄngar till det gemensamma, och dÀr olikheter inte ses som ett problem. I detta arbete har jag valt att fokusera pÄ den integrering i grundskolan, som har funnits sedan en tid tillbaka. Arbetet vilar pÄ tankarna att vi ska skapa ?en skola för alla?, alltsÄ en skola dÀr alla elever ska kunna kÀnna samvaro och deltagande.

Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur lÀrare arbetar med lÀsinlÀrning i Ärskurs 1, pÄ vilka grunder de vÀljer metod för lÀsinlÀrning och hur lÀrarna resonerar kring lÀromedel, höglÀsning samt hur de skapar lÀsintresse hos eleverna. Som metod för att undersöka detta har vi anvÀnt oss av kvalitativ samtalsintervju med sju lÀrare som arbetar eller har arbetat med elever i Ärskurs 1.Resultatet visar att flertalet av lÀrarna anser att man mÄste blanda ljudmetoden (syntetisk ljudmetod) och helordsmetoden (analytisk metod) för att skapa den bÀsta lÀsinlÀrningen. Tre lÀrare utgÄr frÄn specifika metoder och arbetssÀtt vilka Àr Trageton, Montessoripedagogik och ett individualiserat arbetssÀtt med laborativt material. Resterande har inte nÄgon utarbetad pedagogik i sin undervisning. HöglÀsning förekommer hos samtliga lÀrare dÀr syftet Àr att vÀcka lÀsintresse.

Syftet med examensarbetet har varit att upprĂ€tta ett förslag över hur man kan utveckla ön Ljusterö i Stockholms skĂ€rgĂ„rd samtidigt som man sĂ€kerstĂ€ller och bevarar de kvaliteter som finns pĂ„ ön. Examensarbetet syftar ocksĂ„ till att utreda hur man kan integrera Ljusterö i en vĂ€xande förortskommun samtidigt som man bibehĂ„ller öns specifika karaktĂ€rsdrag. Ljusterö ligger i ÖsterĂ„kers kommun ca 3 mil norr om Stockholm. Ön genomgĂ„r i nulĂ€get en omfattande permanentomvandling, dvs dĂ„ befintliga fritidshusomrĂ„den omvandlas till permanentboenden. Detta stĂ€ller ökade krav pĂ„ infrastrukturen, som exempelvis nya vĂ€gar, vatten- och avlopp och snöröjning.

Distansutbildning, dÀr studenter befinner sig pÄ en annan geografisk plats Àn dÀr utbildningen sker, Àr en snabbt vÀxande form av högskolestudier. Antalet distansstudenter blir inte bara fler för varje Är, de ökar dessutom i antal relativt till campusstudenter. Vi presenterar befintlig teori om hur distansutbildningar utvecklats, hur studenter kan samarbeta och hur olika informations- och kommunikationsverktyg uppfattas. VÄr empiri Àr baserad pÄ semistrukturerade intervjuer med sex studenter som alla befinner sig pÄ olika nivÄer och utbildningar. Vi presenterar empirin genom att lÀgga fram citat som sedan analyseras och jÀmförs mot det tidigare framlagda teoretiska ramverket.

I denna studie har syftet varit att ta reda pÄ Hur nya lÀrare upplever den första tiden i yrket. Syftet utvecklades till specifika frÄgestÀllningar kring mentorskap, förÀldrakontakt, administrativt arbete, pÄverkan frÄn kollegor och ledning samt krav och förvÀntningar. Med insikt kring dessa omrÄden ville vi skapa en ökad trygghet och förstÄelse för vÄr första tid som lÀrare.Studien byggde pÄ en enkÀtundersökning som besvarades av 32 lÀrare och 11 skolledare. EnkÀterna vi distribuerade bestod av givna svarsalternativ men med möjlighet till förtydligande i form av personliga kommentarer, d.v.s. en kombinerad kvantitativ och kvalitativ undersökningsmetod.

