Denna uppsats Àr, precis som titeln anger, en analys av sambandet mellan motsÀgelser och Ängest. De nutida vardagsuttrycken för begreppen utreds och granskas med hjÀlp av kÀnslo- och rationalitetsfilosofiska teorier och distinktioner ifrÄn Arne NÊss och Jean-Paul Sartre. Författaren föreslÄr en egen definition av Ängest och jÀmför denna med andra filosofers och tankeskolors definitioner av begreppet. Författarens syn pÄ Ängest skiljer sig frÄn Sartres, dÄ han menar att Ängest kan lösas upp och att den ofta Àr vÀldigt specifik och konkret till sin karaktÀr, medan Sartre menar att Ängesten Àr omöjlig att lösgöra sig ifrÄn och att den Àr av ett mycket mer generellt slag. Detta konkreta och specifika element i den Ängestdefinition, som författaren vill lÀgga fram, bestÄr i att Ängesten uppstÄr i vissa valsituationer dÀr valalternativen, i nÄgon form, Àr sinsemellan motsÀgande och dÀr ett val Àr tvunget att göras..

Studiens syfte var att undersöka vad verksamma förskollÀrare har för instÀllning till bilderboken samt dess kopplingar till förskolan, lÀroplan och mÄngfald. Det empiriska resultatet föregÄs av en forskningsbakgrund som berör bilderboken, dess roll i förskolan samt kopplingar till lÀroplanen och mÄngfaldsperspektiv.Studien var av kvalitativ karaktÀr bestÄende av semistrukturerade intervjuer. Det empiriska resultatet bestÄr av intervjuer med sju verksamma förskollÀrare. I resultatet redogörs för vad de har berÀttat om gÀllande bilderbokens roll pÄ respektive förskola samt vad för tankar de har kring urval av bilderböcker. Vidare berörs Àven deras tankar kring kopplingar till lÀroplanen och mÄngfaldsperspektivet, utifrÄn bilderboken.Resultatet visade att samtliga förskollÀrare anser att bilderboken har en viktig roll i förskolan.

Det svenska samhÀllet bygger pÄ demokratiska principer om allas lika rÀttigheter. I de demokratiska vÀrdena finns grunderna för integreringen i det svenska samhÀllet. Integreringen blir en konsekvens av den demokratiska mÀnniskans syn pÄ ett samhÀlle dÀr alla mÀnniskor ses som tillgÄngar till det gemensamma, och dÀr olikheter inte ses som ett problem. I detta arbete har jag valt att fokusera pÄ den integrering i grundskolan, som har funnits sedan en tid tillbaka. Arbetet vilar pÄ tankarna att vi ska skapa ?en skola för alla?, alltsÄ en skola dÀr alla elever ska kunna kÀnna samvaro och deltagande.

Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur lÀrare arbetar med lÀsinlÀrning i Ärskurs 1, pÄ vilka grunder de vÀljer metod för lÀsinlÀrning och hur lÀrarna resonerar kring lÀromedel, höglÀsning samt hur de skapar lÀsintresse hos eleverna. Som metod för att undersöka detta har vi anvÀnt oss av kvalitativ samtalsintervju med sju lÀrare som arbetar eller har arbetat med elever i Ärskurs 1.Resultatet visar att flertalet av lÀrarna anser att man mÄste blanda ljudmetoden (syntetisk ljudmetod) och helordsmetoden (analytisk metod) för att skapa den bÀsta lÀsinlÀrningen. Tre lÀrare utgÄr frÄn specifika metoder och arbetssÀtt vilka Àr Trageton, Montessoripedagogik och ett individualiserat arbetssÀtt med laborativt material. Resterande har inte nÄgon utarbetad pedagogik i sin undervisning. HöglÀsning förekommer hos samtliga lÀrare dÀr syftet Àr att vÀcka lÀsintresse.

Syftet med examensarbetet har varit att upprĂ€tta ett förslag över hur man kan utveckla ön Ljusterö i Stockholms skĂ€rgĂ„rd samtidigt som man sĂ€kerstĂ€ller och bevarar de kvaliteter som finns pĂ„ ön. Examensarbetet syftar ocksĂ„ till att utreda hur man kan integrera Ljusterö i en vĂ€xande förortskommun samtidigt som man bibehĂ„ller öns specifika karaktĂ€rsdrag. Ljusterö ligger i ÖsterĂ„kers kommun ca 3 mil norr om Stockholm. Ön genomgĂ„r i nulĂ€get en omfattande permanentomvandling, dvs dĂ„ befintliga fritidshusomrĂ„den omvandlas till permanentboenden. Detta stĂ€ller ökade krav pĂ„ infrastrukturen, som exempelvis nya vĂ€gar, vatten- och avlopp och snöröjning.