Denna uppsats berör barnets lÀrande i skilda museala miljöer, sett ur museipedagogens perspektiv. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad museiansvariga och museipedagoger anser deras verksamhet kan erbjuda i form av lÀrande och lek. Samt analysera kontextens och lekens betydelse för lÀrande i de olika museala miljöerna.Tidsresan/rollspelet, som fÄr stort utrymme i min uppsats, Àr uppbyggd och bestÄr av lek och upplevelse. Uppsatsens problemformulering Àr tematiskt utformad eftersom de Àr skilda företeelser och tendenser jag önskar vaska fram ur empirin, inte specifika frÄgor. I min strÀvan att uppfylla syftet har jag utgÄtt ifrÄn en kvalitativ forskningsstrategi.För genererande av empirisk data har jag genomfört intervjuer med företrÀdare för skilda museala verksamheter samt gjort observationer av skolklasser pÄ Vikingatiders upplevelseanlÀggning.Studiens resultat visar att leken har stor betydelse i de olika museala verksamheterna men den Àr inte uttalad.

Denna C-uppsats har tvÄ syften. Det ena Àr att studera samrÄdsprocesserna i den svenska miljörÀtten och i plan- och bygglagen (PBL) för att se hur dessa samrÄdsprocesser i dagslÀget tillgodoser allmÀnhetens möjligheter att medverka i och att pÄverka miljöÀrendena. Det andra syftet med uppsatsen Àr att studera hur olika alternativa konfliktlösningsmetoder (ADR) har tillÀmpats i USA vid konflikter med allmÀnheten och i synnerhet vid konflikter som rör miljön. Tanken Àr att dÀrefter diskutera möjligheterna att implementera de amerikanska lÀrdomarna till svensk miljörÀtt. Metoden för att studera dels den svenska miljörÀtten dels de amerikanska ADR- metoderna har varit deskriptiv.

Hur ett grafiskt anvÀndargrÀnssnitt (GUI) upplevs av anvÀndaren kan bero pÄ flera faktorer, tvÄ av de viktigaste Àr komplexitet och anvÀndbarhet. Det kan vara svÄrt att sÀtta fingret pÄ vad komplexitet egentligen Àr, i GUIn kan den upplevas genom svÄrigheter att navigera eller förstÄ. AnvÀndbarhet Àr nÄgot som blir mer populÀrt och allt fler företag vÀljer att satsa pÄ. Uppsatsens fokus kommer ligga pÄ att reda ut begreppen komplexitet och anvÀndbarhet, vad de har för pÄverkan i ett GUI och hur de samverkar. För att finna svar pÄ problemet har en litteraturstudie dÀr artiklar frÄn olika vetenskapliga tidsskrifter har granskats, sammantaget med kurslitteratur frÄn utbildningen har synteser skapats, pÄ vilka en intervju kunde grundas. Intervjun genomfördes med 10 personer frÄn olika kunskapsnivÄer inom IT för att försöka se skillnader eller samband inom deras upplevelse av komplexitet och anvÀndbarhet.

Elever i gymnasieskolan visar svÄrigheter att skapa sig Àkta förstÄelse för Àmnet kemi. Detta kan bero pÄ en omfattande mÀngd material men ocksÄ att kemiÀmnet traditionellt Àr uppdelat i separata kategorier. Elever uppvisar inte förmÄga att se helheten och kopplingen mellan dessa delar. Arbetet diskuterar möjligheten för ÀmneslÀraren att utgÄ frÄn sÄ kallade ?stora idéer? och sedan avancera innehÄllet enligt en bestÀmd ordning. Detta kan vara ett sÀtt att skapa helhetsbild, bÀttre överblick och dÀrigenom djupare förstÄelse av kemin som Àmne. Genom lÀrarintervjuer undersöks olika lÀrares syn pÄ organisk kemi i undervisningen och om specifika moment finns inom kursen kemi 1 dÀr fler exempel pÄ den organiska kemins grunder kan introduceras för gymnasieelever. Stora idéer som sammanfattar gymnasiekemins grundkurs (kemi1) samt organisk kemi (del av kemi 2) presenteras i arbetet.