Distansutbildning, dÀr studenter befinner sig pÄ en annan geografisk plats Àn dÀr utbildningen sker, Àr en snabbt vÀxande form av högskolestudier. Antalet distansstudenter blir inte bara fler för varje Är, de ökar dessutom i antal relativt till campusstudenter. Vi presenterar befintlig teori om hur distansutbildningar utvecklats, hur studenter kan samarbeta och hur olika informations- och kommunikationsverktyg uppfattas. VÄr empiri Àr baserad pÄ semistrukturerade intervjuer med sex studenter som alla befinner sig pÄ olika nivÄer och utbildningar. Vi presenterar empirin genom att lÀgga fram citat som sedan analyseras och jÀmförs mot det tidigare framlagda teoretiska ramverket.

I denna studie har syftet varit att ta reda pÄ Hur nya lÀrare upplever den första tiden i yrket. Syftet utvecklades till specifika frÄgestÀllningar kring mentorskap, förÀldrakontakt, administrativt arbete, pÄverkan frÄn kollegor och ledning samt krav och förvÀntningar. Med insikt kring dessa omrÄden ville vi skapa en ökad trygghet och förstÄelse för vÄr första tid som lÀrare.Studien byggde pÄ en enkÀtundersökning som besvarades av 32 lÀrare och 11 skolledare. EnkÀterna vi distribuerade bestod av givna svarsalternativ men med möjlighet till förtydligande i form av personliga kommentarer, d.v.s. en kombinerad kvantitativ och kvalitativ undersökningsmetod.

Denna uppsats berör barnets lÀrande i skilda museala miljöer, sett ur museipedagogens perspektiv. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad museiansvariga och museipedagoger anser deras verksamhet kan erbjuda i form av lÀrande och lek. Samt analysera kontextens och lekens betydelse för lÀrande i de olika museala miljöerna.Tidsresan/rollspelet, som fÄr stort utrymme i min uppsats, Àr uppbyggd och bestÄr av lek och upplevelse. Uppsatsens problemformulering Àr tematiskt utformad eftersom de Àr skilda företeelser och tendenser jag önskar vaska fram ur empirin, inte specifika frÄgor. I min strÀvan att uppfylla syftet har jag utgÄtt ifrÄn en kvalitativ forskningsstrategi.För genererande av empirisk data har jag genomfört intervjuer med företrÀdare för skilda museala verksamheter samt gjort observationer av skolklasser pÄ Vikingatiders upplevelseanlÀggning.Studiens resultat visar att leken har stor betydelse i de olika museala verksamheterna men den Àr inte uttalad.

Denna C-uppsats har tvÄ syften. Det ena Àr att studera samrÄdsprocesserna i den svenska miljörÀtten och i plan- och bygglagen (PBL) för att se hur dessa samrÄdsprocesser i dagslÀget tillgodoser allmÀnhetens möjligheter att medverka i och att pÄverka miljöÀrendena. Det andra syftet med uppsatsen Àr att studera hur olika alternativa konfliktlösningsmetoder (ADR) har tillÀmpats i USA vid konflikter med allmÀnheten och i synnerhet vid konflikter som rör miljön. Tanken Àr att dÀrefter diskutera möjligheterna att implementera de amerikanska lÀrdomarna till svensk miljörÀtt. Metoden för att studera dels den svenska miljörÀtten dels de amerikanska ADR- metoderna har varit deskriptiv.

Hur ett grafiskt anvÀndargrÀnssnitt (GUI) upplevs av anvÀndaren kan bero pÄ flera faktorer, tvÄ av de viktigaste Àr komplexitet och anvÀndbarhet. Det kan vara svÄrt att sÀtta fingret pÄ vad komplexitet egentligen Àr, i GUIn kan den upplevas genom svÄrigheter att navigera eller förstÄ. AnvÀndbarhet Àr nÄgot som blir mer populÀrt och allt fler företag vÀljer att satsa pÄ. Uppsatsens fokus kommer ligga pÄ att reda ut begreppen komplexitet och anvÀndbarhet, vad de har för pÄverkan i ett GUI och hur de samverkar. För att finna svar pÄ problemet har en litteraturstudie dÀr artiklar frÄn olika vetenskapliga tidsskrifter har granskats, sammantaget med kurslitteratur frÄn utbildningen har synteser skapats, pÄ vilka en intervju kunde grundas. Intervjun genomfördes med 10 personer frÄn olika kunskapsnivÄer inom IT för att försöka se skillnader eller samband inom deras upplevelse av komplexitet och anvÀndbarhet.

Elever i gymnasieskolan visar svÄrigheter att skapa sig Àkta förstÄelse för Àmnet kemi. Detta kan bero pÄ en omfattande mÀngd material men ocksÄ att kemiÀmnet traditionellt Àr uppdelat i separata kategorier. Elever uppvisar inte förmÄga att se helheten och kopplingen mellan dessa delar. Arbetet diskuterar möjligheten för ÀmneslÀraren att utgÄ frÄn sÄ kallade ?stora idéer? och sedan avancera innehÄllet enligt en bestÀmd ordning. Detta kan vara ett sÀtt att skapa helhetsbild, bÀttre överblick och dÀrigenom djupare förstÄelse av kemin som Àmne. Genom lÀrarintervjuer undersöks olika lÀrares syn pÄ organisk kemi i undervisningen och om specifika moment finns inom kursen kemi 1 dÀr fler exempel pÄ den organiska kemins grunder kan introduceras för gymnasieelever. Stora idéer som sammanfattar gymnasiekemins grundkurs (kemi1) samt organisk kemi (del av kemi 2) presenteras i arbetet.

Detta examensarbete utfördes vÄren 2015 pÄ uppdrag av VÀsterbottens lÀns landsting. Syftet med arbetet har varit att hjÀlpa landstinget inför implementeringen av energiledningssystemet ISO 50001, genom att ta fram mÄl för fastighetsbestÄndets specifika energianvÀndning Är 2050, utföra en omvÀrldsanalys av andra landstings energianvÀndning, samt ta fram nyckeltal relevanta för verksamheten. MÄlet 2050 har bestÀmts utifrÄn planerade ÄtgÀrder för energibesparing, och en simulering av klimatskalsförbÀttringar pÄ byggnader med höga U-vÀrden. Simuleringen utfördes i programmet IDA ICE med handledningshjÀlp frÄn Sweco Systems AB i UmeÄ. Resultatet visade pÄ att landstinget kan nÄ en specifik energianvÀndning pÄ 215 kWh/m2 till Är 2050, motsvarande en minskning av den totala energianvÀndningen med 23 % jÀmfört med Är 2009.

Syftet med denna studie var att undersöka om elevers matematiska prestationer pÄverkas av en nedsatt minnesförmÄga, vilka problem det i sÄ fall medför hos eleven och hur vi som pedagoger kan hitta strategier för att underlÀtta för dessa elever.I undersökningen har vi arbetat med 62 elever, av vilka 27 Àr flickor och 35 Àr pojkar, som gÄr sjÀtte skolÄret i en kommunal skola. I studiematerialet ingÄr Àven fyra personer som arbetar i skolans verksamhet. Den metod vi har anvÀnt oss av Àr kvalitativa intervjuer. VÄr lokala forskning visade att problem med nedsatt minnesförmÄga finns i skolverksamheten i storleksordningen ca 16 % hos eleverna. Problemet Äterfanns oftare hos pojkar Àn hos flickor.

Detta examensarbete Àr ett konsumtionsarbete som berör Àmnet dyskalkyli inom matematik. Arbetet bestÄr av tre frÄgestÀllningar som ska svara pÄ frÄgorna: hur dyskalkyli kÀnnetecknas, vad det finns för bidragande orsaker samt hur lÀraren kan arbeta med elever som har dyskalkyli. Dessa frÄgestÀllningar besvaras med grund i aktuell forskning om omrÄdet. Resultatet visar att dyskalkyli frÀmst visar sig genom bristande taluppfattning. Det framkommer Àven att dyskalkyli kÀnnetecknas genom bland annat fingerrÀkning, bristande lÀsförstÄelse och rimlighetsbedömning.

Examensarbetet visar en selektivbedömning för lÄgspÀnningstÀllverk T15 pÄ SCA Edet bruk. StÀllverket har ett 40 tal motordrifter och matas av en 690V transformator pÄ 3,5MVA. Grundprinciper för de vanligaste lÄgspÀnningsskydden presenteras samt mer specifika detaljer om installerade skydd i aktuellt stÀllverk. Olika typer av selektivitet Àr kortfattat presenterat i rapporten. Vid berÀkning och dokumentering med hjÀlp av datorprogrammet Febdok visade det sig att installerade skydd inte fanns med i programmets skyddsregister.